Belgisk BIB-sågning, sommar & Wishbone Ash

Belgiska Le guide d´achat des vins har provat 50 boxar och sätter rubriken ”BIB, le flop!”,

Färgstarkt fynd

en sammanfattning som knappast tarvar översättning. Endast sju kartonger får godkänt.  En enda får fullgott betyg (Delhaizes Merlot du Pays d´Oc). När sommaren nu äntligen är här (?) påminner vinifierat om Les Lauzeraies 2011, som inte bara är bra och välgjord och har rätt ursprung för att era etikettsdrickarvänner ska nicka godkännande, den är god också. Wishbone Ash. PS Det kan tänkas att en etikettdrickarvän piper fram ett ”den ska vara ljusare i färgen”. Då svarar man bara som det är ”jaja, det där var nytt för ett eller snarare två år sedan, när kreti och pleti drack ljusröda viner istället för rosé, men ’vi’ ”, (underförstått: vi insiders och early adaptors), ”är redan inne i nästa fas, den där vi dricker det som är bäst”.

Leon Dormido & Ana Popovic

PS OBS! Vinerna nedan är försenade, visade det sig sedan några vinifierat-följare försökt beställa dem. Inkommer, enligt uppgift, i slutet av nästa vecka. vinifierat ber om ursäkt för den lika fruktlösa som utsiktslösa upphetsning och den lika onödiga som eventuellt besvärande salivutsöndring nedanstående inlägg kan ha orsakat hos sin trogna skara följare.

Lagom för att fira Spaniens fantastiska finalmatch och seger i EM lanseras i Sverige ytterligare två viner från Leon Dormido (idag!). Sedan tidigare suger vi på succévinet ”Leon Dormido”, som finns i landets samtliga systembutiker till dess volymen tar slut eller senast augusti månad ut. De båda nya vinerna återfinns i beställningssortimentet och måste alltså, vilket de vaknaste bland vinifierat-följarna redan insett, beställas. Nyheterna är: Leon Dormido ”Reserva” – en klassisk reserva uppstyrd av Miguel Merino Navajas, som här velat krama det bästa ur Riojas mer lågt liggande vinfält (fråga mig inte varför, han bara är sådan) – och Leon Dormido ”Temranillo, Garnacha” – en enkel, oekad Rioja ”joven”, som Miguel, tro det eller ej, bett mig sätt ihop åt sig och det har jag gjort så till den milda grad att vi här har ett för prisläget komplext och uttrycksfullt vin, som dock knappast är något för nybörjaren. Ana Popovic.

Provence-rosé illa ute igen igen

vinifierat berättade för en tid sedan om allt elände som i år drabbat delar av rosémeckat Provence. Häromdagen skrev lokaltidningen Var – Matin om saken. 167 kooperativ-bönder och 33 enskilda producenter berörs av skador på mellan 10 och 100 % av skörden och man räknar med att myndigheterna kommer att ge klartecken för inköp av vin från andra producenter – detta för att de drabbade inte ska mista upparbetade

Sönderhaglad stock

försäljningskanaler. Eftersom man ”bara” får köpa vin från den egna appellationen lär vi få räkna med kraftig ökade priser för rosébulk från skörden 2012. Här kan man verkligen tala om den ens död, den andres bröd: vi på Château L´Arnaude, som, pepparpeppar, klarat oss, sitter i guldsits nästa år… Men vad gör den drabbade – frost, hagel – annat än börjar leta vin hos andra? De flesta har gjort som Pauline Caternet på Château Margillière i Brignoles och beskurit sina stockar efter eländesöverfallen. Förhoppningen är att kanske kunna skörda något nytt skott i år, men framförallt att försöka begränsa skadeverkningarna de närmast kommande åren – för det är just det som är så lömskt med den här typen av naturkatastrofer: det tar åratal innan stocken är i balans igen. Tips på nordlig Provence-rosé. Tips på sydlig Provence-rosé.

¡Viva España!

Visst, vinifierat var inte lika övertygad som inför VM – 10 och Spanien dolde sitt rätta jag under större delen av turneringen, men, vinifierat tippade rätt igen, vilket förtjänar att understrykas och highlightas och stressas och… och, Spanien var alldeles underbart i finalen och snyggast var Torres pass till Mata. Är vi Spanienfotbollsfantaster lyckliga nu? Bara förnamnet. Champagne! PS Miguel Merino Navajas bloggar i ämnet.

Ny explosionschock!

Efter inlägget om påssåsen som exploderade i mikrovågsugnen och de förklaringar som, av kunniga och initierade vinifierat-följare, getts, och de åtgärder som vi kommit fram till behövs – varningstext på påssåsförpackningar och åldergräns för inköp – kommer nu nästa explosionschock: Uncle Bens risotto med svamp och kyckling! Okej, det var lätt att

En riktig ottoman

förstå att påssåsen blir så varm i ugnen att en gejser uppstår och huxflux exploderar alltihop, men vad ingen berättade var, att samma sak kan hända med en påse risotto. Enligt förpackningen skulle denna värmas i tre minuter. Sagt och gjort, men långt innan de tre minuterna förflutit bubblade och rök det ur påsen och sedan, minsann, började det hoppa risottoingredienser ur densamma – det kan vara så att den anrättningsansvarige hällt i lite för mycket vin och vatten i påsen, men Herregud!, påslivsmedlen måste vara idiotsäkra! Nu kräver vinifierat, med omedelbar verkan, varningstext och åldersgräns även på Uncle Bens, och andras, påsrisotto. Det, om något, måste politikerna ta upp nu under Almedalsveckan! Varför jag gick lös på en påsrisotto? Jo, tidigare i livet har jag avancerat från snabbmakaroner till påstortellini och nu tänkte jag att det var dags att ta nästa steg i utvecklingen och erövra påsrisotton, men icke sa nicke. Det ska aldrig mer ske!