Känd chefredaktör samhällsfara!

Häromdagen befann sig en känd chefredaktör på samma flight till San Francisco som er utsände i Vilda Västern. Hen föreföll vara en sansad och ofarlig person ända tills vi tog mark och hen rusade fram till bagagekarusellen och ställde sig att vänta dikt mot karusellen, som om där inte fanns en heldragen linje som tydligt indikerade var vi skulle stå så att alla kunde se väskorna som efterhand dök upp. Ett sådant här beteende beror antingen på att personen är dum och inte förstår den heldragna linjens betydelse eller att, mer sannolikt i det här fallet, hen struntar i den regel som gäller för oss andra. Oavsett vilket, indikerar det tydligt att hen inte fungerar i grupp. I just chefredaktörens fall är beteendet extra känsligt eftersom en person som så totalt struntar i gemenskapens regler via ett slikt ämbete utgör en direkt samhällsfara. När vinifierat tipsade sin kontakt på Säpo om saken skakade byrådirektören på huvudet och muttrade ”Det är de värsta, ulvarna i fårakläder”. Säpo har bett vinifierat ligga lågt med exakt vem chefredaktören på den stora dagstidningen i Stockholm är för att, som det hette, inte störa en pågående utredning, varför ni dessvärre inte kan få veta exakt vem samhällsfaran – också känd från TV – är. vinifierat är emellertid övertygad om att sanningen i frågan snart kommer vara envars egendom.

Om den ädla konsten att dela ut ett diplom till en gammal, kroatisk vinbonde & Goran Bregovic

Om du i samband med en vintävling där du varit domare blir ombedd att dela ut diplom till äldre, väderbitna, kroatiska vinbönder med nävar som dasslock, kan det vara bra att veta detta: 1. Inse stundens allvar; se hellre sammanbiten än glad ut. 2. Se mannen – det är alltid en man – i ögonen. 3. Fatta hans hand innan han fattar din. 4. Ta ett diskret menFestiwine djupt andetag och kläm till åta helvete. 5. Släpp inte av på greppet förrän du ser ett tyst samförstånd i din motparts ögon; när du släpper greppet: gör det långsamt och försiktigt och inte i snabbare takt än lufsen du just står och håller i handen. 6. Om du glömmer något av det sagda eller inte tar stundens allvar på allvar kommer den kroatiske jätten att sluka din hand i sin, klämma till åta helvete och idissla din nu slappa hand i sin innan han med en bestämd nick, som säger ”jag visste väl det, din kyckling”, släpper den. 7. Om punkten 6 inträffar, se då för allt i världen till att ta det som en man, kort sagt håll inte med en ömkansvärd skrynkla i ansiktet upp din slappa hand för allmän åskådan och, framförallt!, skaka den inte i luften samtidigt som du lätt lyfter det ena benet. Goran Beregovic.

Vikten av ta sitt ansvar & Patti Smith

Svenskens 2014 är fyllt av valmöjligheter och för att det ska fortsätta vara så är det viktigt att du röstar – och det gäller även om din röst är enPatti Smith Easter blankröst. Vissa orkar inte, bryr sig inte, andra menar att de så klart är för demokratin men att de inte hittar något parti som passar. Alla de här röstar likväl och i sin enfald röstar de med sin uteblivna röst mot det fria ordet och demokratin, Med andra ord är de inte bara enfaldiga, de utgör också en allmän fara. Patti Smith.

