Fortfarande Årets julklapp!
6
Månadsarkiv: december 2009
Coachen tipsar Fredspristagaren
Krig i all ära, men det enda som på lång sikt kan befria den rika världen från terrorism är, att den rika världen är lite mindre girig och allsmäktig och gör Jorden till en mer rättvis plats.
DMDC är nödvändigtvis inte ACDC
Lagom till lördagsfestligheterna fick jag en fråga om Velcorin. Vad är det, är det är farligt? Tja, i grund och botten är det farligt, bara en sådan sak som att alla som nyttjar produkten i sin verksamhet måste genomgå en speciell utbildning bland annat därför att man måste använda sig av en mycket exakt doserare. Lyckas den biten (doseringen) är det så väl ordnat att Velcorin – eller DMDC, som är det egentliga namnet (Velcorin är varumärket), dimethyldicarbonate (heter det nog ungefär på svenska) – bryts ner till koldioxid och metanol (vars effekt motverkas av vinets etanol) när det väl tillsatts vinet.
Okej, varför tillsätter man alls sådant här, om det nu faktiskt inte är helt ofarligt. Ja, det kan man fråga sig, men det har, förstås, en önskad effekt (se nedan) och minskar behovet av andra oönskade tillsatser som svavel. Dessutom, och det är mycket viktigt att komma ihåg: det är en fullt legal produkt som används i livsmedelsindustrin sedan 20 år och på den tiden har, veterligt, någon olycka aldrig inträffat.
Velcorin är verksamt mot efterjäsning – både verklig efterjäsning och ”efterjäsning” – i söta till inte helt torra viner (samt juicer, sportdrycker m m) genom sin förmåga att eliminera såväl jäst som bakterier och mögel. Det kan också användas för att förbättra viner som angripits av Brettanomyces och, som nämnts, leder en behandling till minskat behov av andra produkter som svavel och filtreringar. Företaget bakom produkten säger i sin reklam något som låter väldigt bra i många producenters öron: ”användandet av vår i grunden giftiga (nej, det där med ’i grunden giftiga’ lade jag till för att inte låta köpt) minskar avsevärt tiden då vinet är buteljsjukt, vilket minskar behovet av lagring före lanseringen” (och tid och lager är pengar i de här sammanhangen ska ni veta).
Om någon av er vill ha en doseringsmaskin och lite Velcorin i julklapp, kan jag berätta att ni får en doseringsmaskin för mindre än en halv miljon svenska kronor. Och kanske blir det ändå billigare under mellandagsrean.
Årets juklapp!
Det är några år sedan den utkom i Sverige och ändå fler år sedan den utkom i Danmark, men den finns att köpa och man kan provläsa.
När vi – Lopez, Salker & jag – gjorde den här boken ville vi göra en humorbok i första hand. Lopez lagade till en katalansk rätt, Salker och jag godkände eller avslog. Sedan skulle jag skriva en text kring rätten utifrån Lopez-släktens mångtusenåriga historia. Om våra respektive skrattade åt texten kom den med, i annat fall refuserades den. (Eftersom vi alla har kvinnliga moatjéer är det säkert ingen tillfällighet att kvinnorna är fantastiska i den här boken, medan männen genomgående är ynkryggar och i största allmänhet handfallna och korkade.) Slutligen ritade Salker en illustration utifrån receptet och/eller texten. Samma sak: skrattade moatjéerna kom bilden med, annars refuserades den.
Vi kan följa med Lopez-släktens förmödrar när de bygger pyramider i Egypten, skriver Gilgamesh, hjälper Columbus hem från Amerika eller ersätter Fangio i hans mest magnifika lopp (som han alltså inte körde själv) . T ex.
Med andra ord är det här i första hand en bok att skratta med, i andra hand att laga goda katalanska recept ur. ”Årets udgivelse i Danmark 2001”, enligt BT. Väl bekomme!
Jaså, vin till boken?
Håkan Wickberg is no more
Håkan Wickberg, nr 10, en av Tre Kronors bästa puckhållare har gått ur tiden. Oerhört viktig spelare i det landslag som tog silver tre gånger (och en massa brons) på den tiden Sovjetunion vann alla VM. Jag har i alla fall alltid varit övertygad om att han var viktigast av alla i laget. Möjligen med undantag för Honken – målvakten som till slut började använda mask på träningen i alla fall.
