För bara några veckor sedan exploderade Koktebel i ett färgsprakande och lustfyllt folkliv. Vägen genom den lilla staden tog irriterande lång tid för ortsborna och de trötta semesterföräldrarna med sina skrikande ungar i baksätet. Strandpromenaden var fylld av krimskrams, nakna ölmagar, kommers, skepparmössor, tatuerade biceps, fliflopar, damer som mot en smärre ersättning lät dig fotograferas med deras minigris respektive apa, sång, musik, bad, obegriplig ukrainska, ryska och i förekommande fall lettiska, damer i lika meningslösa som genomskinliga draperingar över baddräkter och bilringar, muntra skämt, lekande barn, gatumusikanter, glada tillrop, vittofflor, förväntan och hysterisk semesterkänsla. Nu har Koktebel med blixtens och åskovädrens hastighet gått i vinterdvala och lär väl inte vakna förrän i maj eller juni nästa år. Strandpromenaden är på strandpromenaders höstliga och vintriga vis vackert vemodig, där den grått och tvekande tar ett steg ut i det allt kallare och aggressivare havet. Genomfartsvägen är så tom att den ekar och så gott som varenda affär och krog har slagit igen. Välkommen tillbaka nästa år.
Spansk mellanlandning i Stockholm
Mellanlandade på vägen till Ukraina i Stockholm och passade på att bevista Spanska vindagen (dagen) och Svenska Vinakademiens spanska tillställning (kvällen). Det slog mig att många moderna, spanska rödviner tappar i sitt terroiravtryck. Missförstå mig rätt: vinerna är ofta bra, välgjorda och goda. Men de är mer lika ett modernt powervin i den eleganta skolan än t ex en Rioja eller en Ribera del Duero eller rent av ett spanskt vin. Och ibland har spanjorerna – historien! – en förmåga att öka tiden på ek och andelen ny ek när de ska särskilja sitt toppvin från den övriga produktionen, vilket inte alltid är rätt väg att gå. Jag säger inte att utvecklingen är av ondo – det är den inte – men de producenter som lyckas förena det moderna uttrycket med terroiravtrycket är de verkliga vinnarna i kampen om morgondagens vin. De finns, men är än så länge inte tillräckligt många. Avslutningsvis utfärdas härmed stående köprekommendation på sherry och de av er som inte försökt få en kick av riktigt bra Palo Cortado eller Oloroso eller Fino eller… måste snarast försöka sig på det. Kontakta Systembolagets Kundtjänst så kan ni få tips både på ”sherry-mat” och vilken sherrytyp som passar till vad på matbordet.
F1 Nu och Då
Sonen skickade förnöjd över den här länken, som förtäljer att årets F1-förare i en anonym omröstning kommit fram till att Alonso är bäst i Nuet medan Senna är bäst genom tiderna. Tja, de har åtminstone rätt om historien, tycker jag, och Alonso är definitivt en av de två-tre bästa, kanske bäst, i Nuet. Om inte annat så har han vinnarläge i årets VM.
Skörden i Eastern Washington 2010
Från Hedges kommer allt positivare skörderapporter. Efter något för regionen så ovanligt som regn en masse tidigare i år, följde en ganska sval säsong. Skörden startade närmare två veckor senare än vanligt och alla oroade sig för mognaden. Nu, halvvägs, är tongångarna positiva. Bra druvtypiskhet, syra, balans, ja, ett år det inte går att klaga på. Exakt hur bra jag själv tycker det är, återkommer jag till när jag om några månader åker dit för att prova igenom resultatet.