Lokalredaktionerna & demokratin & Count Basie & Duke Ellington

När TV4 lägger ner sina lokalredaktioner är skälet det högst legitima att lönsamheten inte finns där och det sätter fingret på en öm punkt för demokratin och det fria ordet: lokalbevakningen. Bevisligen är det så att makten väldigt lätt hamnar på fel sida om den moraliska gränsen vad gäller korruption och annat om den inte övervakas. Sällan avslöjas skumraskaffärer, flagranta felgrepp och överdrifter förrän i efterhand, Coutn basiemen även då kan ett avslöjande bli kännbart för inblandade. Det går att skratta ända till banken, men att i allmänhetens ögon betraktas som en fuskare och omoralisk individ kan ändå kännas tungt och är du politiker kan ett avslöjande också i efterhand innebära slutet på karriären. Just nu räcker det rimligtvis att viska Nuon, Vattenfall eller varför inte vapenaffärer i Saudi-Arabien för att understryka det ovan sagda. De stora missgreppen avslöjas vanligen, men långt från alltid, av de stora, nationella, redaktionerna och av journalister som av mindre, specialiserade tidningar ges möjligheten att gräva och avslöja. Samtidigt är det inte så att frestelsen att falla för det korrupta och maktmissbruk bara förekommer på högsta nivå. Så är det förstås inte, och den kommun eller småpamp som lämnas obevakad torde ha lättare att falla för frestelsen än den som vet att hens beteende ständigt bevakas av kritiska ögon. Det sista kan låta jobbigt men det är en förutsättning för en fungerande demokrati och långt ifrån NSA:s skogstokiga Duke Ellingtonsluggerövervakaning av allt från Angela Merkel till dig och mig. Lyckligtvis verkar lokalpressen ha en framtid, men det är allvarligt när TV4:s lokalbevakning försvinner därför att det pekar på problemen med att som TV-bolag få till en lönsam, eller i vart fall tillräckligt lönsam, lokalbevakning, vilket rimligtvis utesluter att kommersiella kanaler kommer kunna bistå demokratin och det fria ordet på den punkten. Slutsatsen av detta, oavsett om vi är för eller emot Public service-TV i sig, är att vi som sanna demokrater och förespråkare för det fria ordet måste förstå vikten av en fri och obunden Public service-service och dess möjligheter till en fristående och kritisk lokalbevakning. Count Basie. Duke Ellington. Duke-bonus.

Power of Elders & Neil Young

Ni som är i Stockholm någon gång mellan 3:e och 9:e maj kan med fördel hasa er iväg till Galleri Hagström på Österlånggatan 5 (Gamla Stan). Skälet till detta är att utställningen Power of Elders pågår där då. Power of Elders är egentligen ett ambitiöst bokprojekt som också blivit en website och en utställning. Enkelt uttryckt menar personernaPower of the Elders Galleri Hagström liten bakom projektet, journalisten Åsa Stibner och fotografen Hasse Lisskog, att den gamla kunskapen som finns bland världens ursprungsfolk är viktig, så pass viktig att den inte får gå förlorad. Därför har de skapat det här projektet där de reser, möter, intervjuar och fotograferar för att dels samla på sig av kunskapen, dels för att rikta omvärldens ögon mot den och vem kan för övrigt annat än hålla med Joe Medicine Crow, Crow-indianerans war-chief och historiker, när han 100 år gammal säger ”Mother Earth is mad at us now! My Brother White Man is messing things up…” ? Gå in på sajten, gå på utställningen, många vackra bilder och kloka ord kan utlovas. Projektet är ett Non-profit-project, vilket gör det extra viktig att vi stöttar det, såvida vi nu inte är skogstokiga och tycker att sådant här inte är viktigt, men den HR:en är ännu inte född som resonerar i så straffbara termer. Lämplig musik.

Ett snobbigt inlägg om den universelle skräpkonsumenten, Se&Hör , Deborah Harry & Blondie

