Het El Rey & Elvis

Publicerat av
3

vinifierat har tidigare hintat om att något är på väg att ske med det perfekta husvinet El Rey, vinet som går till allt från tacos till getostsallad. För att göra en lång historia kort lät producenten Santo Cristo mig använda en räcka ekfat när jag i vintras var på plats för att se till denelrey2011 sista tappningsbatchen av 2012 och för att förblenda årgången 2013.  Varför, vet jag inte, men kan gissa att de gillar vinet och gärna låter oss vidareutveckla det – det är inte alls otänkbart att Santo Cristo själva säljer närliggande varianter till den här blenden på andra marknader. Nog av. Finfina ekfat fanns att tillgå och självklart tog jag dem. Det innebär att den sista batchen El Rey från 2012 är upphottad med lite  Garnacha som ekfatslagrats. Nu har jag inte velat ändra stuket på vinet utan har istället använt fatkomponenterna till att bygga på och bredda. Således bör ”nya” El Rey vara lika allround som förut samtidigt som du och jag får en liten större upplevelse av det. Den sista, upphottade, batchen 2012 släpptes i butikerna igår och är alltså den som gäller till dess den nya årgången släpps på fram i sommar. Förhandsinfo till HR:en: El Rey kommer snart att byta kläder. I mitten av april dyker vinet upp med en ny etikett, som vi får anledning att återkomma till då. En annan kung.

Nya Sav & dess dosage & Torstens & The French Connection

Publicerat av
3

Hade i förrgår äran att få vara med och sätta ”dosagen” på den länge emotsedda årgången 2012 av det mousserande björkvinet Sav. Har tidigare berättat om de ändringar i produktionen jag kunnat vara med och genomföra och de stora förhoppningar dessa ingett. Vågar nu, efter att ha provat den (nästan) färdiga 12:an, påstå att det mesta gått vägen.Sav Nya Sav har mycket litet gemensamt med den produkt som tidigare sålts. ”Gamla” Sav utmärktes av en inte helt gästvänlig jolmighet och kort sagt avsaknad av det som den som köper ett mousserande vin för flera hundra kronor letar efter. Det vi nu gjort är att arbeta bort jolmigheten och den oxiderade tonen och ersatt detta med en mer neutral och mineralstukad fräschör i såväl doft som smak. För att verkligen ta tillvara på detta valde vi att sätta dosagen mycket lågt, på blott 2 g/l. Eftersom björksaven till skillnad från vinmust – som oftast får mellan 1 och 3 g/l naturlig restsötma – blir helt torr efter jäsningen är det totala sockret i den här produkten densamma som dosagen, det vill säga 2 g/l. Någon anar kanske nu att nya Sav inte är något för blåbär och, ja, precis så är det. Finns ingen anledning att göra vin för kreti och pleti för de föredrar ändå bara Appassimento och söta skräpviner. I och med att 12:an är så bra kommer Sav-gänget att plocka bort nuvarande årgången (09) från hyllorna och ersätta med den nya, friska stilen. Återkommer när så skett. Torstens & The French Connection.

Dorsia i Göteborg & Håkan Hellström

Publicerat av
Svara

Mitt i Göteborg, typ, hittar du krogen och hotellet Dorsia. Hur bra hotellet är

Foto: Lato

Foto: Lato

förtäljer inte den här historien, däremot rekommenderar den restaurangen med sitt väl genomförda koncept av överdåd som god idé. Lägg till det bra mat, schysst vinlista och trevlig service så vet du att det här är ett hett tips i Göteborg. Håkan Hellström.

