Grekland, kapitalförstöring, notan, duktiga idioter & Chris Squire

Bland alla fakta som presenteras i Thomas Pikettys ”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet” hittar vi den kapitalförstöring som skedde under 1900-talet första hälft, främst genom världskrigen, och den ekonomiska omfördelning detta innebar, och indirekt den ekonomiska drivkraft detta bidrog till. Framförallt minskade då den rikaste procentens del av kakan och samhällena blev mer jämlika och fler fick del av välståndet när allt s a s började om efter 1945.

Om vi utgår från att Grekland är bankrutt och att övriga världen kommer att få skriva av stora delar eller rent av hela skulden kan vi tala om en hyggligt stor kapitalförstöring i mer modern tid – låt vara ej alls jämförbar med ett världskrig. Frågan är då vem som utöver greken på gatan kommer drabbas av denna. Hade man följt fullt liberala principer hadeJesper Roine Grekland gått i konkurs redan då allt kollapsade för några år sedan med följden att flera banker och enskilda långivare och investorer fått ta den stora smällen, och i spåren av de problem detta förde med sig skulle enskilda företag, skattebetalare och en del andra i en relativt sett begränsad omfattning råka illa ut. När nu skulderna istället via politiska beslut flyttades över på skattebetalarna och i mindre mån belastar bankerna med flera är det istället just skattebetalarna som får ta smällen varmed det också är deras/vårt kapital som går i stöpet och vi lär knappast se någon utjämnande fördelningseffekt av den här kapitalförstöringen, istället kan det rent av bli så att bankerna och enskilda intressenter kommer att berika sig själva på skattebetalarnas, alltså majoritetens, bekostnad och vi får då se en hyggligt omfattande kapitalförstöring som till skillnad från de tidigare stora krascherna överför kapital uppåt istället för neråt.

Just detta att en alltför liten del blir alltför rik varnar Piketty (med flera) för eftersom det leder samhället närmare ett monopolförhållande, där kapitalet de facto går hand i hand med staten varmed de fria marknadskrafterna sätts ur spel samtidigt som den politiska makten riskerar gå medborgarna ur händerna. Ofta har Pikettys bok debatterats utifrån ett rent vänster-höger-perspektiv. Det är ett sömnigt sätt att ta sig an boken och framförallt de fakta den lägger upp framför oss. Det här handlar i grunden om frihet, broderskap och jämlikhet – med andra ord något de flesta skriver under på – och det är rimligtvis bara duktiga idioter som springer den rikaste procentens ärenden.Rickenbakker

En av historiens bästa basister tillika en fantastisk sångare och gedigen låtskrivare, arrangör och producent har gått ur tiden och vi lyssnar på Fragile.Fragile

Jesper Roine: Thomas Pikettys Kapitalet i det tjugoförsta århundradet & Capital Inicial

Fransmannens Thomas Piketty bok ”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet” är de senaste årens mest omdebatterade bok och förmodligen den text som kommer ha störst inflytande på den kommande generationens fördelningspolitik – oavsett hur man väljer att tolka och värdera Pikettys forskning, slutsatser och tankar. Boken kom ut på svenska först i år och i samband med det släppte förlaget Volante påpassligt en sammanfattning gjord av svensken Jesper Roine. Denne är docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han forskar bland annat om inkomst- och förmögenhetsfördelning och långsiktig ekonomisk utveckling och är tillsammans med Daniel Waldenström den som bidragit med svenska fakta till Pikettys bok.

Skälet till att läsa en sammanfattning av det här slaget torde vara uppenbart: istället för attJesper Roine harva 970 sidor – som i sin tur är en sammanfattning av tusentals sidor forskningsrapporter – kan man få sig det väsentligaste till livs på drygt 100 sidor. Det säger självt att en så kort summering inte är heltäckande men Roine, som är väl insatt i frågeställningarna, har lyckats koka ner den omfattande informationen till en reduktion bestående av det du behöver veta för att kunna låta som om du har koll på Piketty och det senaste inom nationalekonomin.

Den debatt som uppstått kring ”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet” är synnerligen välkommen både på ett mer individuellt och nationellt plan som i ett bredare, globalt perspektiv. Möjligen känns delar av den debatt som förts mer färgad av ideologiska skygglappar än sann vilja att gå i clinch med de svåra och extremt viktiga samtids- och, inte minst, framtids-frågor Piketty bollar upp åt oss och uppmanar oss att diskutera och föra framåt.

Jesper Roines bok är varken dyrare, längre eller mer komplicerad än att alla kan ta sig an den. Gör det. Och fundera vidare utifrån de frågeställningar både Piketty och Roine serverar i slutet av boken. Nu över till Brasilien.

PS Den som är intresserad kan följa en del av debatten och lära mer på www.ekonomistas.se