”Ååh…”
”Mmm…”
”Åhåhååh…”
”Mmm, ååååhåh…”
De lät inte alls som aktörerna i de gamla äckliga porrfilmerna där skådespelarna umgås rent fysiskt. Inga skrik eller högljudda stön. Bara försiktiga stönanden, som kanske hade varit lustfyllda om han inte hade varit homosexuell och därför hade lite svårt att tända på en kvinna. Och det här att inte heller hon visade mer känslor: tänk om hon också var homosexuell? Gjorde som han? Föreslog att de skulle ha sex i mörkret och plockade sedan fram lämpliga onaniobjekt ur skrivbordslådan så snart datorns kamera stängts av. Och sedan: ”åhåh”, ”mmm”, ”ååh”. Lite äkta känslor. För onaniobjekten.
”Hur var det för dig?”
”Bra. Hur var det för dig?”
”Bra. Jag älskar att älska med dig.”
Ljuger hon? Kanske. Spelar ingen roll. Han tänker på hur det måste ha varit på hans farfars tid, när denne var liten. Då, för 80 år sedan, älskade människorna med varandra rent fysiskt. Fruktansvärt. Han hade inte klarat sig en dag i ett sådant samhälle och han kunde inte begripa hur någon klarade sig i ett så omänskligt och hänsynslöst samhälle. För att inte avvika från samhällsnormen var du kanske tvungen att ha sex med någon du inte tände på, och ändå värre: om du nu inte tände på någon, upptäckte denna någon det omedelbart. När du inte fick stånd eller var torr – ”jaa, neej, jag har nog druckit för mycket”, ”men vi har ju inte druckit?!”, ”nej, jag menar att jag inte har druckit, måste dricka ett par öl först” – därför att du inte hade samma sexuella läggning eller, vad gällde männen, bara var impotent. Allt skedde inför öppen ridå. Nu kan du sitta där framför datorn och fäjka bäst du vill.
”Har du tänkt på hur hemskt det måste ha varit på våra far- och morföräldrars tid, före Coronan?”
”Hur tänker du? Avgaser, miljöförstöring och det?”
”Nej, de var ju tvungna att umgås med andra människor! Hänga på smittsamma pubar, äta på krogar med råttor i skafferierna och servitörer som kanske spottade i maten, gå i skolan tillsammans med en massa andra elever och bli mobbade, i alla fall efter vad jag har hört mormor berätta så förekom mobbning i dåtidens skolor, och tänk, de var tvungna att älska med andra, jag menar rent fysiskt.”
”Gross!”
”Och tänk om du träffade någon och inte gillade feromonerna?”
”Ja, hur gjorde de innan det fanns feromoner på burk? Och om de nu ändå skulle älska med varandra rent fysiskt var de ju tvungna att vara på samma ställe! Så oerhört opraktiskt. Undra på att samhällena var underutvecklade på den tiden. Och smittsamma.”
”Konstigt att det alls alstrades nya människor.”
”På tal om det: när ska vi skaffa barn?”
”När du vill. Jag har fått paketet med spermaburkar från Alstringsmyndigheten och kan skicka en så snart vi haft sex igen.”
”Ja, men jag vill det ska vara speciellt den gången.”
”Speciellt? Hur menar du då?”
”Vi kanske kan ha kamerorna på?”
”Va? Ska vi se varandra? Nej, det känns väldigt avtändande.”
”Okej, ja, jag vill inte att vi gör något mot din vilja. Men vi kanske kan ha levande ljus vid sidan om våra datorer?”
Jo, visst firas nationaldagen till minnet av stormningen av Bastiljen den fjortonde juli 1789 och att man därmed gjorde slut på den totalitära monarkin och adelns privilegier. Också. Men det finns ytterligare ett, ofta förbisett, skäl. Då lagen 1880 infördes om att den fjortonde juli ska vara Frankrikes nationaldag fastslogs att man firar denna av två skäl. Dels det redan nämnda. Dels till minnet av ”La Fête de la Fédération” den fjortonde juli 1790 – en av många revolutionära fester som genomfördes för att fira nationen och, just i det här fallet, den nya konstitutionen från 1789.
parkettgolv och dess doft av nyligen genomförd boning skapa klarhet kring den rituella twistskålen. Denna enkla förfrågan är för den hörsamme detsamma som en allmän begäran och en sådan kräver konvenansen att man besvarar artigt och i positiv anda. Således, kära HR:are och ni andra stackare som hamnat här av något outgrundligt skäl (ni kanske googlat ”twistskål”?), här kommer en lapidarisk inkörsport till den rituella twistskålen:
twistskålstwisternas twist ”
vara mer fel. Till att börja med blir gatan lycklig då det twistskålas och twistskålens historia går mycket långt tillbaka i historien. Till Alexander den Store närmare bestämt. Som bekant var denne en glad gamäng och den som uppfann twisten i samband med ett besök i sin hemstad Pella 341 f. Kr. Så när Tony Irving talade om detta på Let’s dance tidigare i år återgav han historien korrekt – ni minns kanske att David Hellenius gjorde narr av Irving då denne talade om ”Alexander Twist & Step” i samband med Thomas Wassbergs misslyckade försök att twista och ropa ”Twist and step!” samtidigt, men Irving hade alltså rätt.
den briljanta idén att skänka ”un peu de mousseux” (”lite skumvin”) i glasen och att dansa med dessa i ett fast grepp. Det har talats mycket om hur mycket Katarina den Stora och hovet i Sankt Petersburg betytt för utvecklingen av de mousserande vinerna i allmänhet och champagnen i synnerhet, men det är intet mot den betydelse som drottning Maries vilda ravepartajer haft för skumvinerna.