Stoppa Psycholjuden i X3000!, Neil Sedaka & Rodrigo y Gabriela

Publicerat av
2

Det förefaller vara ett rimligt antagande att SJ fått köpa sina nya X3000 till ett mycket förmånligt pris. Helt otänkbart är det inte att inköpskommittén aldrig provåkte eller att den eller de som gjorde det inte hörde så bra. Hade tåget provåkts och på vederbörligt vis avlyssnats torde det vara otänkbart att det blivit en affär. För er som ännu inteAlfred Hitchcock hunnit resa med X3000 kan vinifierat avslöja att tåget med ojämna mellanrum ger ifrån sig Psycho-ljud, på samma sätt som Hitchcocks film börjar låta med de där skrikiga fiolerna när damen ska tas av daga i duschen. Detta är både obehagligt och säkert direkt skrämmande för den som är lagd åt det pipiga hållet och vem är inte det i ett sådant här sammanhang: du betalar för en bekväm resa i ett modernt tåg och vad får du? Psycho-ljud! vinifierat kräver ett omedelbart driftstopp och förbud mot X3000 till dess det obehagliga Psycho-gnisslet åtgärdats eller varan reklamerats och skickats tillbaka till varifrån den nu kom. Psycho-gnissel. Neil Sedaka. Rodrigo y Gabriela.

Plikt, förkovran, Gustibus & ELO

Publicerat av
5

På tal om förkovran och vår skyldighet att dela med oss av vår kunskap. Var, som det är HR:en bekant, häromveckan i Stockholm och talade om ”Tillsatser i vin”. Ägnar dagarna som idag och imorgon är åt att gästföreläsa på Gustibus sommelierutbildning i Malmö respektive Göteborg. Egentligen behövs jag inte där, men det har förstås sitt värdeELO Eldorado att få tala direkt med en vinmakare på det egna modersmålet och själv är jag mycket nöjd med att få vara med på ett hörn för trots att jag inte behövs egentligen vill jag gärna vara med och bidra till att alla som vill lära sig mer om vin får och kan göra det. Vi som kommit lite högre på kunskapsstegen har alltid ett stort ansvar att se till så att proselyterna, oavsett vilken nivå de befinner sig på, hamnar på rätt köl i vinvärlden. Kort sagt har vi redan nog av komplexfyllda petimätrar som fått för sig att vinet finns där för att de ska kunna förhäva sig och inte för att vi andra ska ha kul. ELO.

Vår skyldighet att vara vettiga & Kronans Kachaner

Publicerat av
7

Vi har alla en skyldighet att dela med oss av vårt kunnande. Och vi har alla en skyldighet att aldrig sluta förkovra oss. Den som slutar informera sig faller förr eller senare i dumhetens fälla och kan inte längre med full trovärdighet hävda att den har koll på vare sig det ena eller det andra, vilket alltför ofta leder till felbeslut som drabbar både individen själv och, värre, andra. Det kan handla om något så banalt som att köpa ett omoraliskt vin eller att ställa sig bakom Ryssland när landet bryter mot internationell lag eller när det förföljer människor för deras sexuella läggning. I värsta fall snärjs den som slutar informera sig i ränksmidande, onda viljors av komplex och hat drivna kamp för ett annat slags samhälle – ett samhälle som den fritt tänkande individen snart genomskådar, men som kan hålla den av egen vilja icke-seende medborgaren fången även då kampen för länge sedan passerat anständighetens gränser och skrivit in sig i historien som hatets tyranni. Kronans Kachaner. Kronans Kachaner.

Förbud mot Wasabröds visselreklam! & Olle Oljud

Publicerat av
Svara

Att visslingen i sig är en ren okynnesakt som borde förbjudas och att den som hänger sig åt detta ofog på offentlig plats borde hudflängas, torde vara HR:en bekant. Nu har detta syndens falskgnisslande uttryck tagit sig rakt in i våra TV-rutor på bästa sändningstid. Bakom detta övergrepp på den fria medborgarens vardagslugn och fredagsmys står brödföretaget Wasabröd. I en synnerligen upprörande och moraliskt

Mycket bättre än Wasabrödsvissel

Mycket bättre än Wasabrödsvissel

diskutabel reklamakt försöker nämnda bolag med hjälp av en fullständigt vedervärdig visselslinga lura oss att äta knäckebröd med kanelsmak och andra moderna dumheter. vinifierat kan förvisso vara storsintheten själv och lämna den dock i grunden onödiga dumheten kanelknäcke i fred, däremot kräver vinifierat ett omedelbart förbud mot det nervskärande visselinslaget i reklamen! För egen del kommer jag inte ens titta åt ett Wasabröd förrän visselslingan försvunnit ut ur min värld, vilket förmodligen dels kräver att Wasabröd slutar med sin mobbning av människor med normal musikalitet, dels att jag får hjälp att göra mig av med de tinnitusliknande reminiscenser gnisselövergreppet inplanterat i örongångarna och sinnet. Kanske kommer jag aldrig mer att kunna äta en produkt från Wasabröd – så intimt förknippat med obehag är bageriet nu. Olle Oljud – mycket bättre än Wasabröd.

