Efter en tid lika lång som tiden då det funnits vin i Sverige fram till för sisådär tio år sedan fanns det knappt några roséviner att tillgå i landet. Rosé d’Anjou, Matteus, René Barbier och Rosé de Tunis rosade kanske inte marknaden, men det var slikt som bjöds populasen som dristade sig till att dricka skärt vin trots vinexpertisens unisona fördömanden. I nådens år 2024 är det annat ljud i skällan. Folk hinkar rodnadsrött, grisskärt och sandgult rosévin som vore det den mest självklara saken i världen och det är ju de facto riktigt kul att det är så. Möjligen invänder någon vän av ordningen tillika besserwisser och nackont, att roséviner är samma skit nu som då. Hm, inte riktigt ändå. det finns betydligt fler spännande roséer idag. Låt vara att det inte är dessa som populasen vräker i sig ohemula mängder av. Men ändå. Och sedan finns det en hel del spännande roséer någonstans där emellan avskrädet och det riktigt fina. Här kommer fem tips på riktigt bra och spännande skärt där emellan.
1.Condé Rosé 2023, nr 92775, 149kr. Släpps 7 juni i tillfälliga sortimentet. Ett krispigt rosévin på sangiovese och från Chiara Condello, som utsetts till Italiens bästa vinmakare under 35 år samt en massa andra fina saker. Här bjuder hon på ett friskt och fruktdrivet, ytterst elegant och väl vinmakat rosévin som inte minst kan avnjutas till en bit mat, kanske en inte alltför skrikig kycklingrätt, dito fiskrätt eller en sallad och, helt säkert, en massa vegetariska rätter ity Chiara är själv vegetarian. Ekologiskt certifierat.
2.Muga Rosé 2023, nr 92242, 129kr. Släpps 7 juni i tillfälliga sortimentet. Går inte att annat än att imponeras av det här vinet som år efter år håller den här höga nivån och det här låga priset. Friskt, bärigt, fruktigt, vackert och välgjort fungerar det utmärkt till fisken, kycklingen och salladen, för att inte tala om vilket utmärkt prat-, balkong- och bersåvin det här är. Garnacha och viura. Odlas och tillverkas enligt ekologiska principer.
3.Mart (Gramona) 2023, nr 65307, 185kr. Det står i skrivande stund årgång 2021 på Systembolagets hemsida, men den som beställer det här ljuvliga vinet ska enligt uppgift få den galet fina årgången 2023. Här talar vi personlighet och ja, som sagt, ljuvlighet. Gramona är den enda spanska producenten som fått 100 poäng av Guìa Piñin, den spanska vinbibeln nummer ett. Detta för ett av sina mousserande viner (”Enoteca”). För några år sedan började de göra stilla viner också och resultatet har inte låtit vänta på sig. Lika gott som det är till en dignande buffé är det här vinet mol allena eller kanske som ackompanjemang till en omgång krocket eller kubb. Druvan är en av de här som uppväckts från de döda: xarel-lo vermell. Bara en sådan sak, självklart gissningsvin när den skitnödige vinexperten kommer på besök. Ekologiskt certifierat – Gramona arbetar efter biodynamiska principer och allt arbete utförs med hjälp av hästar.
4.Les Lauzeraies 2023, nr 2724, 149kr. Ett vin jag är inblandad i, ja bildligt talat alltså, sedan 2011. Årgången 2023 är som den ska vara, rejäl skjuts i frukten och en smak som orkar med betydligt mer än de anemiska kusinerna från de södra delarna av Provence och dess kopior från när och fjärran. En självklarhet när sommarsalladen ska ätas, fisksoppan ställs på bordet och då grillen kommer fram och någon som vet något de andra inte vet skriker efter Tavel men inte vilket Tavel som helst utan det där outtalbara vinet på L och med nummer 2724 i den monopolistiska bokföringen. Görs på en massa olika druvor med grenache i spetsen. Hållbarhetscertifierat.
