Recenserat, vinifierat & Gainsbourg & Gall

Två dagtidningar som alltid haft koll är Hjo Tidning och Skaraborgs Läns Allehanda. Det är

vinifierat - bloken

vinifierat – bloken

därför inte som av en händelse de nu uppmärksammar bloken vinifierat. Enligt förlaget kan redan en kraftigt ökad försäljning skönjas i de finaste trakterna av Skaraborg och den svenska kultureliten väntar nu på att de stora drakarna ska vakna och, rättmätigt, höja bloken till skyarna. Äras den som äras bör liksom. I väntan på att det ska ske lyssnar vi på en frukt av Serge Gainsbourgs och France Galls samarbete.

Äta i Chablis & Matthew E White

Om jag nu är tillbaka i vindistriktet Chablis och vill äta en bit mat i själva byn Chablis, varthän går jag då med min hunger? funderar kanske ni, när ni är i reseplanerartagen och som ni är vinifierat-hängruntare tar ni, förstås, vinifierat till hjälp och upptäcker då, att om man på fastande magen återfinner sig, hungeromtöcknad och blodsockerlåg, vimsande omkring i en alltmer desperat jakt på något ätbart så är 18 Rue Jules-Rahier ochHostellerie des Clos, Chablis Hostellerie des Clos det man ska leta efter och om ni, vilket vi verkligen får hoppas, lyckas ta er dit så väntar klassisk och vällagad mat och en inte alltför diger men inte heller på något vis oäven vinlista och som grädde på moset: servicen är storartad och priserna resonabla och, låt vara att det inte är särskilt sannolikt, kanske kan den uppmärksamme notera hur Matthew E White från diskreta högtalare i taket långsamt smyger sig in i matsalen och målmedvetet tar sig in i gästernas om vad som sker omedvetna sinnen och fyller dem med en rofylld och behaglig känsla av världsfrånvänt lugn.

Twoson, CSN&Y & Jethro Tull

Flickorna Faller

Flickorna Faller på Domaine Weinbach

På tal om vinklubbsreklam kommer här lite mer vinklubbsreklam. Den här gången för exklusiva Twoson Club. Kort sagt betalar medlemmen närmare 20 000 sek per år och får för det fyra leveranser om tre magnum, alltså inalles tolv magnum. För att få alla att tycka att det hela är urbilligt levereras lagom till Jul och Nyår en låda med tre magnum champagne, specialutvald och i begränsad upplaga som allt annat, oftast med lägre dosage än vad producenten normalt arbetar med. Det unika med vinerna är att de bara finns i en upplaga om högst 150 magnum. Därför är också klubbens medlemsantal begränsat till 40. Vinerna väljer Mats Hanzon, bland annat preses Svenska Vinakademien, och jag ut hos prominenta producenter världen över, många gånger gör vi våra egna blend eller väljer, helt enkelt, ut ett ekfat som vi ber producenten buteljera åt oss. 120 magnum sänds till medlemmarna, övriga används vid medlemsluncher, två per år, och för att vi som har klubben ska kunna följa mognadsutvecklingen och hålla medlemmarna underrättade om hur det är beställt med deras flaskor. I år går Twoson Club in på sitt fjärde verksamhetsår – däremot har Mats Hanzon och jag arbetat med att leta viner betydligt längre, första vinet köpte vi redan 2005 – och en del av de ursprungliga medlemmarna, som avsåg att vara med i tre år, lämnar nu. Det gör att det kanske kommer finnas fyra-fem platser lediga. ÄrWeinbachs kyl någon intresserad kan den gå in på medlemssidan, klicka här, och från den kontakta klubben och förhöra sig om det går att få en inbjudan. Det kan verka som att vi förbehåller oss rätten att välja och vraka och det gör vi för all del, men de viktigaste urvalskriterierna är att man betalar, tycker om vin och, om man avser att närvara vid våra luncher, är trevlig och hämningslöst hyllar de producenter som alltid är med, minst en per lunch. vinifierat gissar att beskrivningen i förra meningen på pricken stämmer in på bloggens alla hängruntare. Just det: var i förrgår i Alsace hos mamma Colette och döttrarna Catherine och Laurence Faller på Domaine Weinbach och plockade ut några nya, exklusiva viner för Twoson. Det blev en låda med tre druvsorter, en magnum av vardera, från 2006 (Riesling, Pinot gris och Gewurztraminer). Eftersom Hanzon tycker om CSN/CSN&Y och Jethro Tull avslutar vi med det. (PS Kylen är den som står i flickorna Fallers kök på Domaine Weinbach; fick inte till bildtexten p g a något nytt, mystiskt sätt att hantera bilder som WordPress infört under min frånvaro)

