Förbud mot rakvatten!

Bland mycket fånigt och de för den egna rasen potentiellt ödeläggande uppfinningar människan kommit på, torde rakvattnet vara såväl det fånigaste som det potentiellt största hotet mot rasens fortlevnad. Hur någon överhuvudtaget kommit på idén att blanda ihop starkt osande vätskor till ingen nytta är en gåta. Att det finns män som uppenbarligen frivilligt, rent av med förnöjsamhet, skvätter eländet på sig på det att fanskapet i fråga förpestar inte bara sin närmaste omgivning utan också de korridorer han har det dåliga omdömet att framföra sin stinkande uppenbarelse genom, är en dumhet så djup att den inte bara måste förbjudas, den måste bestraffas å det grövsta!

Då lagstiftaren måste utgå från att den som låter sig bestänkas med djävulens doft saknar inte bara sans och vett utan också luktsinne, hjälper inte ett livslångt straff baserat på stinkande oljor, här krävs spöstraff och annat kännbart våld. Exakt vad, överlåter er utsände bland de lägst stående bland de lägst stående inom människorasen till lagrådet och behöriga jurister att avgöra. Dock vill vi redan här och nu tydliggöra, att den som låter sig borda ett fullsatt plan och dessutom låter sig sätta jämte en finkänslig och på alla sätt vis god människa, vars luktorgan efter en dags hårt doftarbete blivit överkänsligt varför det nu låter sända signaler till hjärnan om att ”det är dags att kasta upp nu och alldeles oavsett om du gör det eller inte är migränen nu ett faktum, bara så du vet, det finns gränser”, den som beter sig på detta nesliga vis ska dels med överdrivet våld och brutalitet kastas av planet med omedelbar verkan, dels snarast möjligt sättas i en rymdkapsel med frivilliga och, gissningsvis företrädesvis, ofrivilliga emigranter till mars.

En fläkt från den fina världen fri från rakvatten.

Julklappstips i magnumformat!

Under förutsättning att mottagaren är över 20 år, vinintresserad och dricker måttligt är vin en utmärkt julklapp. Det kan handla om ett vin att lagra länge, ett vin att lära av eller bara ett vin att njuta av snarast möjligt. Kanske är det extra roligt att få en magnumbutelj? Tveklöst tycker i alla fall er utsände i de glada givarnas gediget genompräktiga gråzon av gåvoalkohol att det är roligare att ge en magnum än en halvmagnum eller ändå värre en lillflaska. Därför följer här tips på ett antal magnum att sprida glädje med över de stundande fröjdefulla helgerna i allmänhet och på självaste Julafton i synnerhet.Julbild - tannebarum, Drei Kronen

Clotilde Davenne Chablis 2014 magnum, nr 6307, 329 sek (ung, men naggande god från vad som kanske är Clotilde Davennes bästa Chablis-årgång någonsin, drick nu eller spar många år, friskt, fräscht, mineraligt, ursprungstypsikt både för området och producenten).Clotilde Davenne ChablisClotilde Davenne Saint Bris Vieilles Vignes 2008 magnum, nr 780274, 399 sek (unikt vin från den lilla byn* i distriktet Chablis som envisas med att odla sauvignon blanc och därför gör vin som snarare drar åt Sancerre än Chablis, här ett smått unikt tillfälle att prova en Saint Bris som fått några år på nacken, ett vin för vinklubbsmedlemmen och den som vill komma med något som inte alla andra tror sig veta vad det är, *Saint Bris).Clotilde-Davenne1Ponzi Riesling 2014 magnum, nr 75634, 499 sek (rykande färsk till Sverige, släpps i beställningssortimentet i december, för er som vill testa det inte alltid kända och för er som gillar syrligt friska viner, vinner på lagring).Maria Ponzi, Ponzi

Girard Old Vine Zinfandel 2013 magnum, nr 74672, 425 sek (succé-zinfandeln från Girard finns nu på magnum-butelj, i likhet med 75:an ett vin som går att njuta ed en gång eller lagra några år om man så önskar, snygg hästspark från Napa inte helt utan uppstramande elegans, sopar banan med det mesta som det står ”zinfandel” på i Sverige).Girard, öppen spis