5.Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Rosé, nr 70576, 225kr. Alla har väl vid det här laget koll på Clotilde Davenne och hennes magiska vinmakarfingrar. Missa för allt i världen inte hennes rosa bubbel. Avsevärt mycket dyrare champagner, för att inte tala om billigare bubbelrosé, får se sig slagna med hästlängder när den här friskt och fruktigt bubblande elegansen hälls i glasen och inmundigas i strålande solsken under den fladdrande vimpeln medan måsarna skriar och solbrännan kliar och stramar på ryggen. Om något missat det så stavas Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Rosé egentligen s-o-m-m-a-r. Druvan är som sig bör pinot noir. Hållbarhetscertifierat.
I år när jag var på plats för att blenda valde jag, rätt eller fel, att välja bort den ekologiska varianten. Det finns två skäl till detta: 1. Det var i år omöjligt att nå önskad stil och kvalitet med druvorna från de ekologiska odlingarna, 2. Sedan ett år är producenten certifierad ”Vigneron engagé” och i mina ögon smäller denna nära nog allomfattande hållbarhetscertifiering högre än en ekologisk certifiering. Medan den sistnämnda ”bara” tar sikte på odling och i viss mån arbetet i källaren, tar ”Vignerons engagés” (som det heter i pluralis) sikte på helheten, något som uttrycks via de fem grundpelarna: 1. Hushålla med våra gemensamma naturtillgångar. 2. Skydda den naturliga biologiska mångfalden. 3. Minska användandet av kemiska produkter i produktionen. 4. Öka miljömedvetenheten (hos odlarna) och minimera avfallet. 5. Delta i kampen mot klimatförändringarna. Uttryckt i det dagliga arbetet omfattar detta allt från planteringen via produktionen till limmet i kartongerna som levereras till kunder och konsumenter. Drägliga villkor för medarbetarna, rening av spillvatten, koldioxidneutralitet, att favorisera underleverantörer i närområdet med mera ingår också i konceptet.
Ni som nu inte riktigt orkar vara med i den där jakten på lagringsroséernas graal kan å andra sidan passa på att köpa in den årgången som just annars säljs av Les Lauzeraies, nämligen 2015 – ”Årets rosé” i Sverige förra året och idag en årgång som börjat lugna ner sig och så sakteliga gå in i det där mer vuxna läget som de här vinerna kommer till efter något år eller två. Men hör ni, passa på nu, för enligt uppgift är 2015 på upphällningen och om bara ett par veckor kommer 2016 lanseras. Inget fel på den nya årgången – jag som blendat såväl 16 som 15 rankar 16 högst av de båda – men för er som söker den mer utvecklade stilen så ligger den så att säga ett år efter.
Hur är då årgången 2016, är den lika bra som 2015? Ja, rent krasst och objektivt – tror jag klarar vara objektiv och krass – är 2016 bättre. Årgången 15 var rent generellt svår och otymplig när det kom till rosévinerna. Vinerna utvecklades fort – därför gillade säkert många de nysläppta roséerna våren 2016… – och hann bli baktunga och börja tappa frukt innan säsongen var över. Undantag finns självfallet och ett av dem är Les lauzeraies 2015, det som blev ”Årets rosé” i Sverige i fjol. Skälet är att det vinet, i likhet med mycket annat i Tavel, görs för att utveckas över tid. Nackdelen med det kan vara att de här vinerna är lite svårtillgänglig i början. Å andra sidan utvecklas de väl över tid 
Jaja, men mer i detalj, hur är 2016??? Den är som 2015 med ett stänk 2014. Med andra ord en hel del rund och tillgänglig frukt, som gör vinet tillgängligt på ett tidigt stadium (som 15) men också med ett inslag av mineral (14) och en bättre struktur och djup än 15 till stor del sprungen ur en bättre syra och naturlig balans. Årgången 2016 av Les lauzeraies Tavel släpps i Sverige senare i vår, sannolikt i slutet av april/början av maj.
Idag lyssnar vi till hela klassiska 
Således fick importören ställa undan lagret av 2014 Les Lauzeraies och börja sälja 2015 i april i år. Inget ont utan att det har något med sig: nu reas de ”gamla” buteljerna ut. 69 pix istället för 109 och som HR:en förstår rena fyndet, inte minst som ekologiska Les Lauzeraies lätt håller måttet inte ett eller två utan också tre år. 2015? Jo, den årgången säljs också, men då till fullt pris. 