Ulla Billquist & vinklubbsreklam

På tal om vinklubbar, en företeelse vinifierat, snarast, vill ha under lupp, följer här ett ogenerat försök att få vinifierats hängruntare att tappa besinningen och inom loppet av någon minut klicka in sig på Terrific Wines Club och beställa en låda eller två. vinfierat

Françoise Feuillat-Juillot

försöker, alltså, i detta nu och genom att berätta att vinifierat varit med och valt ut de ingående vinerna och att tanken är att dessa tillsammans ska utgöra ett hyfsat brett urval av, förhoppningsvis, inte alltid helt kända ursprung, producenter eller druvor, få hängrunten att inte bara upptäcka Terrific Wines Club utan också att impulshandla, utan närmare eftertanke, ja, det ligger i impulsköpets natur så att säga, en vinklubbslåda. I den första lådan, som går att beställa via nyss nämnda länk som här kommer i repris (alltså, klicka på den understreckade texten så händer något spännande: du slussas rakt in i vinklubbens allra heligaste), ingår tre flaskor vardera av fyra viner: Six Vineyards Pinot Noir (Lemelson), Oregon-Pinot i välansad och finfin form, Motzenbäcker (Menger-Krug), stram, snygg Riesling som behöver lite tid, Leon Dormido Reserva, en klassisk Rioja Reserva som står på å det grövsta i välbekant, ekad stil, och Crémant de Bourgogne (Clotilde Davenne), tjusigt bubbel som tillhör kategorin ”köp-hellre-det-här-än-billig-och-garantaret-inte helt-bra-champagne”, Clotilde-disciplinerad och med tryck i bubblorna. Nästa låda, kommer i mars, tror vi, och innehåller, enligt uppgift: Melipal Blend (nya Argentina, som fortsätter gå vid sidan som allfartsvägen i Sverige där beska sällan utgör ett hinder i vinprovarnas, uppenbarligen, inte alltid helt kräsna gommar varför smuts- alternativt överextraherat-bittra argentinare fortsatt utgör fokus i vårt land och

Ulla Billquist

säkert också ett skäl till att så få argentinska viner lyckas vara poppis över längre tid), Quinta do Pinto (spännande, ny producent från Lisboa, använder bland annat Roussanne), Monte da Peceguina (vardagsvinet från topproducenten Malhadinha, en smak av den fina världen, rödtjut som enkelt och smärtfritt slinker ner med en liten matbit vid sidan om), och, sist men inte minst, spännande ”Les Crêts” från Feuillat-Juillot (Montagnys Clodilde Davenne, som, av en händelse, dessutom är bästis med Clotilde; samma disciplinerade, raka, ärliga och härliga stil: sjungande Chardonnay utan ek och annat tjafs). Snittpriset på Terrific Wines Clubs lådor ska vara 1500 sek för tolv buteljer, en låda per kvartal erbjuds, klubbmedlemmen köper bara när den själv vill. Med andra ord inga förpliktelser what so ever, som den engelsktalande mexikanen skulle ha sagt förutsatt han ville tala engelska. Visst låter det sanslöst bra? Likväl bör den här vinklubben, precis som alla andra vinkubbar, sättas under lupp. Nu. Men som det inte lär hända precis nu lyssnar vi på Ulla Billquist istället. PS Fördelen med att bli medlem i Terrific Wines Club är att man får information om vinerna samt passande recept på köpet, den som inte bryr sig om slikt kan beställa direkt genom att klicka här.