Skörden i Grenache – Rhône & coulure
Har varit som hastigast i södra Rhône-dalen och bland annat tittat på skörden. Liten skörd i år igen, ungefär som ifjol, alltså 20 – 30 % under normalåret. Främsta skälet till detta är mycket colure på den för åkomman känsliga druvan Grenache. Det brukar heta ”liten kvantitet, bättre kvalitet”. Men allt beror på varför kvantiteten blir mindre. Coulure är en okontrollerad form av skördeminskning, vilket medför att vissa stockar kan vara överfulla av dignande frukter, medan andra i princip inte ger något alls. Hur som helst menar de odlare jag talade med idag att 2010 blir bättre än 2008 och i nivå med 2009, men om det blir bättre än fjolåret vill de låta vara osagt ännu några veckor.
Farmer´s Reserve Ranger Blend
Allt ni behöver veta inför Systembolagets Stora Nyhetssläpp på fredag, första oktober, är att Ranger Blend anlänt, i enlighet med vad som tidigare utlovats på vinifierat.se. Enligt Systembolaget har Ranger Blend en ”generöst fruktig, nyanserad doft med fatkaraktär, inslag av plommon, björnbär, mynta, choklad och vanilj” och en ”generöst fruktig, nyanserad smak med fatkaraktär, inslag av plommonkompott, björnbär, mynta, choklad och vanilj.” Allt det för under hundralappen!
Skörden Provence 2010 2.0
Som nyss framgått på vinifierat.se ser det mycket lovande ut i Languedoc i år och övriga Sydfrankrike, det vill säga i första hand Provence, vill inte vara sämre. Efter många sorger och besvär visar det sig att kvaliteten blir riktigt bra här, inte minst fräscha, bra roséviner och mycket druvtypiska karakteristika framförallt avseende rödvinerna. Med tanke på det som varit haver är det omöjligt att tala om superskörd här, men det är definitivt ytterligare en toppårgång – den enda dåliga årgången i Provence mellan 1998 och 2010 är för övrigt 2002. Sådant flyt har vi haft här det senaste decenniet (å andra sidan var merparten av åren på 1990-talet tämligen besvärliga).
Kultvin för kvarnspringare
Klart jag är inblandad i det här vinet och vem skulle inte vilja vara det? Med stolthet berättar jag att ett fåtal pannor Malhadinha Red (varunr 90011, pris 319 sek) precis har släppts i tillfälliga sortimentet. Först till kvarn…
Sannolik superskörd i Languedoc
Det ser inte bättre ut än att det blir ett exceptionellt bra år i Languedoc med omnejd i år. I alla fall inte om man ska döma av tongångarna hos stora kooperativet Val d´Orbieu (basen i Narbonne), som jag nyligen besökte, och från ”min egen” gård Domaine de Brescou (Pezenas), vilken jag precis kommit hem från. Började arbeta med Brescou 2006 och även om vi gjort framsteg varje år och även om södra Frankrike begåvats med flera bra årgångar 2006 – 2009 är 2010 enastående. Det mest fantastiska är att alla druvor verkar bli riktigt bra – något som är mycket ovanligt. Personligen är jag mest glad över Pinot noir – vinet som äntligen verkar vilja göra oss till viljes och bete sig så som vi vill att det ska bete sig. Kvar att plocka är Cabernet sauvignon och Carignan (tas in den här veckan och i början av nästa vecka) – en inspektion i vingården i dag gav vid handen att även dessa är exceptionellt bra i år. Att det skulle bli så här bra trodde vi inte i juni, då regnet vräkte ner och mjöldaggen for fram bland rankorna som den farsot den är.
Mercé 10 Barcelona
Har mitt i skörden gjort en avstickare till Barcelona för att tillsammans med glada katalaner fira Mercé. Fyrverkerier så det står härliga till och inte minst musik en masse. Såg i förrgår The Morning Benders, som har en sångare som låter som Ryan Adams och en låt som heter Patti Smith och när de dessutom visade de sig vara väl så bra på scen som i studio förstår ni att bara det uppträdet var värt resan hit. Ikväll laddar hela staden och vi med den för det avslutande, timlånga fyrverkeriet som går upp i rök på Plaza España klockan 22.00.
