Så här undviker du ftalaterna i vinet

Sverige har idag tagit del av ett allmänt larm om farliga ftalater i vin. Det som är bra med ftalat-larmet är att det till skillnad från de hysteriska och pinsamt okunniga ”tillsats-larmen” förra året lyfter fram något som verkligen är farligt och negativt och som inte ska förekomma i vin. Här får du veta hur du undviker ftalaterna.

Ett kvartal senare har den i våras publicerade franska rapporten om ftalater i vin översatts till engelska och därmed hittat till först Danmark och nu Sverige. Som tur är är det TT som skrivit den text alla baserar sig på och det borgar för ett sansat och kunnigt förhållningssätt. En kvällstidning eller varför inte Kalla Fakta i samarbete med Hittepåakademien i Växjö hade annars kunnat göra något riktigt smarrigt av detta.Montagny - vingårdar

Hur illa är det då? Illa, därför att ftalater förekommer de facto i vin – något som för övrigt är känt sedan åtminstone 25 år. Kan jag undgå ftalaterna i vinet? Ja, det kan du. Vill du vara 100 % säker måste du kolla varje enskild producent, men redan genom att undvika de billigaste vinerna går du ganska säker. Notera här särskilt att det här är en fråga om pris och producentens mentalitet. Såg i någon av texterna som nu publicerats att en person som inte hade något att säga om saken ändå uttalade sig och då påstod att du kan undgå ftalaterna genom att dricka ekologiska viner. Detta är kvalificerat struntprat, därför att här hjälper vare sig ekologisk eller biodynamisk odling eller för den delen att göra naturvin. Inget av detta spelar någon roll om producenten arbetar med gammal epoxi i betong- eller järntankar, lämnar sitt vin för länge på plasttankar eller använder gamla plastslangar – de tre huvudkällorna till ftalater i vin och sådant som förekommer på ställen där det inte investeras tillräckligt i produktionen, på grund av okunskap, pengabrist eller därför att det gäller att hålla nere produktionskostnaden när du gör billigast möjliga vin. Ungefär som det där med ochratoxinet, som i första hand drabbar den som arbetar med högt uttag, vilket den som tillverkar billiga viner alltid gör.BiB Raps

Hur är det då med BiB (plastpåse) och PET (plastflaska)? Enligt de rön som finns för handen idag utgör de ingen fara för den som vill undvika ftalater. För egen del skulle jag inte lita helt på de uppgifterna eftersom ingen rimligtvis har koll på alla de olika påsar och flaskor som används och det har hänt förr att nya analysmetoder och/eller parametrar uppdagar sådant vi inte ville veta – lägg till detta nya producenter av billiga förpackningsalternativ från länder där kontrollen, och kanske också fabrikantens kunskap, är obefintlig.

Den mest häpnadsväckande kommentaren till ftalat-larmet såg jag i Damark där en förståsigpåare menade att ftalaterna kom från ståltankar som behandlats med epoxi, som om detta alls förekom – för säkerhets skull står det också i artikeln att merparten av världens viner passerar en sådan här plastbehandlad ståltank på sin väg mellan vingården och flaskan. Usel journalistik och nämnt här därför att detta inte lär vara sista dumheten som kommer poppa upp med utgångspunkt från ftalat-larmet.Taggtråd vingård

Slutligen understryker ftalat-larmet än en gång vikten av att inte köpa de billigaste vinerna. Bortsett från de negativa effekter dessa kan ha både på natur och arbetare, kan de ha negativa effekter på dig också – låt vara att alkoholen fortsatt är det farligaste i ett lagligt vin. (Om du inte redan läst det tidigare inlägget om den franska rapporten om ftalater kan du göra det nu genom att klicka här.)

14 svar på ”Så här undviker du ftalaterna i vinet

  1. PS Har på annat håll fått ett par ftalat-frågor som förtjänar att kommenteras i anslutning till inlägget:

    1. När vi pratar om epoxi i järn- och betongtankar handlar det i första hand om den typ av epoxi som var vanlig för cirka 25 år sedan, m a o äldre, renoverade tankar. Dagens epoxi är betydligt bättre (och den gamla förbjuden).