Prix d´Amerique 2013

Återigen stora svenska förhoppningar och visst ser både Maharajah och Raja Mirchifantastiska ut och visst det kul om någon av dem vann. Lägg därtill ett koppel duktiga fransoser och alla förstår att det i år mer än någonsin tidigare är Ready Cash mot resten. Vinifierat har, ju, tippat rätt på den här superhingsten tidigare och ändrar inte på ett vinnande tips. vinifierat tror helt enkelt att ingen rår på Ready Cash när han är i form och det förefaller han vara. Det som är emot är att han skulle bli för stressad – kolla gärna in Ready Cash under värmningen: medan de andra provstartar och håller på får han gå, långsamt och som en annan Ferdinand, med nosen i sin tränares rygg eller, i förekommande fall, armhåla, eftersom hästen annars skulle bli för stirrig, om ni så vill en sann vinnarskalles rätta temperament. Allt talar för att Ready Cash tar sin tredje raka.

Coolaste hästen vinner i år igen?

Vinklubbar, distanshandel, BS & kritik

I veckan genomfördes i regi av Björnstierne Antonson och Winefinder den första kritikerprovningen av distanshandlarnas (DH) viner. I och med att det, enligt uppgift, från och med nu kontinuerlig kommer arrangeras provningar av det slaget och i och med att Vinkällaren Grappe sedan en tid arrangerar provningar av viner i Systembolagets beställningssortiment (BS), kan man med visst fog påstå att landets vinkritiker, och deras

Kontroversiell kritiker

läsare, nu har möjlighet att överblicka hela det svenska utbudet av vin. Det finns mängder av spännande produkter i BS och i och med att distanshandeln nu också sätts under lupp lär vi snart veta mer om klassen på det man kan finna där. Det är ingen vild gissning att DH i likhet med BS och ordinarie butikssortiment uppvisar allt från fallgropar till måsten – låt vara att fallgroparna är fler i det ordinarie sortimentet, som har mer fokus på de billiga segmenten än majoriteten av DH-aktörerna och merparten av produkterna i BS. Det enda som fattas nu är kritik av utbudet i gränshandelns butiker (GH). De – och ”de” torde vara så gott som alla – som säger sig skriva för sina läsare bör besinna att många tidningsläsare faktiskt handlar i GH – om inte annat kan man göra vinvärlden en tjänst och dissa skräp som förtjänar att dissas. Notera att många vinklubbar är att hänföra till DH, undantagna är klubbarna som levererar via Systembolaget, som är vaddå? BS? Hursom vore det kul om någon också tog initiativet till kritikerprovningar av de olika vinklubbarnas utgåvor – inte minst de lådor som säljs via tidningar, i förekommande fall till och med vintidningar, särskilt dessa borde nagelfaras.

 

Dagens nyheter, pinsamheter, Pussy Riot, Mpho Tutu, Denis Mukwege, Stéphane Grappeli, Django Reinhardt & The Irrepressibles, kort sagt: Fredagsmix

En rejäl pinsamhet är Gerard Depardieus underdåniga stövelslickande i Ryssland. En viktig och modig röst och yttring i den ryska samtiden är Pussy Riot.Vid det välbevakade mötet i Davos uttryckte man redan den första dagen och i, får man förmoda, egna ögon insiktsfullt, att krisen fortsätter under 2013. En sensationell upplysning vi tackar ödmjukast för och en sanning vi snabbt

Ryska samtidshjältar

inordnar oss i. Vad skulle vi göra utan alla dessa kloka uttalanden från Davos och skulle man inte kunna göra Davos-mötet ständigt så vi fick sådana här klokheter oss utkablade mest varje dag. Det skulle kunna vara något i stil med vad ”Goldman Sachs-vd”, en, enligt SvD, riktig tungviktare på Wall Street varmed vi måste inse att det han säger är oerhört insiktsfullt, kanske på en för oss obegripligt insiktsfull nivå,  sa igår, att man kan förvisso diskutera de höga bonusarna i bankvärlden, men utan dem kan man inte locka till sig de bästa talangerna. Med tanke på Goldman Sachs resultat häromåret är det bara att inse att han har rätt: de måste faktiskt öka bonusarna för hittills har de, uppenbarligen och, om uttrycket tillåtes, kapitalt,