Petrus 1982
Grattis du som har så mycket flis att du kan sprätta runt och köpa Petrus 82 för tjugofemtusen pannan. Det är ett mycket bra vin. Men om du inte redan har koll så är såväl Château Latour som Château Chéval-Blanc och Château Trotanoy från 1982 minst lika bra. Jag hoppas att du lyckas köpa dem nästa gång och kan rekommendera en jämförande provning som du bjuder in mig till.
vinauktion
Försäkringskassan U.P.A.
Varierande företrädare för Försäkringskassan menar nu, att det är regeringens fel att enskilda tjänstemän skickar dödsjuka i tvångsarbete. Jaha. Skulle någon av er skicka en dödssjuk i tvångsarbete, även om ni uppfattade att er arbetsinstruktion sa åt er att göra det?
Carbase 2001 & Lynch-Bages 1993
Dag tre, igår, som gräsänkling. Yngsta dottern har fått nog. Basta med pasta och inköpt pizza och kinamat. Igår kväll lagade hon tournedos, pommes duchesses och bernaissås. Underbart gott och ett trevligt avbrott i min mathållning, måste jag säga.
Jag tyckte att jag var värd ytterligare ett favvovin (se Ornellaia 1994) men kände mig kanske lite lutheranskt skamsen så jag tog sikte på ett vin som jag bedömt ska drickas av mig inom en överskådlig framtid, Château Lynch- Bages 1993 (se Lynch Bages & smörgås) . Som jag inte behövde tänka på matlagningen kunde jag koncentrera mig på viktigare saker, följaktligen drog jag även ett av husets viner, Caribase 2001 – ett vin som behövde tittas till, kände jag alldeles bestämt samtidigt som jag lugnade Luther ety det här med husvinerna är inget annat än jobb, alltså viner jag måste titta till då och då för att fullt ut kunna förstå mig på dem.
Carbase är en ren Carignan som jag gjorde på Château d´Esclans i La Motte (Provence) 1995 – 2001, eller rättare sagt 1996 – 2001. Första årgången blendade jag bort i gårdens bulkvin. Gick åt skogen helt enkelt. Dracks av plastdunksköpande lokalbefolkning och tillresta turister med utvecklingsbara smaklökar och bristande vin- och självinsikt. Ungefär samma konsument om handlar box i Sverige, gissar jag.
Årgången 2001 är däremot utmärkt om än i min gom inte lika bra som åren 1998 – 2000. Skälet till detta är att jag maxade kraften 2001, bara för att se hur det skulle gå och det gick ganska bra och gav ett riktigt gott och trevligt vin på 14,5 % (Carignan!) som jag inte bedömde skulle ha särskilt bra vare sig lagrings- eller utvecklingsmöjligheter. Kanske lagring upp till sju – åtta år.
Där är vi idag, sju – åtta år senare, och vinet är fortsatt vid bästa vigör – och har dessutom utvecklats bort från power mot struktur, elegans och fördjupad komplexitet (har jag nog aldrig varit med om förr, powervinerna brukar bara sakta klinga av). Jag vågar lägga till ytterligare 7 – 8 år i vinkällaren.
Carignan är helt enkelt en fantastisk druva – oförutsägbar och läcker i sin nyansrikedom (under förutsättning att druvorna odlas och vinifieras klokt, vill säga). Ni som har åren 1998 – 2000 av det här vinet kan lugnt låta dem ligga kvar i källaren om det faller er i hågen.
Lynch-Bages 1993 var mycket bra. Klart bättre än buteljen jag tidigare skrivit om (se länken ovan). Det kan bero på att jag bara var glad över att slippa laga mat och att bli bjuden på en ståtlig middag av yngsta dottern. Å andra sidan skämtar vi inte när det gäller vin i det här huset. Därtill är vi alltför lutheranska. Ergo: den här buteljen var bättre.
Sökmotorerna & Storebror
Om man fastnat på bild på en söktjänst som hitta.se och eniro.se är möjligheten att raderas från den liten. Således gäller gyllene tider för den som vill ha sina 15 minuter av berömmelse på weben. För övriga gäller det att hålla sig inomhus.
Agnès Jaoui
Fransk film brukar sällan uppmärksammas i Sverige. Kort sagt är fransk filmkonst fylld av barnsligheter och pretentiösa utryck. Fast samtidigt kan det vara riktigt roligt, välgörande vackert och uppfriskande pratigt.
En som uppmärksammats av svenska cineaster är Agnès Jaoui . Skälet till detta är att hon är en synnerligen begåvad skådespelerska, musiker och numer även filmmakerska. Filmvärldens Thom Yorke.