Barolo La Tartufaia 2010 magnum, nr 74025, 649 sek (från ”Barolo girl” Giulia Negri, för första gången fick vi nu i november en magnum från henne till Sverige, okej konsumera på studs men vinner på lite lagring). (Giulias nya ”cru”, Barolo Serradenari, nr 74393, 349 sek, förlänades Cinque grappoli i Bibenda 2016 härom dagen och utsågs till ett av Italiens bästa viner)Giulia Negri

Prado Enea Gran Reserva 2004, magnum, nr 74613, 749 sek (klassiker från en av Riojas bästa producenter, Bodegas Muga, underbart god i klassisk stil att njuta nu, men går fortsatt lagra för den som i framtiden vill impa med uråldrigt vin).Prado Enea Gran ReservaMunter julvisa. Mindre munter men längre julvisa.

aka Bach & le pinard

Comique troupier vare en särskild sorts komiker som dök upp under 1800-talets andra hälft i Frankrike. De uppträdde i militäruniform ochSoldaten Bom framförde monologer och sånger av komisk art. Till de ännu idag kända artister som börjat sin bana som comique troupier hör Fernandel och Maurice Chevalier. Nils Poppes soldaten Bom är väl en svensk avläggare i genren.

Under första världskriget, La Grande Guerre, gjorde sig Charles-Joseph Pasquier, eller Bach som var hans a.k.a., sig ett namn som comique troupier. Han var verksam ända in på 1950-talet och hann medverka iCharles-Joseph Pasquier många filmer och skriva ett flertal sånger, monologer med mera åt både sig själv och andra. Under första världskriget var ett av hans mest populära nummer ”Vive le pinard”. Sången handlar om vinets välgörande kraft och blev populär bland de arma satar som förväntades konstant lida och springa mot döden närhelst en överordnad skrek åt dem att göra det.

 … Le pinard, c’est de la vinasse

Ça réchauffe par oùsque ça passe

Vas-y Bidasse, remplir mon quart

Vive le pinard, vive le pinard

I senaste numret av La Revue du Vin de France omnämner Sorbonne-professorn Jean-Robert Pitte (tur han inte är svensk) Bach och just den här sången och sätter in den i ett historiskt sammanhang. Fram till kriget drack nordfransoserna framförallt öl, cider och vatten. Efter krigetCharles-Joseph Pasquier2 dominerade vinet. Ett skäl till detta var att soldaterna dagligen fick en kvarting vin från det kriget startade. Undan för undan ökade ransonen för att 1918 vara 75 cl per dag. Till detta kom extra ransoner för att ingjuta mod före attacker och dylikt. Ett annat skäl var att vin kom att bli en symbol för nationell enighet och seger. Möjligen bidrog också att vinsjöarna i Languedoc och Algeriet, som då var ett franskt departement, ökade i storlek allteftersom vingårdarna återplanterades efter vinlusen och gödning blev allt vanligare och mer omfattande.

Vinet var en av få ljusglimtar i krigets mörker och de käcka sångerna i stil med ”Vive le pinard” blev populära. ”Pinard” är för övrigt slang för ettVerdun tämligen enkelt, rent av mediokert eller uselt vin. Ordet uppstod i de franska kasernerna, där ”ard” ofta lades till ett ord och bildade ett nytt, exempelvis ”vieillard” (gamling) från ”vieille”. I det här fallet tros basen för det nya ordet ha varit ”pinot” eller möjligen ”pineau”. Pinard är ett vanligt utryck ännu idag.

Professor Pitte konstaterar att ”le pinard” var mycket värre vid tiden för första världskriget än den är idag – trots alla beskyllningar om kemiska tillsatser hit och dit. Under 1900-talets första decennier led fortfarande vinnäringen svårt av vinlusens härjningar ochFörsta världskriget mycket av det vin som producerades kom från lusresistena hybrider som inte förmådde ge särskilt drickbara viner. Dessutom var rena förfalskningar vanliga. Det gjordes till och med vin utan druvjuice alls, säger professor Pitte.

Vid krigets slut låg vinkonsumtionen i Frankrike på 150 liter per person och år (tre gånger dagens nivå) och ”L’Academie de Médécine” rekommenderade att vinkonsumtionen inte borde överstiga 50 – 75 cl… per måltid. Charles-Joseph Pasquier a.k.a. Bach.