Mpho Tutu

misslyckats med att locka till sig de bästa. Logiken av det sagda är, förstås, också att Lloyd Blakfein, som tungviktaren heter, snart skulle bytas ut om inte hans lön var så löjligt låg. Vi lär knappast få se Pussy Riot, Mpho Tutu, Denis Mukwege och andra som faktiskt försöker göra världen bättre i Davos, men en intressant tanke är det medan vi lyssnar på Lloyd Blakfeins pleonasmer och puerila insikter och påståenden. Ett ord också om Eden Hazards spark på liggande bollkalle (ni kanske såg att en bollkalle vägrade lämna från sig bollen i syfte att maska, Hazard sparkade då loss bollen): Hazard borde förstås inte ha sparkat, men det är bollkallen som går ur det hela med byfånestämpeln i pannen. Avslutningsvis en annan pinsamhet: för många år sedan undrade min kompis Absolut-gurun, mecenaten, jazzfreaken med mera Michel Roux om inte jag ville hänga med till en av hans polare i St Tropez och musicera och festa. Som det rörde sig om en för mig okänd jazzmusiker sa jag som jag tyckte, att hela idén sög, varför Michel fick åka dit själv. Dock hade han med sig en signerad skiva tillbaka till mig och först flera år senare insåg jag att gubbstrutten jag vägrat umgås med var ingen mindre än Stéphane Grapelli. Suck. Vi lyssnar på Stéphane, som hade kunnat vara min kompis, och Django när de jazzar samt, avslutnings, lite The Irrepressibles.

 

 

 

Vinets dag idag! (St Vincent ser dig)

Äntligen! 22:a januari. Sankt Vincents dag. Vinodlarnas skyddshelgon. Vinets Dag i Sverige. Vin-Sverige och Sankt Vincent förväntar sig att alla gör sin medborgerliga plikt och dricker ett glas vin idag. vinifierat passar på att tipsa om att Girard Old Vine Zinfandel, som inte gjort annat än sålt slut sedan det lanserades i april förra året, nu åter finns i Systembolagets lager och vid sidan om Girard Old Vine Zinfandel har även Baltos, som, om Girard är bullrig och på alla sätt och vis social och inbjudande, är mer åt det strama och eftertänksamma hållet, återkommit i det tillfälliga sortimentet, säljs i systembutikerna februari månad ut, kommer därefter, förhoppningsvis, finnas i beställningssortimentet.

Bullrig charmör.

Nordstjernan snart tillbaka?

Enligt Skövde Nyheter har tre entreprenörer från Skaraborg, med Svante Andersson i spetsen, registrerat bolaget Bryggeriet Nordstjernan AB. De tre är redan, bland annat, inblandade i restauranger i såväl Skövde som Jönköping och Oslo (O´Learys på Carl Johan) och tanken är att de egna ställena ska utgöra basen för den nya produktionen. Klassiska Nordstjernan startades under 1800-talets andra hälft och lades ner cirka 100 år senare, på 1960-talet. Vid förra sekelskiftet tillverkades närmare 650 000 liter öl och så sent som 1945 ansågs, enligt Skövde Nyheter, Nordstjernan ett av de modernaste och största landsortsbryggerierna i Sverige.

Sisyfos & den svenska berikningen

I enlighet med beslut i EU (1181/2012) får de svenska, danska och brittiska

Trägen vinner?

vinproducenterna, med socker, berika sina viner från årgången 2012 upp till motsvarande 3,5 volymprocent. Skälet till att gränsen höjts är den solfattiga växtsäsongen under fjolåret; den extra sockertillsatsen hjälper till att, vid behov, får upp alkoholstyrkan i vinet. vinifierat är ingen anhängare av metoden och anser att balansen ruckas så snart man ändrar på den naturliga mognadens mer eller mindre goda gåvor. Den seriöse vinbondens sisyfosarbete och stora utmaning ligger i att möta varje år på dess egna villkor.