Systembolaget börjar sälja bulkvin

Publicerat 2024-04-01 av Lars Torstenson

Svara

Från och med den första september kommer svenskarna kunna handla vin på bulk i hälften av landets Systembolag. Ett stort steg mot en klimatneutral vinhandel i Sverige, enligt detaljistmonopolet.

I stora delar av Europa förekommer redan handel med bulkvin på konsumentnivå. Runt Medelhavet har det varit och är fortsatt till stor del det naturliga sättet att handla sitt vin. Och nu införs alltså handel med bulkvin även i Sverige. Till att börja med på cirka hälften av landets drygt 400 Systembolag. Först om tre år räknar monopolet med att landets samtliga butiker ska kunna erbjuda bulkvin.

”Vi har länge haft planer på att ta det här steget och efter att noga ha följt försöken i Finland det senaste året känner vi oss nu redo att själva ta steget,” säger Holger C. Holmström, ansvarig för Systembolagets bulkvinsprojekt. Fördelarna med detta är enligt Holmström många och omfattande.

”Enkelt uttryckt kommer vi att nå en klimatneutral vinhandel i Sverige när detta är genomfört fullt ut. Vinet levereras ju som det är, utan klimatstörande förpackningar som glas, kork och kartong, och konsumenten kan återvända sitt kärl hur många gånger som helst.”

Handeln med bulkvin går till så att butikens kunder har med sig ett eget kärl eller köper ett kärl i önskad storlek i butiken och ber att få det påfyllt med det vin kunden vill ha. Kärlen kommer att finnas i storlekar från en till tio liter och vinet fylls på via en pump inte olik de som vi idag hittar på landets bensinstationer. Varje butik ska erbjuda mellan tre och tio vita respektive röda bulkviner och ett till två rosa viner.

”Man kan tänka sig ändå större kärl, till exempel för restauranger, och på sikt kommer vi erbjuda direktleverans av vad vi kallar volymvin till krogar med egna vintankar,” säger Holger Holmström. ”En restaurang som säljer stora mängder vin kanske skaffar två egna tankar på 5000 liter vardera, en för vitt och en för rött, som fylls på av Systembolagets tankbil allteftersom de töms. Vinet i sådana här tankar skyddas av gas så det är ingen risk att det börjar smaka gammalt.”

Några planer på att sälja egna tankar till landets restauranger har inte Systembolaget för tillfället, men uppkommer en efterfrågan är man beredd att tänka om. Däremot har ett flertal tankbilar redan beställts från Scania i Södertälje.

”Ja, vi kommer ju behöva forsla stora mängder bulkvin till våra många butiker och medan importörerna får sköta transporten till Sverige och våra nya bulkvinslager utanför Örebro respektive i Jordbro, kommer vi hantera all leverans till butik själva,” säger Holmström.

Systembolagets satsningen på direktförsäljning av bulkvin välkomnas av landets miljöaktivister. Svenska Naturskyddsföreningens talesperson Elsa Svensson menar att det måste vara lika självklart för svensken att köpa bulkvin som att köra elbil. Landets vinimportörer är mer tveksamma.

”Hur kommer det här att påverka dagens utbud? Ska Systembolaget nu bara sälja Spanskt och Italienskt lantvin på medhavd dunk?” frågar sig en importör som vill vara anonym samtidigt som hen låter det vara osagt vilka åtgärder landets importörer kan tänkas vidta när bulkvinshandeln införs till hösten.

”Vi har lärt oss av bönderna nere på kontinenten och utan att säga för mycket kan jag avslöja att några av oss redan börjat köpa på oss gödsel,” avslutar vinimportören som också avslöjar att hen just fått avslag på sin offert på bulkvin till Systembolaget.

Corona: Vem räddar vinimportörerna?

Publicerat 2020-03-19 av Lars Torstenson

Huruvida hysterin kring det nya coronavirusets och covid-19:s framfart varit rätt och riktig får vi veta när krutröken lagt sig. I dagsläget handlar det om att agera inom ramarna för det rådande läget och de undantagstillstånd som införts eller är på väg att införas på allt fler håll. Kort sagt befinner vi oss i ett krigsliknande tillstånd, där världsekonomin genomgår en duvning värdig ett världskrig. Effekterna är enorma och vid sidan om bräckliga ekonomier och affärer slås väl fungerande strukturer sönder. Rika samhällen som det svenska gör sitt bästa för att försöka mildra de dramatiska effekterna.

Till de hårdast drabbade branscherna hör krogen, där effekterna redan är påtagliga och vi får se välskötta företag hamna på pottkanten sig själva oförskyllt. En förhoppning är att staten/samhället är väl medveten om situationen och går in med riktade åtgärder där och när detta behövs.

