Skörden 2013 i Sydfrankrike & Neil Young

Publicerat av
2

Chroniques du Millésime kallas ett reklamblad för vinerna från södra Frankrike inför den stundande, stora vinmässan Vinisud nästa vecka. I detta dristar sig ordföranden för önologerna i Languedoc-Roussillon, Joël Julien, till att utnämnda skörden 2013 till ”den bästa sedan 2011”. Det gillar jag och även om jag nu inte vågar gå lika långt i mitt mod som M Julien vill jag passa på att utnämna skörden 2013 som den tveklöst bästa sedan 2012. Neil Young.

Restsocker & mousserande etiketter

Publicerat av
7

Har rått lite oklarheter på sina håll avseende vad restsocker/residual sugar/sucre résiduel (vanligtvis sucres résiduels) betyder dels i sig, dels kopplat till champagneetikettens ”brut” o d. Att det är lite otydligt kring restsockret är inte så konstigt. Det som här främst avses är det socker som finns kvar i vinet efter den alkoholiska jäsningen. Vanligen mellan 1 och 2 g/l. Det händer att det är mindre än 1 g/l, men mer vanligt är attCremantDeBourgogne det hamnar något högre än 2 g/l. De flesta franska appellationer kräver att ett utjäst vin ska ha mindre än 3 g/l restsocker. Det förekommer dock att mer är tillåtet samtidigt som vinet fortsatt klassas som torrt. Många IGP –viner  får innehålla upp till 5 g/l, i kombination med en högre alkoholstyrka (15 %). Det sista är en på empiri och pragmatik baserad regel, då det ofta är svårt att helt jäsa ut viner med mycket socker/hög alkoholstryka – samtidigt som lagstiftaren sett detta som ett sätt att kunna ta upp kampen med boostade, ”moderna” viner från Nya världen. Så långt allt klart och tydligt. Det som sedan kan röra till det lite är att många fortsätter tala om vinets restsockerhalt även då produkten sötats, vilket kan gälla allt från ”torra” rödviner som ”marknadsanpassats” med en liten skvätt koncentrerad must till mousserande viner, som vanligtvis får sin smakprofil balanserad i samband med den slutliga korkningen. I de sistnämnda fallen är mer korrekt att tala om vinets totala sockerhalt. Det är också denna som avses med de mousserande vinernas olika uttryck för flaskans sockerinnehåll, det vill säga brut, demi-sec och så vidare.  När så en producent talar om sin ”dosage”, alltså den sockermängd som tillsätts det färdigjästa (mousserande) vinet, menar hen hur mycket socker hen tillsätter mätt i gram per liter, till exempel 6 g/l. Till detta ska sedan det utjästa vinets restsockerhalt läggas, låt säga 2 g/l, vilket ger den totala sockerhalten 8 g/l. Det i sin tur medför att vinet i det här fallet inte får kallas  ”extra brut” (måste vara < 6g/l), men väl brut (< 12 g/l). Ett vin som inte alls tillsatts något socker i samband med den slutliga korkningen och alltså bara innehåller sin egen restsockerhalt får kallas ”ultra brut”, ”brut nature” med mera, under förutsättning att restsockerhalten är lägre än 3 g/l (är den inte det måste vinet kallas extra brut, trots att inget extra socker tillsats). Utmärkt musik till detta upplysande kapitel i viniferats historia.

Ansikts-, doft & smaklyft: El Rey Old Vin Garnacha & Vincente Fernández

Publicerat av
Svara

Ytterligare ett sådant där trevligt vinblandaruppdrag: ”Åk till Santo Cristo i Campo do Borja och hjälp dem sätta nya årgången av El Rey Old Vine Garnacha”. Sagt och gjort och väl på plats säger Roberto (Perez), vinmakare på stället, ”du får blanda lite som du vill i år”,”jaså, (dyrare) ek-komponenter också?” frågsvarade jag, ”ja, jag tror det,” nästansvarade han. Okej, labbade hit och dit med ekfatslagradelrey2011 Garnacha från innevarande årgången 2012 för att se hur vi möjligen skulle kunna göra 2013 om vi får ha med ekfatslagrat vin. Ha! Det blev så lyckat att Roberto talade med bossen Juan som sa ”Den blenden ska vi ha!” och på den vägen är det. De är inte så skickliga på att räkna och även om priset kommer gå upp lite är det ni konsumenter som är vinnare på det här, kort sagt borde vi, även om andelen är liten, inte få med vin från nya ekfat i det här priset. Å andra sidan har de, förstås, inte heller helt lätt att omsätta sina ekade viner på marknaden. Ingen efterfrågan. Och så länge det är så kan vi alla passa på att njuta av deras FoU-arbete. Kommer El Rey att bli ett ekat vin nu? Nej, inte alls, eken används bäst i blandningsarbetet när du har med den utan att den är uppenbar. Den kanske stöttar frukten – vanligare är, ska ni veta, att folk idiotblendar och dödar frukten med eken och sedan säger ”det här vinet om några år (blink-blink)”, men då kommer det bara att vara ändå mer uttorkat – eller ger smaken en extra dimension utan att orena gammalfatstoner eller överdrivet bittra nyfatssmaker kommer med i slutprodukten. Eller både och. Frågar ni mig så är nya El Rey både breddad och lyft i doften och såväl breddad som förlängd i smaken. För att fira denna förändring passar importören och producenten på att förse flaskan med en ny etikett. Har tyvärr ingen bild att illustrera med ännu, men återkommer med en sådan om någon månad när den nya ansikts-, doft- och smaklyfta versionen av El Rey finns i butikerna. Till dess får vi nöja oss med dagens version, som inte är så dum den heller, om jag får tycka det själv; Garncaha i 180. Vicente Fernández.

Förbud mot offentliga gaphalsar!, Téléphone & ELO

Publicerat av
Svara

Nu får det vara nog! Det började med några stycken. Då trodde vi att det bara handlade om ett fåtal komplexfyllda människor som aldrig blivit sedda. Men nu finns de snart sagt överallt och det ser mer ut som en världsomfattande epidemi. Det otäcka med detta är att det inte handlar om någon spansk sjuka eller ett asiatiskt virus; det handlar omTéléphone toksmittade gaphalsar från Sverige: det är de som är ursprunget till åkomman och fortsatt dess främsta spridare. De kan helt enkelt inte låta bli att slita fram sin telefon, helst tillsammans med en laptop eller platta, och sätta sig att tala om för hela världen var de är, hur de mår, hur vädret är eller, som nu senast, i loungen på Kastrup, vilka fantastiska klinikchefer de är (!) och vi andra bara lider och funderar på hur de egentligen mår och vilka fantastiska pundhuvuden de är. vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot offentliga gaphalsar! Lämpligt straff för den som bryter mot förbudet är, vid första tillfället, att, utan möjlighet att hålla för öronen eller på annat vis komma undan, under en vecka få sitta tyst och lyssna på den ena meningslösheten efter den andra. Vid upprepade förseelser ska straffet utökas med en veckas meningslöshetslyssnande per dom. Téléphone. ELO.

Zlatan Ibrahimovic/Daniel Lagercrantz: Min historia & Patti Smith

Publicerat av
4

Det finns en invändning mot den här boken och det är det smått irriterande tjatet om Rosengård. Tveklöst hör det till storyn, men det är inte såå unikt med någon som tar sig från förorten till de höga höjderna, särskilt inte inom fotbollen. Det är inte heller såå unikt med människor med överloppsenergi, oavsett om hen fått en bokstavskombination ellerZlatan Ibrahimovic Min historia inte. Slutligen är det inte såå unikt att människor hamnar utanför och inte passar in i den förutsägbara och mallartade svenska idrottsvärlden, där du särskilt inom fotbollen ska vara på ett visst, tillrättalagt sätt. Att inte anpassa sig eller sticka ut är inte osvenskt, det är sunt förnuft. Således blir jag aningen trött på upprepningar om detta och förorten: detta är mer generellt förekommande än så och svensk fotboll, och idrott, tappar i sin mallade trångsynthet unika kompetenser varje år. Förmodligen varje månad och vecka också. Med det sagt vill jag å det varmaste rekommendera den här boken som förmodligen alla utom jag själv redan läst. Zlatan Ibrahimovic är tveklöst vår samtids mest underhållande fotbollsspelare. Det tål att tänka på om han inte också är den bäste, vilket kanske kan låta lite konstigt med tanke på alla fantastiska spelare som dagligen springer runt på världensPatti Smith fotbollsplaner, men titta på Zlatans facit: han har vunnit titlar överallt, han har utsetts till ligans bästa spelare och vunnit skytteligan på flera håll, han har vunnit assistansligan, han har varit pådrivaren och vinnarskallen, han har gjort skillnad och han har satt de avgörande målen. Hade Zlatan haft ett bättre landslag omkring sig och då, när laget var ganska hyggligt, i början, haft en mer vaken och visionär tränare, är det ingen omöjlighet att han också vunnit något stort mästerskap med landslaget. När han nu i denna spökskrivna – tror att spökskrivaren Daniel Lagercrantz lyckats fånga Zlatan ganska bra, samtidigt som han skriver lite väl taffligt emellanåt – bok om sig själv bjuder på sitt liv fram till och med Milan är det svårt att inte dras med i hans historia. Vi får den verkliga bilden av vad som egentligen hände både den ena och den andra gången när pressen tog fram krigsrubrikerna, vi får följa med från Malmö till Amsterdam och vidare ut i stora världen, vi lär oss förstå oss på agenten Mino Raiola och vi får en påminnelse om några av alla de fantastiska trollkonster och mål han gjort. Är du svensk och/eller fotbollsintresserad ska du absolut läsa den här boken. Lite mål. Patti Smith.

Chad Harbach – Spelets konst & Timo Räisänen

Publicerat av
Svara

Tag en tredjedel vardera av Jonathan Franzen, Jeffrey Eugenides och John Irving och du har en Chad Harbach. I denna sin debut lyckas dettaChad Harbach Spelets konst litteraturproffs få till en ganska spännande och inkännande roman i från amerikanska böcker välbekanta campusmiljöer. Den som någonsin tränat hårt, tagit ut sig totalt eller spelat lagspel känner förmodligen igen sig mer än den som inte gjort det, men alla kan ha glädje av den här boken. Inget mästerverk, men en bra och lättläst bok om campusliv, kärlek, träning, vänskap, moral, sport och personliga mål som uppfylls eller kommer på skam. Rekommenderas. Lite Timo Räisänen på det.

Vinklubbslåda: Andra chansen

Publicerat av
Svara

Ni som missat att beställa de vinlådor vinifierat tipsat om eller som skulle vilja beställa fler ska veta att, ja, det finns några, ett fåtal, lådor kvar av det här 12-packet och det här sex-packet. Den som klickar på de nyss understrukna orden får inte bara veta vilka lådor och viner vi talar om, den kan också, i alla fall om den klickar inom en inte alltför avlägsen framtid, beställa lådorna den vägen. Utmärkt musik från Eurovision Song Contest a k a Melodifestivalen.

Upphottad Pérez Cruz Reserva Cabernet Sauvignon & Kjarkas

Publicerat av
Svara

Importören av prinskorvsvinskungen Pérez Cruz Reserva Cabernet Sauvignon funderade på om det inte skulle gå att lyfta vinet ett litet Perez Cruz Cabernet Sauvignon Reservasnäpp allteftersom nyodlade vingårdar kunde tas i bruk, där på Andernas sluttningar. Först fick han k-a-l-l-a handen, men efter visst tjatande bjöd Viña Pérez Cruz in importörens tjatgubbe och er utsände på Andernas hala sluttningar. Väl där fick den sistnämnde uppdraget att tillsammans med den lika innovativa som trevliga och skickliga vinmakaren German Lyon försöka göra om blenden på den nya årgången av Pérez Cruz Reserva Cabernet Sauvignon. Vinet fick inte avvika från sin grundläggande stil, men skulle ändå bli kvalitativt bättre och ett snäpp elegantare och stramsnyggare. Sagt och gjort. German och er man i de chilenska vinkällarnas dunkla valv skred till verket och några timmar senare kunde de stolt presentera två nya blend. En avsedd att göra susen, en för att visa att det går att göra så här också.Perez Cruz Cabernet Sauvignon Reserva De här två blenden blandades med en större mängd andra viner i en blindprovning som snart begicks av en icke oansenlig mängd förståsigpåare och se! blenden avsedd att göra susen kom ut som solklar etta. Detta gjorde den adminstrativa och mer säljinriktade delen av Viña Pérez så tillfreds att den snart bestämde sig för att ändra på blenden world wide. Således, ni som redan dricker det här vinet, och ni som snart kommer göra det: håll ögonen öppna efter årgången 2012 av Pérez Cruz Reserva Cabernet Sauvignon – i en systembolagshylla nära dig någon gång, gissningsvis, i mars. Kjarkas.

Terrific Women Winemaker’s Day 2014 & John Lennon

Publicerat av
Svara

Om exakt en månad är det dags för andra upplagan av Terrific Women Winemaker’s Day (TWWD2014). Liksom i fjol håller anrättningen till på Sheraton i Stockholm. Tillträde äger den som på ett eller annat vis sysslar med vin och som kan snika åt sig en inbjudan från Andreas på Terrific Wines – du kan alltid prova via hemsidan och vidare via ”contact”. BraRosie The Riveter att vara ute i tid. Ifjol blev arrangemanget en stor succé, och undra på det: åtta kvinnliga vinmakare håller föredrag och visar upp sina viner i en minimässa, där du också får tillfälle att tala direkt med var och en av stjärnorna.  Några av förra årets vinmakare dyker upp i år också, till exempel Chablis-drottningen Clotilde Davenne och stjärnskottet på Red Mountain, Sarah Goedhart (Hedges). Vid sidan om dessa blir det en del nyheter också, som Elena Walch från Alto Adige och ”Barolo-girl” Giulia Negri. Med flera (ja, det är en så kallad klipphängare det här). Som grädde på moset gör Régine le Coz ett kort gästspel i Stockholm, enkom för det här arrangemanget. Régine, som inte bara en gång i tiden var min ”assistant winemaker” är numer en tung auktoritet i vinvärlden, initiativtagare och ”présidente” som hon är för världens största vintävling med enbart kvinnliga domare, ”Femmes et Vins du Monde” i Monaco, bland annat. Av praktiska skäl har årets kvinnliga vinmakardag förlagts till 10:e mars, måndag, men redan på den riktiga ”Internationella kvinnodagen”, lördagen 8:e mars, kommer flera av dem att vara på plats i Sverige för individuella gästspel lite varstans i landet. Varför en sådan här dag? Terrific Wines upptäckte att en överväldigande majoritet av de som gör vinerna i företagets portfölj är kvinnor så varför inte en sådan här dag? resonerade man. Vi lyssnar på John Lennon & Yoko Ono.

Gaffelerad risotto-succé!

Publicerat av
5

Gräsänkling. Gammal engelsk kompis hör av sig. Tycker vi ska luncha eller så. Hos mig. ”Absolut”, säger jag och ger mig övermodigt iväg till snabbköpet, hittar Uncle Ben’s risotto. Verkar inte vara svårare än Uncle Ben’s sötsura eller currykryddade kyckling. Slår till på risottopåsen. Följer instruktionerna: värmer i mikron, tar ut, rör om med enUnion Jack gaffel, häller upp i en panna, värmer lite, slår på en skvätt madeira och lite mer grädde än en skvätt för madeira är alltid gott och Hustrun säger att lite grädde fixar det mesta. Är inte helt övertygad om att grädden gjorde susen den här gången och madeiran satt smakmässigt ihop lika bra med det här som ketchup gör med nykokt torskrygg. Dock åt min gäst med glupande aptit, sa till och med att det var gott och undra på det: han är ju engelsman. Succé således. Enda lilla missen var när min engelske vän fick med sig den av mig bortglömda omrörningsgaffeln – se tillverkningstågordningen ovan – i sin risotto. Med den för engelsmannen i motgångar så typiska ”inga-problem-alls-här-inte-bara-råg-i-ryggen”-inställningen och ”oh! a fork! splendide! just like in a good old fork pie, lovely, jolly good they are, them fork pies, love’em” petade han utan vidare kommentarer bara gaffeln åt sidan på sin tallrik och låtsades som ingenting. Snyggt. Gillar det. Musik.