    2. De vanliga plastslangarna är okej inledningsvis, det är först med tiden som de börjar läcka ftalater. Detta gäller vanligen även ”plasttankar”.

    Det finns alltså inget skäl till panik bara för att du hittar en ”vanlig” plastslang eller nyrenoverade tankar i en vinkällare. Däremot bör du oroa dig om slangarna ser slitna ut eller om betongtankarna renoverades redan för 25 år sedan och, förstås, om producenten verkar lagra sina viner under lång tid på gamla ”plasttankar”.

  2. Vilka effekter (skadeverkningar) ger Ftlalater i större mängder?

    Hur (i helsike) uttalas Ftlalater ???

    Undrar en som frågat förr.

    • Ftalater, som de som uppmätts i vin, påverkar fortplantningsförmågan och misstänks kunna orsaka cancer. Nu ska åter understrykas att värdena som uppmätts är små och att det som det brukar vara med alkoholhaltiga drycker är så att alkoholen är farligast och att du måste konsumera litervis varje dag under flera år innan du befinner dig i riskzonen och då får man förmoda att alkoholen redan tagit dig till en annan riskzon och kanske också förbi den.

      Uttalet? Lätt som en plätt: F-ta-later. Men det är förstås roligare att säga Ft-alater.

  3. På tal om epoxy. På sjuttio-talet byggde jag en hel del akvarier av spånskiva och plywood som både limmades med epoxy-lim och målades invändigt med epoxy-färg. Märket var tyska ”Krautoxin” (minns inte riktigt stavningen). Och nog var det toxiskt alltid. Både lim och färg bestod av ”bas” + ”härdare” som skulle blandas och alla burkarna var ”dödskalle-märkta” med kryss över. Råkade en gång tappa ut en ”härdare” på golvet. Linoleum-mattan från fyrtio-talet smälte efter någon minut ner till betongen under mattan. Doften var så intensiv så att jag fick ha fönstret på glänt i flera veckor trots att det var mitt i januari (minns att det var 20-35 grader kallt). Snacka om ”jävliga” kemikalier…..

  4. Fick i en annan tråd här på vinifierat en fråga om jag kunde bistå med vilka viner som deltagit i ”ftalat-testet”. Här är mitt svar:

    Tack för ditt intresse! Kan dessvärre inte bistå med listan och gissar att laboratoriet som utfört testet inte heller kommer offentliggöra det, men det kostar inget att fråga. Du hittar dem på http://www.labexcell.com/fr/
    Om din franska och spanska är knackiga kan du säkert kommunicera med dem också på engelska.

    F ö kan vi väl hoppas på att Systembolaget kommer att köra några test på några, eller gärna många, av de viner som säljs i Sverige. Samtidigt som vi ska komma ihåg att det dessvärre inte finns några gällande restriktioner för ftalater i vin och därför inget ”kommersiellt” skäl för SB att analysera just detta.

    En tillräckligt intresserad och konsumentorienterad tidning/instans/annat skulle, förstås, också kunna skicka ner t ex de tio bäst säljande vita respektive röda vinerna i Sverige till laboratoriet i Frankrike och göra en egen grej på det här. Visar det sig vara överraskande låga halter är det en nyhet i sig, visar sig halterna vara höga är det en viktig upplysning till konsumenten som undrar.

  5. Rolf, det franska 70-talet förefaller ligga farligt nära John Lennons påstående om att den franska populärmusiken var lika intressant som det engelska köket. Mot slutet av årtiondet kom det en del kul grejer som Téléphone (se nedan), annars var det mest artister som Claude François (mannen som skrev originalet till I did it my way m m), se nedan, och på 60-talet var det mycket yé-yé, så till den milda grad att den annars urcoole Serge Gainsburg tillätt sig en och annan pinsamhet:

    https://www.youtube.com/watch?v=2a2rrdti8XM

    Modernare Gainsburg:

    https://www.youtube.com/watch?v=CrAOw5i9UwM

    Claude François på 60-talet:

    https://www.youtube.com/watch?v=DFxQ9sV0axc

    Frankrikes svar på 70-talets psykedelia:

    https://www.youtube.com/watch?v=AbXBdlLiac8

    Téléphone:

    https://www.youtube.com/watch?v=-mdyFdgUNfI

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *