Begynnande kultstatus för RSV i Sverige? & Arctic Monkeys

Ända sedan vinerna häromåret lanserades i Sverige har Robert Sinskey Vineyards’ ”Marcien”, ”Cabernet Franc” och ”Abraxas” gång efter annan lyfts fram i sociala medier och, mindre ofta men ändå, i tryckta medier och allt detta på ett sätt som i väldigt storAbraxas utsträckning luktar mer kult än hajp. Nu senast är det Per-Olof Diderots Vinblogg som utsett ”Abraxas” till ”Årets vita vin” och häromdagen tweetade Helsingborgs Dagblads och Uppkorkats Magnus Ericsson ”pure awesomeness” och vinet som fick honom att jubla på detta vis var Sinskeys ”Cabernet Franc”. Ja, vad säger man? Jag drabbades på samma vis av det här vinet för några år sedan. Kort sagt fick Terrifickollegan och jag av en vinmakarkollega tipset att gå till One Market i San Fransisco och fråga efter chefsommelieren Melanie, som då fortfarande arbetade där, och be henne ta fram det allra bästa hon hade, och då helst något som vi inte redan kände till. Hon kom med Sinskeys ”Cabernet Franc”. Redan nästa dag var kontakt tagen och någon månad senare fanns vinet i Sverige. Vid sidan om det ljuvliga och inte helt för området förväntade ”Cabernet Franc” finns numer även den utmärkta Bordeaux-blenden ”Marcien” och det underfundiga, halvknäppa och personligt härliga ”Abraxas”, vars namn får var musik- afficionado att rysa av välbehag, också i Sverige. Och ändå, ändå är kanske pinot noir Sinskeys starkaste kort. Men, vi har inte tyckt lika bra om de vinerna. Bra, men inte briljanta som de tre nyss nämnda. Ända fram till häromåret, då enRobert Sinskey fatprovning fick oss att upphetsat stampa fötterna i golvet. Nu är de pinot-faten buteljerade och lika bra som de lovade att bli och ja, kort sagt kommer det pinot noir från Sinskey i Systembolagets beställningssortiment någon gång under våren 2014, förmodligen i mars. Vad så med Robert Sinskeys Vineyards? Har funnits längre än du tror, men inte gjort så mycket väsen av sig. Mer inriktade på att göra bra, ekologiska viner än att jobba hårt med marknadsföringen i ett område där marknadsföring är A och O för framgång och det är något vi vinälskare nu kan dra nytta av för hade RSV, som stället förkortas, varit mer ivriga marknadsförare hade vi sannolikt inte haft råd med de här vinerna idag. Själv gläds jag oerhört åt RSV:s framgångar i de sociala medierna i Sverige och över att allt fler sanna vinälskare börjar hitta till de här vinerna, därför att hela gänget på RSV, med Robert i spetsen, är oerhört sympatiska och dessutom fantastiskt bra på att göra vin.Vinerna, alla personliga, seriösa hantverk och… goda: Abraxas (Robert Sinskey Vineyards) 2008, nr 73814, 199 sek. Robert Sinskey Vineyards Cabernet Franc 2006, nr 73813, 275 sek. Marcien (Robert Sinskey Vineyards) 2005, nr73815, 350 sek. Arctic Monkeys (”.. collar popped like cantona…” fast egentligen är det nog ”… like antenna”).

Robert Sisnkeys Vineyards, skylt

 