En inom kort tillkommande krisbransch i Sverige ser ut att bli vinimporten. Inte nödvändigtvis därför att försäljningen via krogen minskar eller därför att folk kommer dricka drastiskt mycket mindre till följd av krisen utan därför att botten gått ur den svenska kronan. Enkelt uttryckt lär de flesta vinimportörerna ha arbetat med en kalkylkurs på runt 10.60 (sek mot en €) när 2020 års budget gjordes. I skrivande stund pendlar kronan mellan 11.10 och 11.40. Det behövs ingen Alan Turing för att inse att det inte står länge på förrän flera av importörernas produkter kommer säljas med förlust (allteftersom lagret måste fyllas på).

Det är uppenbart att sunda företag riskerar att snabbt gå under om försäljningsmarginalen försvinner och rent av blir negativ.

Men vad kan vi då göra för att förhindra utvecklingen, det lär trots allt ”bara” handla om att övervintra en tid? Ett förslag är att staten/samhället ger Systembolaget i uppdrag att hantera situationen och att SB agerar på ett synnerligen snabbfotat och flexibelt sätt. Till exempel genom ett tillfälligt påslag på fem eller tio procent på allt vin som säljs. Påslaget kan göras i kassan och förpassas vidare till importörerna som på så vis får eventuellt livsavgörande konstgjord andning. Extraordinärt ja, men så är också situationen extraordinär och krispaketen och nödlösningarna redan många.

Men kan inte importörerna bara höja priset när kronan går genom golvet? Nej, det kan de inte. I så fall vore saken klar. Men Systembolaget fungerar så att det bara tillåter prisförändringar två gånger per år, första september och första mars, och de här ändringarna ska meddelas flera månader i förväg. Importörerna kan i det rådande läget alltså som bäst hoppas på att få höja sina priser i september. Och tänk om de i enlighet med regelverket meddelar SB sina prisökningar flera månader i förväg och kronan sedan stärks kraftigt – då är det konsumenterna som blir blåsta.

Musik.

Svenska bästsäljare – en boxutvärdering & SNL

Publicerat 2013-06-12 av Lars Torstenson

Som utlovat återkommer här vinifierat med en första utvärdering av Sveriges bästsäljande viner. Rött, box: Samtliga treliters, åtta kostar mindre än 200 sek. Den bäst säljande, Umbala, kostar 159 sek – vid lansering 2008 kostade den, enligt de uppgifter vinifierat fått från SB,… 128 sek. J P Chenet och Gato Negro lanserades på 1990-talet, Il Conte och Foot of Africa 2001, övriga 2006 – 2011. Il Conte, J P Chenet och Gato Negro har, sedan lanseringen, prissänkts med tio procent eller mer, rimligtvis för att hålla sin position, en radanmärkning här är att man knappast kan gå ner så mycket på sådana här lågmarginalprodukter med mindre än att man också sänker kvaliteten eller drar åt tumskruvarna bakåt i ledet en hel del. Av de bästsäljande, röda boxarna har hälften kommit in efter offertförfrågan från SB, hälften har tryckts in av importörerna. Man kan, sannolikt, här konstatera, att det finns olika typer av importörer i Sverige: de som trycker in boxar via BS och de som inte gör det. De som arbetat via BS här är Oenoforos (2), Winepartners, Stellan Kramer och Vinunic. Systembolaget svarar, via sina offerter, för resterande 50 procent av lanseringar på den röda box-toppen. Vitt, box: Samtliga treliters, åtta kostar mindre än 200 sek. Den bäst säljande, Zumbali, kostar 144 sek – vid lanseringen 2010 låg den på… 129 sek. Det här vinet liksom den röda bästsäljaren visar, rimligtvis, att den som bestämmer sig för att ta sig in med lågt pris på den svenska marknaden kan göra det om den är tillräckligt stark finansiellt. Ytterligare en trelitersbox kostar under 150 sek (Tre Apor 149 sek). Robertson Chardonnay, som nu ligger på 189 sek, prisade sig in på 149 sek. Enda prissänkningen på vitt är Chapel Hill som gått ner från 187 till 175 sek, detta är också det ”äldsta” vinet bland de vita, lanserat 1999. Två viner har hittat in via BS, Zumbali (Oenoforos) och Lindemans (Treasury Wines). 80 procent av de vita boxarna har kommit via SB:s offerter. Rosé, box: Trots att rosé bör vara ett vin som inte nödvändigtvis mår jättebra av att hanteras i box, hittar vi, tämligen pinsamt för oss vinsvenskar, flera välsäljande roséboxar på marknaden. Alla utom Lindemans (Treasury Wines) har kommit in efter offertförfrågningar från SB. Priserna ligger, aningen paradoxalt, något högre än för rött och vitt, mellan 179 och 209 sek. Ingen förfaller ha sänkt priset för att hålla sin position, å andra sidan är de flesta boxarna lanserade 2009 eller senare. Äldst i gården är René Barbier, som släpptes 1998 och alltså var en ”tidig” box på den svenska marknaden. Sammanfattning: SB har via offertförfarande fyllt på med 50 procent av alla röda bästsäljande boxar, 80 procent av de vita och 90 procent av de rosa. Övrigt har tryckts in av Oenoforos, Winepartners, Stellan Kramer, Vinunic och Treasury Wines. Kommentar: vinifierat lägger ingen värdering i det faktum att SB efterfrågar somligt och att importörer trycker in annat. Det är så marknaden ser ut. I övrigt kan man bara hoppas att konsumenten i allmänhet, undan för undan, lär sig skilja vinagnarna från vinvetet. DiB.