Någonstans är det fullt rättvist att det är samma folk som dricker omoraliska viner och äter gourmetmörad dansk fläskfilé som läser Se&Hör. Möjligen finns det något enstaka undantag från denna regel, men på det hela taget torde det stämma ganska väl. Hard core skräp-konsumenterna föredrar skräp i varje valsituation och de skäms inte för det. Tvärtom blir de trubbiga å det värsta om deras förkärlek för crap ifrågasätts. Och hur skulle det kunna vara på något annat vis? Att bli anklagad för att vara korkad går an så länge det inte är sant.Deborah Harry Häromdagen kunde Se&Hörs skräpkonsumerande läsare glädja sig åt ett frossande i det faktum att Deborah Harry – som nyligen avstod pengarna i Sotji i en protestaktion för mänskliga rättigheter – 35 år senare inte ser ut som den fotomodell hon en gång var. Deborah är och har sedan sena 70-talet varit frontfigur i bandet Blondie, som nyligen tilldelats NME:s musikpris ”Godlike genius award”. Bland annat därför att bandet är det enda som lyckats toppa världens topplistor med nya låtar minst en gång/decennium tre decennier i rad. En hygglig prestation värd att uppmärksammas så som NME gör och vinifierat hänger på med ett litet Blondie-potpurri för er som både ser och respekterar människors och sakers rätta värde: Atomic, The Tide is High och Maria. PS Bonusspår med Debbie Harrie & Arcade Fire.

Förbud mot inteidiotsäkra produkter!, Bosnian Rainbows & Mantra

Om vi utgår från det rimliga antagandet att alla konsumenter, vi, är mer eller mindre dumma i huvudet och att de flesta av oss är medvetna om detta, varför, undrar vi då, tillverkas det lik förbaskat så många produkter somBosnian Rainbows inte är idiotsäkra? Varför, till exempel, fungerar mailen ut från hemdatorn och paddan men inte från mobiltelefonen? Inte ens de vanligtvis slöa och ointresserade slynglarna i datoraffären vet hur de ska ta itu med problemet av det enkla skälet att de är lika korkade som resten av oss. Alltså, om det ska vara på det viset kan vem som helst av oss ta fram en tegelsten och hävda att det är världens smartaste dator, men att det kräver sin hen för att förstå sig på den. Mantra. Bosnian Rainbows. Creep-bonus.

Kravet upprepas: Förbud mot tidsomställning

Äntligen fick vi i år, på TV, och då måste det vara sant, förklarat för oss, varför tidsomställningen görs: den görs på grund av att många får svårt att

Foto: Lato

Foto: Lato

sova när det blir ljusare på morgonen och skälet till att de får svårt att sova är att de hör ett rop från Hedenhös och tiden då människan var utrustad med en primärt inriktad reptilhjärna. Har i och för sig alltid misstänkt att någon form av ett slikt problem föreligger hos folk som stiger upp tidigt och med ett leende på läpparna, men att de får styra samhället är upprörande. Undra på att det blir krig. Förbud mot tidsomställning, i alla fall på våren, nu! Ett slags musikaliskt bevis för det sagda här.

Vårt gemensamma supporteransvar & White Stripes

Vad är det för fel på vår supporterkultur? är frågan som upprepas gång efter annan i supportermordets spår. ”Polisen måste ta sitt ansvar”, säger vissa, ”klubbarna måste ta sitt ansvar”, säger andra. ”Vi kan inte ta mer ansvar för idioter, bråkstakar och kriminella som söker sig till oss än en biosalong kan göra det ”, säger klubbarna, ”det här är ett problem för samhället”. Rätt så, men även om det här mer är ett samhällsproblem än

Foto: Lato

Foto: Lato

ett supporterproblem i sig innebär inte det att representanter för klubbledningen kan frottera sig med busar eller att klubbarna skulle stå utan ansvar. Snacka om att sända fel signaler. Och det är just det det handlar om: fel signaler. Alla som någonsin ställt sig bakom en ”hata-kampanj” eller ens skrikit okvädinsord om motståndaren eller jublat när någon ur motståndarlaget fått en smäll eller busvisslat när motståndarlagets stjärna har bollen, alla som någonsin gjort det bär ett ansvar för mordet i Helsingborg igår. Det är förlåtligt när reptilhjärnorna är dumma i huvudet, men när människor som tror sig vara vid sunda vätskor nedlåter sig till att agera som statister eller, ändå värre, aktiva aktörer i den smutsiga supporterkulturens utkanter är det oförlåtligt. Vi bör alla fundera över vilka signaler vi sänder till omvärlden, inte minst de yngre supportrarna, när vi håller på vårt lag och kommenterar domarens insats. Det är bara fotboll för helvete. White Stripes.