Påstortellinimissbrukarens klagan & Spem In Alium

Ökenvandringen som inleddes med Barillamannens homofobiska uttalande fortsätter. Har provat flera alternativa påstortellinipåsar, men de smakar alla alltför konstgjort och i vissa fall kan man rent av uppfatta de nermalda råttbenen och annat som säkert finns i de där produkterna. Hur det vid ett tidigare tillfälle gick med Uncle Ben’s sötsura ris vet ni redan. Har nu genomlevt några förskräckliga dagar som gräsänkling och tvingats till den ena lösningen desperatare än den andra i en under veckan nedåtgående spiral. Inte ens det faktum att Ibra var lysande igår mot Sochaux och Frankrike sedan länge gjort Zlatan till sin egen och förutsättningslöst älskar honom på ett sätt som han nog aldrig vare sig har ellerThomas Tallis kommer att unisont uppfattas i Sverige räcker för att lätta upp stämningen. Idag fick han för övrigt snudd på ouppnåeliga 9/9 i L’ Equipe. Hursom, har under veckan provat allt från färdig pizza, som inte alls blev god när den tillreddes efter plastförpackningens instruktioner, tvärtom var den både bränd, otuggbar i de förkolnade kanterna och i största allmänhet illasmakande, till Viktväktarnas lunchmål, som smakade så tunt och lite att jag var tvungen att äta en hela Lindts mörka mintchoklad samt ett lass glass preparerad med jordnötter och sönderklippta sega krokodiler från Haribo till dessert. Värst var ändå när jag igår kväll, övermodigt och i ren hungerdesperation, grep mig an en så kallad Spaghetti Carbonara. Det är en spaghetti med stekta fläskbitar, rå äggula och eventuellt lite grädde. Tro det eller ej, men det tog tre ägg innan jag mindes att slänga vitan och inte, på vinmakarvis, gulan, och när jag väl kommit på det tog det två ägg innan jag kunde knäcka ägget utan att en massa skal hamnade med gulan. Femte gången gillt. Det var bara det att jag började köksarbetet med att knäcka äggen. Förutsägbart nog lyckades jag under arbetets gång stöta till skalhalvan så den råa äggulan rann ut på diskbänken. Nu gjorde inte det så mycket för fläskbitarna blev ganska brända – inser i efterhand att de inte bör stekas utan tillsatt flott – och på det stora hela taget resulterade mina köksansträngningar i en slags spaghettiklump som avnjöts med lite ketchup och sallad. Orkade inte ens dra ett bra vin för att lätta upp stämningen. Spem In Alium.

Lite svensk vinhistoria: Demi, Tommy Lindström & Arctic Monkeys

I mitten på 1980-talet fick AB Vin-& Spritcentralen, som då styrde vinutbudet i Sverige via sina monopol på produktion, import och distribution (Systembolaget hade monopol påV&S logga detaljhandelsledet), den i tiden liggande men samtidigt också framsynta idén att satsa på lågalkoholvin. Visst, det fanns alkoholfria alternativ, det ena sämre än det andra. V&S ville skapa ett drickbart alternativ. Att helt utesluta arombäraren alkohol gick inte och att spä ut med vatten gav inte tillräckligt bra resultat. Ansvarig för det nya projektet i produktionsledet var skicklige Tommy Lindström, då beredningschef (möjligen var titeln produktionschef) i Stockholmsfabriken, belägen vid Marievik.

Tommy gick noggrant till väga och byggde upp en av samtidens mest avancerade avalkoholiseringsanläggningar, där alkoholen, aromerna och vattnet kunde separeras från varandra och sedan sättas ihop i önskade mängder. Första vinet hette Silberling och det lanserades för vinskribenterna i samband med en provning jag höll (1987?) i ett provningsrum som hette ”Vinum”, även det en avancerad anläggning i sin samtid. Ingen av de närvarande skribenterna, av vilka några är verksamma även idag, uppfattade att Silberling avvek från ett ”normalt” vin och de duktigaste placerade det, korrekt, i (Väst)Tyskland – provningen var blind på den här tiden och varje skribent fick i tur och ordning tala om ett vin, med andra ord var det ganska uppenbart för alla vem som kunde prova och vem som inte kunde – och nästan alla gjorde tummen upp, ja, flertalet ”fyndade” det till och med. En inte helt inkorrekt bedömning. Vinet var verkligen bra; rent, snyggt och med mycket doft och smak för den på grund av den låga alkoholen billiga pengen.

Nu blev inte Silberling den framgångshistoria som det lovade att bli den där kvällen iV&S logga Vinum då alla tappade hakan och öste lovord över V&S, lågalkoholsatsningen och Silberling (Tommy glömdes nog bort dessvärre). Jodå, vinet tog bra fart i försäljningen. Det var bara det att några av flaskorna började efterjäsa vilket ledde till att de i värsta fall exploderade. Detta noterades som sig bör av de ansvariga på kvalitet/lab/produktion i Stockholmsfabriken, som ville dra tillbaka produkten. Den som hade hand om det på HK bestämde sig dock för att chansa. Så gick det som det gick. Produkten fick dras tillbaka och kom igen först senare (1989) som ”Demi”.

