Kategoriarkiv: Sport

F1 Nu och Då

Publicerat av
Svara

Sonen skickade förnöjd över den här länken, som förtäljer att årets F1-förare i en anonym omröstning kommit fram till att Alonso är bäst i Nuet medan Senna är bäst genom tiderna. Tja, de har åtminstone rätt om historien, tycker jag, och Alonso är definitivt en av de två-tre bästa, kanske bäst, i Nuet. Om inte annat så har han vinnarläge i årets VM.

Hundar & jogga i Provence

Publicerat av
2

I Provence springer i största allmänhet hundar lösa. Mest överallt. När jag nyss var ute och joggade med mina (lösa) hundar kom det en (lös) schäfer springandes mot oss. Sådant brukar lösa sig, särskilt som schäfern var en tik och mina båda hundar är hannar. Döm om min förvåning när den uppenbarligen synnerligen korkade schäfern inte gick fram till den tioårige dalmatinern och utbytte lite nosande med honom innan vi alla drog vidare utan istället helt frankt attackerade den tvååriga hovawarten. Så snart jag insåg vad som höll på att hända försökte jag avstyra det hela, men det tog ungefär en tiondels sekund innan schäfern satt fast i hovawartens käftar och låg och småsprattlade på marken. Vad som då flög i dalmatinern vet jag inte, men – här bör känsliga personer sluta läsa – han började plötsligt, ja, slicka schäfertiken. Efter en stund då hovawarten väl tyckte att angriparen föreföll lugn och att det inte var läge att bita vidare eftersom husse stod och vrålade människoljud i örat på honom, släppte han schäfern som försvann i en väldig, om än lätt haltande, fart. När jag kom hem och förväntade mig viss uppmärksamhet – jag blödde från benet och hade fått en blå tumme – begick jag misstaget att berätta om dalmatinerns tilltag varpå hustrun lämnade mig med mina sår och ett ”ni karlar är likadana allihop”.

Vintips: ”Ungdomlig, mycket fruktig doft med fatkaraktär, inslag av persika, ananas, smörkola och vanilj; torrt, mycket fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av tropisk frukt, vanilj, smörkola, nötter och citrus.”

Intressant inlägg om mina knän

Publicerat av
Svara

Okej, jag inser att mina knän inte är jätteintressanta rent världshistoriskt sett. Å andra sidan, om inte jag skriver om mina knän, vem ska då göra det? Detta är alltså ett inlägg om mina knän, av vilka det ena började balla ur för många år sedan då det kompenserade det andra, på riktigt skadade knäet. Detta gav mig intressanta samtalsämnen med mina bordsdamer på den tiden, även om det understundom ledde till att de (inom parentes sagt med en för mig obegriplig suck av lättnad; de hade faktiskt t o m fått känna på knäet om jag trodde de hade varliga händer) när dansen efter maten skulle trådas avstod valsens virvlar med mig (”du ska nog inte dansa med de där knäna”). Inte sällan betedde sig folk direkt otrevligt när jag berättade om mina knän. En man greppade vid ett oförglömligt tillfälle tag i låret ovanför knäskålen och sa (ganska belåtet) ”Det är muskler som fattas! Här!” (han nöp till allt vad han kunde) ”Och här!” (han nöp nu till strax under knäskålen). I en av mina romaner hade han fått en armbåge över näsbenet, men nu är det här ett blogginlägg och därför är jag lite mer sanningsenlig och sanningen att säga så pep jag vid andra nypet blott ett ”ja, det kan du ha rätt i.” Men när jag försökte bygga upp benet pajade knäet med jämna mellanrum och förpassade mig bokstavligen tillbaka till gå, gång på gång. Visst är det både intressant och ganska spännande nu? Hur ska det gå? Jo, nu kommer vi till poängen med det här inlägget ity jag har sett att det finns en marknad för texter om löpträning och sådant och t o m hyllningssidor för vissa skor och annat som kan vara behändigt för den löptränande människan: jag köpte mig ett par Nike Zoom Equalon och jag vet inte vilket par jag nu är inne på men de gör gott vid knäna och som om inte det räckte med superdojjorna skaffade jag även homeopatiska knäskydd från Back-on-Track och det är rena dundermedicinen (fungerar även på hästar, har jag sett, och hästar är, rimligtvis, fria från placebo). Och nu springer jag som en hind, som en Hermes, som en Zátopek och jag hoppas, förstås, på sponsring från både Nike och Back-on-Track efter detta inlägg.

Enligt det danska forskningsinstitutet i Schweiz är den bästa medicinen för knäsvaga rödvin. Något om rödvinets härkomst.

Medföljande mognad

Publicerat av
Svara

Har ägnat några dagar åt det obeskrivliga nöjet att vara ”medföljande”. Ni vet en sådan där som politiker och affärsmän försöker få med sig gratis på sina resor. Skälet var att hustrun å sitt arbetes vägnar var tvungen att närvara vid en så kallad agility – tävling. Medan hon gjorde detta badade jag och gjorde något så meningslöst och larvigt som att spela minigolf och ägnade timmar åt något så meningsfullt som att reafynda på Fnac i Avignon. Hur mycket cd som helst för ”4 cd för 20 €”. Att jag redan bandat dem en gång i tiden och sedan köpt dem på vinyl, hindrar mig inte från att också köpa dem på cd. Återigen: nöjet av att gå i en skivaffär (även om nu Fnac inte är lika läckert som Rasputin) och nöjet av att bläddra och att fynda. Att vi inte är så många kvar med den inställningen visade månne expediten när hon nästan jublade över min fyndkorg… Hursomhelst inhandlade jag bland mycket annat en Quicksilver Messenger Service och jag inser att det var mycket vuxet gjort.

”We are a beautiful, beautiful butterfly”

Publicerat av
Svara

För en stund nu ikväll, hade jag gärna varit Desmond Tutu. Hoppas ni såg invigning(skonsert)en av fotbolls-VM, där Tutu inför miljontals tittare dök upp i en riktigt larvig Bafana Bafana – mundering och talade och svamlade och dansade och jublade på ett om inte skogs- så i alla fall tokigt vis. Och så hyllade han Nelson Mandela och det kan man inte göra ofta nog. Hedersknyfflar båda två, Mandela och Tutu.

Äsch, det blir champagne hela VM i år så det här är vintipsen för VM