Bortsett från snubben i keps, precis snett framför till höger om mig, han som med jämna mellanrum undslapp sig ett ”Robert!” på svenska och
som efter ett par låtar gick, förmodar vi, på muggen och aldrig kom tillbaka, var Robert Plants konsert i Lisebergshallen förra veckan en finfin upplevelse: fantastiska och grymt samspelta musiker, urfräcka Led Zep-covers, som ensträngad fela istället för Pages solo i Whole Lotta Love och det ändå är bra, ett urval gamla och nya låtar ur Plants omfattande solokarriär, en mix av world music, engelsk folkmusik, hårdrock och Plants värld. Robert!
En får tacka så mycket för rapport och nedladdning!
Väl bekomme!