Systembolaget, näthandlarna & profitgalna importörer

Publicerat 2013-06-08 av Lars Torstenson

För en tid sedan gick en rad ”näthandlare”, i det här fallet företag som säljer vin via cyberrymden, samman och bildade en branschförening. Detta uppskattades inte av Systembolaget (SB) som i ett pressmeddelande bland annat menar att det självt står för ett ansvarsfullt agerande, underförstått att de här nya aktörerna inte alltid gör det, de hotar rent av alkoholpolitiken; vidare framgår, låt vara mellan raderna men ändå ganska tydligt, att SB kommer attackera de nya verksamheternas marknadsföring och konsument- och kunduppsökande åtgärder, alltså ungefär som de amerikanska myndigheterna kom åt Capone skattevägen. Det finns inga skäl att göra annat än berömma SB:s arbete med att aktivt se till så ingen alkohol säljs direkt till minderåriga. Å andra sidan är det SB som, paradoxalt nog, inte bara förser missbruks- och skräpsegmentet med billiga varor utan också fortsätter bygga ut det och till och med har butiker med tydligt boxfokus därför ”att efterfrågan finns”. Tanken är väl annars att, utöver att se till så minderåriga inte kommer över alkohol, se till så dryckeskulturen och dess olika mönster utvecklas i en positiv och hälsosam anda, en anda som främjar inte bara den svenska folkhälsan utan också alla bakåt i leverantörsledet in till minsta missbrukade vattendroppe i produktionsledet. I det här avseendet är det svårt att se att SB gör ett bättre jobb än näthandlarna. Majoriteten näthandlare säljer inte de billigaste, mest skadeverkande skräpvinerna. SB måste sägas vara på efterkälken när det kommer till näthandel, detta trots att man sitter på ett i sammanhanget närmast oslagbart sortiment i sitt omfattande beställningssortiment – ett sortiment där massvis av duktiga, ofta små, svenska importörer gör precis det de mest seriösa, idoga och bästa näthandlarna nu gör, nämligen söker upp intressanta, högkvalitativa viner som uteslutande riktar sig till en medveten, ansvarstagande konsument, en konsument som gärna betalar ett par hundra kronor, eller mer, för en flaska vin, men aldrig skulle köpa en trelitersbox för 150 kronor. vinifierats slutsats och lika ödmjuka som, tror vi, goda råd till SB är: ta upp en ärlig kamp med näthandlarna och använd det oslagbara vapen ni har i BS och, inte minst viktigt, ta ert eget ansvar för en ansvarsfull försäljning och sluta efterfråga ekologisk enliterstetra för 69 sek och andra misstänkt billiga produkter; vill SB gå hela vägen följer det vinifierats tidigare råd om monopoldiktatorisk och negativ behandling av skräpvinssegmentet. Avslutningsvis: det är nu långt ifrån bara SB som fyller på skräpvinssortimentet i Sverige. vinifierat har gjort en genomgång av vem som agerar på den här låga nivån och återkommer inom kort med en allmän översikt – sedan vore det klädsamt för den svenska vinskribentkåren om någon på allvar gjorde ett rejält jobb på vilka aktörer som trycker in produkter i skitledet och vilka som girigt kastar sig över nya offerter inom det samma, kort sagt vem som profiterar i missbruks- och festsegmentet och som därmed inte sällan agerar högst diskutabelt bakåt i ledet, något som torde vara av stort intresse för den engagerade och medvetna konsumenten. Inte bara SB utan också många importörer har en del att skämmas över.