TWWD2014, Vinforum 2.0 & Derek and the Dominos

Publicerat av
4

HR:en brinner, förstås, av iver att få veta hur det gick med TWWD2014 och Vinforum 2.0 och så bra då att vinifierat finns där för att släcka HR:ens feberridna eld. Jotack, Terrific Women Winemaker’s Day gick bättre än bra. Stor uppmärksamhet och bra spridning på budskapet ”det är vinets kvalitet och vinmakarens kompetens som är avgörande, inte

Försiktigt svavlat rosévin, som synes

Försiktigt svavlat rosévin, som synes

könet”; ytterligare ett litet steg mot en situation där vi slipper läsa saker som ”X tillhör Frankrikes bästa kvinnliga vinmakare” istället för ”X tillhör Frankrikes bästa vinmakare”. Bäst av allt: Clotilde Davenne, Francoise Feuillat-Juillot, Giulia Negri, Laura Vazquez, Sarah Goedhart och Régine Le Coz var samtliga mer än nöjda med evenemanget och att de fick rättmätig och välförtjänt uppmärksamhet för sina välgjorda viner. Vinforum 2.0 om ”Tillsatser i vin” förflöt också väl, såvitt er utsände i vinvärldens pedagogiska gungflyn kan dra sig till minnes. Stort intresse, kunniga åhörare och därmed bra frågor och fokus. Kontentan: det farligaste med vinet är de systemiska pesticiderna för den som arbetar med dem. Vad gäller konsumenten är fortsatt alkohol det farligaste i vinet. Vid sidan om detta kunde vi prova viner med defekter som kan uppstå om du inte gör allt rätt, till exempel etanal/acetaldehyd, och lågsvavlat vin på gott och ont. Måste i sammanhanget skänka en tacksamhetens tanke till Kalla Fakta, som med sin skrämselpropaganda satt fokus på en del av vinvärlden som behöver tydliggöras för konsumenten. Derek and the Dominos.

Buljonghundriskokandets risker & Hound Dog

Publicerat av
10
Frisk hund

Frisk hund

Ena hunden sjuk. Hustrun på uppdrag. Er utsände i veterinärvetenskapens tassemarker får i uppdrag att koka ris åt sjuklingen. Inga problem. Under förutsättning att riset ligger i portionspåsar – det gör det nu inte – och att Hustrun, innan hon går, inte säger ”Och så tar du lite buljongpulver och häller i så riset smakar kött”. Lättare sagt än gjort. Inte så att det var särskilt svårt att sätta på en gryta vatten och hälla buljongpulver i den. Frågan var bara hur mycket det skulle vara. Jag tog hela burken, vilket förmodligen var lite mycket. Gick därifrån i väntan på att vattnet skulle koka upp, vilket förmodligen var ett misstag. Det är sedan inte så – och det här är viktigt att understryka ity Hustrun har svårt att tro det – att jag inte kände att det luktade… liksom… kött, hela vägen till mig där jag satt en bit längre bort i huset och arbetade, men jag var så förlorad i viniferat eller något annat livsviktigt att jag missade det som utspelade sig i köket, vilket är skälet till att jag blev oerhört förvånad över att, någon timme senare, hitta en stinkande gryta med något vidbränt gegg på botten. Försökte se positivt på saken och tänkte ”reduktion”, men insåg någonstans att det inte var en bra fond för buljonghundris och för att nu inte göra en trist historia längre än den behöver vara fick hunden så småningom lite vanligt, obuljongerat kletris och verkade nöjd med det. Hound Dog.