”Demi” var nu en betydligt större satsning. Fler produkter. Hård marknadsföring – det var stor skillnad på V&S och Systembolaget; medan SB bromsade överallt, gasade V&S så gott det gick, vilket väl mest tydligt märktes genom arbetet med Absolut Vodka, där man verkligen kunde tala om statsunderstött alkoholkapital ute för att erövra världen, låt vara att V&S inte behövde stöd från staten, snarare fick staten stöd från V&S.

Nu gick det inte alls som man tänkt sig med ”Demi”. Alla produkter var inte lika bra som Silberling, kanske gick det lite väl fort att ta fram nya produkter, helt klart var utstyrsel, namn och annat viktigt för en marknadsframgång inte på kornet. Kort sagt avsomnade snart projektet och glömdes bort.

Den sofistikerade avalkoholiseringsanläggningen då, vad hände med den? Jodå, den blevBlossa till sist lönsam för företaget den också. Den kom till användning när V&S gjorde om sin generiska produkt ”Glögg” till varumärket ”Blossa”, då företagets alla monopol försvann (1995) och det stod klart att fler glögg-produkter snart skulle finnas på marknaden. Med hjälp av avalkoholiseringsanläggningen kunde V&S ta fram en fullt drickbar ”alkoholfri” glögg och dels bredda försäljningen ut i matvarukedjorna, dels annonsera trots att det var förbjudet att göra reklam för alkoholhaltiga drycker. Vad Tommy Lindström anbelangar är han en av Vinsveriges bortglömda hjältar. Tror inte det rakt av är hans tekopp men här hedrar vi honom med lite Arctic Monkeys (och, bäst att tillägga, låtens titel har inget med vare sig Tommy eller det här inlägget att göra, det är bara en ny singelbaksida från slynglarna i AM).

Arctic Monkeys

Historiens knäppgökar, Nelson Mandela & Steve Biko

Historien är full av hyllade förtryckare och knäppgökar. Det går alltid att hävda att de förtjänar sina statyer och platser i historieböckerna därför att de var barn av sin tid, ungefär som den moderna, jämlika människan ibland ska ha förståelse för förtryckande kulturer i Samtiden. Alla med vett att använda de hjärnceller de begåvats med vet att det där är struntprat. Ett äkta svin är alltid ett svin. Det kan inte tiden ändra på. Däremot kan tiden visa att ett påstått svin i sin Samtid inte alls var det, snarare motsatsen. NelsonNelson mandela Mandela utmålades av många som en uppviglare, rent av en terrorist när han menade att landets majoritet kanske borde ta till vapen för att befria istället för att, som landets minoritet, använda vapnen till att förtrycka. Han fängslades och en stor del av den fria världen satt som åskådare – de med intressen i gruvindustrin intog platserna på första parkett. Många hängde till och med på och terroriststämplade mannen som bara bett om ett uns jämlikhet för svarta och färgade i ett förtryckande system som inte stod våra historiska enväldes- och förtryckarkulturer efter. När så denna vackra fjäril, för att tala med Desmond Tutu, släpptes ur sitt fängelse visade han sig vara något så ovanligt som en stor, god, fredsälskande människa, som kunde omfamna till och med de mest egoistiska människorna som låtit fängsla honom därför att han var ett störande inslag i deras perfekt organiserade förtryck av majoriteten och, som de flesta säkert kan se det idag, ett hopp i mörkret. Världen behöver fler som Nelson Mandela och de historieböcker som inte för så länge sedan lärde oss att Cecil Rhodes var mannen som byggde och utvecklade Afrika får gärna domineras av historien om denne i bästa mening märkvärdiga person. Peter Gabriel om en annan frihetskämpe som inte överlevde.

Sveriges nästa MW: Louise Sydbeck & Jimmy Page

Åt idag lunch med Louise Sydbeck. Nästa höst blir hon Sveriges tredje Master of Wine. Hon har redan klarat såväl blindprovningen som det teoretiska provet. Nu återstår bara uppsatsen. Den ska lämnas in till nästa sommar. Blir den godkänd får hon sin master iLouise Sydbeck början av hösten. Louise kommer klara det. Hon ska skriva om UPR (Ultra Premium Rosé). Den trend som startades av Sacha Lichine & co när de tog över Château d’Esclans och bestämde sig för att göra världens dyraste rosévin och kränga det i Ryssland och USA via Lichines negociantfirma. Idag görs fler och fler dyra roséviner i Provence. Det de har gemensamt är lyxiga och ofta läckra förpackningar, tjusiga namn och en bra hittepå-story. Mer sällan är de häpnadsväckande bra. Château d’Esclans tillhör dem som verkligen anstränger sig. Inget fusk där inte. Låt vara att priserna på några av vinerna sprängt anständighetens gränser såvida du inte är rysk miljardär och tycker att dyrast är bäst. Andra producenter nöjer sig med att göra i stort sett samma vin som förut fast nu boostat med någon av de nya jäststammarna som fungerar på enkla muster. På så vis får de till en inäsanfallande mix av framförallt grapefrukt och lite tuttifrutti och passionsfrukt och, ibland, tropisk frukt. När Louises uppsats är klar hoppas jag denJimmy Page ges ut på något vis så vi alla kan läsa mer om det där. Louise, förresten, vem är hon? I Sverige har nog inte så många koll på henne. Hon kom till Frankrike redan på 90-talet, efter att ha studerat vinkyperi och arbetat på bland annat Grands Franska matsalen i Sverige. Här arbetade hon först med oss på Domaine Rabiega, som hovmästare och sommelier, därefter pluggade hon bland annat på vinuniversitetet i Suze la Rousse. Sedan många år driver hon nu en framgångsrik vinfirma som i första hand säljer exklusiva vinflaskor till Rivierans lyxjakter, men som också ägnar sig åt att utbilda jakternas personal och arrangera vinprovningar för båtarnas ägare och gäster. En inte bara trevlig utan också oerhört duktig och ödmjuk Bacchus tjänarinna – värd all sin framgång och inte minst att snart få sin eftertraktade MW. Dagens musik är en låt som alla hört, men få idag har koll på att den i stora delar arrangerats av och framförallt fått sitt sound av spårets gitarrist, Jimmy Page. Bonusspår: 1, 2, och med tanke på lyxjakterna ovan 3.

Vinjulklappstips december 2013

Flera HR har bett vinifierat inkomma med sina vintips i god tid så HR:n i fråga hinner beställa vin till stundande helg/grillparty/vad-det-nu-vara-må. Således kommer här, även om det blivit mycket reklam ett tag nu, tips på lämpliga julklappsviner i år. Vit magnum (375 sek): Clotilde Davenne ”Saint-Bris Vieille Vignes” 2008, varunr 70274 (smakrikt och friskt vin som de flesta tycker om, från lillaLeonDormido_2 appellation ”Saint-Bris”, som ligger i anslutning till Chablis, men här är druvan sauvignon blanc). Vitt finvin (499 sek): Clotilde Davenne Chablis Grand Cru ”Les Clos” 2008, varunr 72878 (toppnumret från de rena vinernas drottning, briljant vin till den som kan vin, som sig bör gjort på chardonnay då det kommer från själva Chablis, dessutom hjärtat av området). Vitt vin (129 sek): Montagny ”Les Crèts” 2010, varunr 73009 (läcker budgetbourgogne att dricka nu eller om något år, Montagny ligger i de södra delarna av Bourgogne, gjort på chardonnay, vinmakare är skickliga Françoise Feuillat-Juillot). Röd magnum (329 sek): Leon Dormido 2007, varunr 79631 (succéårgången som snabbt sålde slut sommaren 2012, här i nysläppt magnum, modern vingårds-Rioja från fältet Mendiguerra utanför Briones, Bodegas Miguel Merinos hemvist, drick nu eller lagra flera år) . Rött finvin (849 sek): Montelena Estate Cabernet Sauvignon 2009, varunr 72337 (super-amerikan från legendarisk producent och dessutom satans gott och det imponerar på varje vinfreak med förnuftet i behåll samtidigt som denna kanske inte köper vinet på eget hand, perfekt att få-vin). Rött vin (125 sek): Monte Da Peceguina 2010, varunr 73719Monte Da Peceguina (blandvin från Portugal, som är svårt att inte tycka om oavsett om du är nybörjare eller messerschmitt ). Vi avslutar dels med en vacker men inte särskilt uppbygglig sång om julen, dels med Louis Bertignac, som har haft och har en tendens att då och då landa fel på giarrhalsen. Å andra sidan har han framförallt live en enastående känsla i sitt spel varför det är lätt att ha överseende med de där lätt pinsamma missarna. Vi hör honom här göra en så småningom riktigt hörvärd version av den egentligen inte alls särskilt lätta Little Wing.

