Varför är 95 % av dessa tragikomiska figurer män?
Vinets outgrundlighet 2.0
Svara
Kategoriarkiv: Vinvärlden
Vinets outgrundlighet
Varför dras så många med starkt självhävdelse- och besserwisserbehov till vinets värld? Alla dessa gamla ordningsmän i skolan, vars utmärkande drag är – bortsett från grov självöverskattning och bristande självinsikt – att de försöker hävda sig på den inte fullt kunniges vis: genom att märka ord och notera varje misstag begånget av andra och framförallt av någon i vilkens position de skulle vilja vara.
Petrus 1982
Grattis du som har så mycket flis att du kan sprätta runt och köpa Petrus 82 för tjugofemtusen pannan. Det är ett mycket bra vin. Men om du inte redan har koll så är såväl Château Latour som Château Chéval-Blanc och Château Trotanoy från 1982 minst lika bra. Jag hoppas att du lyckas köpa dem nästa gång och kan rekommendera en jämförande provning som du bjuder in mig till.
vinauktion
Cru Bourgeois remake 2010
I februari 2007 gick den gamla Cru Bourgeois – klassificeringen i Bordeaux ur tiden. Sedan dess har, i alla fall enligt egen utsago (pressmeddelande idag), l´Allicance des Crus Bourgeois du Medoc arbetat på att få fram en ny modell för Cru Bourgeois. Under det senaste året har även folk från det franska jordbruksdepartementet varit delaktiga och nu är det dags för en ny version.
Alla (oklassade)egendomar i Medoc kan anmäla sig och sina viner som pretendenter på den nygamla klassificeringen. Urvalet kommer att baseras på en oberoende bedömning av respektive egendom (baserad på egendomens egna uppgifter, kontrollbesök och transparens så man kan följa vinets ursprung tillbaka till druvrankan). Varje år ska också producentens vin godkännas i en blindprovning där ”vinproffs från Bordeaux” ingår.
Om det låter som en mix av gamla och framförallt nya AOC/AOP-förfarandet? Visst gör det det. Hursomhelst så kan man få använda nygamla Cru Bourgeois från och med 2010 på årgången 2008 och framåt.
Suze 120 år
Den klassiska aperitifen Suze firar 120-årsjubileum i år. Fördrinkar av den här typen – bittersöt och med inslag av gentianarot – är tydligen ingenting för oss, eller snarare er, svenskar (jag avviker från mängden; jag dricker mer än gärna Suze). Många har försökt slå ett slag för Suze, Lillet och andra liknande drycker i Sverige, men det är stört omöjligt att få någon fart på affärerna.
Kan det vara så enkelt att ingen tycker om dem eller kanske vet man inte riktigt när man ska dricka den här typen av vätskor? En Suze är en bra aperitif när man egentligen inte ska dricka en aperitif (läs champagne), alltså när man bara ska ha en liten matlagningsdrink. För att nu inte tala om hur bra det smakar en sommareftermiddag när de andra dricker ytterligare en kaffe eller en taskig öl typ Heiniken.
Lennart Granqvist i San Fransisco
Där satt jag i solen på Union Square och stirrade med lika delar be- och förundran på den gigantiska julgranen och dess basketbollsstora kulörta kulor, när Lennart Granqvist plötsligt slog sig ner vid bordet intill. Vilket sammanträffande! Två vinvästgötar på Union Square, samtidigt, på Thanks giving av årets alla dagar.
Just som jag skulle småropa ”Lennart!” så där småpatetiskt som man ropar när någon oväntat dyker upp, hindrades jag av ett tvivel grundat på 1. Lennart var klädd i träningsoverall och 2. han stirrade ordlöst på mig som om jag inte var jag. Kanske var det ändå inte Lennart (det otäcka alternativet till detta skulle vara att jag inte var jag)?
När ”Lennart” plötsligt började bräka på amerikanska med sitt bordssällskap insåg jag att detta inte kunde vara Lennart: vi västgötar kan förvisso mycket, men vi kommer aldrig att tala vare sig en annan dialekt eller ett annat språk utan att vår vackra intonation bryter igenom.
Saken är alltså den, att Lennart Granqvist har en träningsoverallklädd dubbelgångare i San Fransisco.