Beaujolais Nouveau & Jean-Louis Aubert

Missade skam till sägandes att hinka Beaujolais Nouveau i torsdags – dagen då årets utgåva släpptes. Tredje torsdagen i november. Så har det varit sedan 1985. Före det lanserades vinet den 15:e november. Och, undrar kanske då någon, när började vinet säljas, är det inte en ganska ny företeelse? Tja, allt är relativt och Beaujolais Nouveaus

Diskbänksromantik

Diskbänksromantik

födelseår anses vara 1951. Däremot var det först på 1980-talet hajpen slog till. Under några år var det rent ut sagt crazy. I Sverige, vill jag minnas, hyrde restaurangen Fjäderholmarna in en pluton kustjägare som kom i landstigningsbåt och stormande upp på land med Nouveau-flaskorna i händerna istället för AK4 och annat mer skjutvänligt. I London ville man inte vara sämre och hyrde in helikoptrar som tävlade om att vara först till den brittiska huvudstaden med årets vin. Sedan dess har det lugnat ner sig. Dels finns det gränser för en hajp, dels har det kommit många kopior med den delvis korrekta, delvis smygkommersiella förklaringen att ”vi har alltid druckit årets skörd till skördefesten i våra trakter”. Ett tag trodde sådana som ville vara vinkonnässörer utan att vara det, att Beaujolais Nouveau var ett fint vin och gjorde därför en stor sak av det årliga släppet. Både i Sverige och utomlands bedömde mindre kunniga vinskribenter årets skörd genom att prova primörvinet från Beaujolais. Idag vet nog de flesta att vi talar om ett lätt, saftigt vin som ska hinkas utan större åthävor. Förr doftade och smakade det en hel del hallon och röda bär. Senare, efter 1985, fick vinerna ett mer tydligt inslag av skumbanan, orsakade av att någon började med den då nyframtagna jästen 71B, som sedan släppts i en massa ”pimör-”varianter. Nuförtiden har den mer naturliga hallon-stilen kommit tillbaka och delar scenen med skumbananerna. Det Beaujolais Nouveau jag i går hinkade, väl kylt, var en mycket tydligt version av skumbanansprimören och det var precis så saftigt och intetsägande som det här vinet ska vara. Vive le Beaujolais Nouveau! (Temps A Nouveau)