(Lennart ska nu inte alls vara ledsen för det. För egen del har jag och min namne Lars Torstensson (med två s) det värre: jag är vinmakare och han är aktiv helnykterist och båda skriver vi.)
Grattis Schweiz!
Den internationella sammanslutningen for – jag ar pa vag till USA och sitter i en lounge som saknar prickar over a, a och o, varfor det har blir ett prickfritt inlagg – vinskribenter Fijev, meddelade igar att den schweiziska televisionen i forrgar meddelade att druvan Chasselas ar schweizisk. Narmare bestamt har den sitt ursprung i trakterna av Genevesjon. Den schweiziska televisionen grundar sitt meddelande pa Jose Vuillamoz (knuten till universitet i Neuchatel) forkning. Antligen vet vi.
Beaujolais Nouveau 2009
Enligt ett ganska välspritt, franskt e-nyhetsbrev är 2009 seklets årgång. Skälet är, enligt skribenten, att det är en årgång som slutar på 9 och det finns så många legendariska 9-årgångar tidigare, till exempel champagne från 1899, menar samme skribent.
Jag skulle vilja påstå att Fronsac 1539 var ännu bättre. För att nu inte tala om de fantastiska rosévinerna som gjordes i Galliléen år 9.
Om vi nu tar en titt på 2009 kan vi konstatera att Beaujolais Nouveau är här. Jag har provat två olika och det som utmärker dessa är att de inte har ett inslag av banan. Med andra ord har de här producenterna inte använt sig av en ”primörjäst” som B71 i år. Istället påminde båda vinerna om Beaujolais Nouveau före primörjästernas ankomst till det kuperade landskapet norr om Lyon (alltså före 1987 ungefär). Med andra ord dök en gammal klassisk beskrivning upp innehållande ord som lätt, fruktigt, inslag av hallon, röda bär och jäst. Det går alltså att anta att den för något år sedan påbörjade trenden bort från primörjäst som adderar banan till vinets doft fortsätter i Beaujolais.
För övrigt kan man säga att årets Beaujolais Nouveau är av exakt samma kvalitet som alla andra års Beaujolais Nouveau.
Bordeaux – Capitale mondiale du vin
Sedan några år har staden Bordeaux genomgått en imponerande ansiktslyftning. Staden har som mål att bli Frankrikes ”grönaste” stad. Något som syns i det nya spårvagnssystemet och de många gågatorna. Husfasaderna har snyggats till och den gamla hamnen och kajerna har rustats upp och blivit ett mål för flanerare och restaurangjägare.
Nu meddelar staden och traktens vinodlare att år 2013 kommer ett nytt ”Centrum för turism och vin” att slå upp sina portar i ”Quartier des Bassins”. Detta dels för att öka stadens attraktionskraft rent allmänt, dels för att i synnerhet understryka att det här är världens vinhuvudstad (det kan vi hålla med honom eller inte, men det är motivet och med den här satsningen blir det svårt för någon annan stad att påstå motsatsen). Nyckeltalen som kommunicerats för projektet är 55 miljoner euro, 10 000 kvm byggyta, 400 000 besökare per år.
Skidor, skörd & vapenstillestånd
De spanska skidstationerna i Pyrenéerna meddelar att de öppnar sista helgen i november i år. De tror sig se ytterligare ett bra snö- och därmed affärsår ligga inom räckhåll .
Mindre nöjda med den senaste tidens nederbörd är man i Navarra, där det snarare ser ut som vårfloder på sina håll och både det ena och det andra har översvämmats de senaste dagarna. Dock är man i år nästan lika nöjd med skörden här som i Rioja.
Reser hem från Navarra via Biarritz och kan, åter på fransk mark idag, konstatera att det är helgdag här. Årets viktigaste i Frankrike. Alla fransmän vet vad som hände klockan elva den elfte dagen i den elfte månaden 1918. Kanske svårt att förstå för en svensk, men så gott som alla franska familjer har en eller flera familjemedlemmar som slaktades under ”La Grande Guerre”. En av de vandringsstigar vi ibland följer i Gorges du Verdon – Europas största kanjon för er som har pinsam nollkoll – leder förbi en by som fick överges därför att a-l-l-a männen stupade under kriget.