Nya viner december 2013

Det är inte ofta som viner med en direkt eller indirekt koppling till mig lanseras i Sverige. Idag lanseras två och jag tar självfallet tillfället i akt att göra reklam för båda. 1. Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne,CremantDeBourgogne varunummer 7725, 120 sek. Clotilde trodde länge att hon skulle bli producent i Champagne, istället blev hon drottning i Chablis. I sin Crémant de Bourgogne, ”bubbel från Bourgogne”, lever hon ut sina bubblande drömmar och får dels arbeta med sina favoritdruvor, chardonnay och pinot noir (2/3), dels med champagnemetoden eller den traditionella metoden som det numer ska heta (bubblorna skapas, som i Champagne, i flaskan). Dessutom bjuder hon om möjligt på ändå mer syra än denna den fräscha balansens ekvilibristiska mästare brukar ge oss. För att ytterligare förstärka syran och vinets rena och fräscha attack på våra näsor, gommar och svalg, har hon valt att arbeta med ”zero dosage”, utan att tillsätta förlåtande sötma i samband med att vinets korkas en sista gång. Resultatet är ett synnerligen seriöst bubbelvin för den som insett att bra, billig champagne knappast finns och att det därför ibland är bättre att köpa en lite dyrare Crémant, när kassan inte räcker till eller då kreti och pleti kommer på besök. Här får du en bra champagne-ersättare till ett mycket facilt pris. Observera att det inte är ett vin för blåbär och lipsillar – får du sådana på besök är tipset att slå lite svartvinbärslikör eller – saft i glaset så de slipper uppleva allt som är bra medHFE2010 det här vinet egentligen, ungefär som att göra en kitschig popversion av ett stort, klassiskt verk. 2. HFE, Hedges Family Estate Red Mountain 2010,varunummer 99275, 169 sek, kommer från den lilla amerikanska appellationen Red Mountain i ökentrakterna i sydöstra Washington. Har inte så mycket annat att säga om det här vinet än att det är ett typiskt uttryck för ren Red Mountain-frukt. Gillar du den, eller om du vill lära dig den, ja då är det här ett vin för dig. Citerar gärna Sofia Ander i Din Vinguide, när hon skriver att HFE är ett ”Härligt vin från Washington State med bra syra, mineral och perfekt balans. Saftigt och sprängfullt med bär som lingon, körsbär och röda vinbär.” Drick nu eller spara i åratal – Red Mountain-frukten är svår att knäcka, även för tidens tand.

Vinets Dag 22 januari 2014

Både i Sverige och på annat håll har människor med hjärtat på rätta stället och sunda tankar firat Vinet på vinodlar-helgonets, Sankt Vincent, dag den 22:a januari. Någon riktig fart på tillställningen har det dock inte blivit, i alla fall inte i Sverige. Därför bestämde sig Svenska Vinakademien 2012 för att ta tag i saken. Första försöket 2013 blev väl ingen jätteframgång, även om en del krogar som Grodan i Stockholm hadeÄstad Gård vingård specialerbjudanden dagen och vinet till ära. Stärkt av motgången och efter att ha dragit de rätta slutsatserna kring varför Vinets Dag 2013 inte blev så lyckad, samlade Vinakademien ihop sig själv och bjöd in viktiga spelare som Munskänkarna, Sommeliergillet, Sommelierföreningen och Vinskribenterna till ränk- och plansmidande. Ett arbete som pågått sedan i våras och  nu börjar det se riktigt lovande ut inför Vinets Dag 2014. Kort sagt kommer alla nyss nämnda att bjuda till för att göra dagen till just denGlasskugga manifestation för vinet, dess kulturhistoriska värde, både Då och Nu, och dess plats på det moderna matbordet, som alla vi vinälskare vill att den ska vara. Svenska Vinakademiens tillika DN Kulturs Maria Schottenius tycker att vi ska göra som på Litteraturens Dag, fast med vin, och ge någon en butelj vin och en ros den dagen. Merparten av landets Munskänks-sektioner kommer ordna provningar i syfte att dels sprida vinets evangelium, dels locka nya medlemmar. Många vinskribenter har lovat att de ställer upp och bidrar till provningar som arrangeras av Munskänkarna, restauranger eller andra. Sommeliererna kommer uppmana sina medlemmar att på ett eller annat vis fira Vinets Dag, kanske genom bra erbjudanden på glas. Och så vidare. Själv kommer jag att tillsammans med kollegan Miguel Merino hålla i ett litet workshop och en winemaker’s dinner på Ästad Gård utanför Varberg. Kanske kommer vi då också visa upp de sprillans nya, ännu ofärdiga vinerna från Ästad  – det får nästa veckas provning avgöra: är inte vinet tillräckligt bra kommer ingen utomstående att få prova. Utgår från att ni alla kommer låta Vinet stå i fokus 22 januari 2014 – må Bacchus annars ta er. Musik!

Medierna, Kalla Fakta, retorik & argumentationsteknik

Det finns en svensk vindebattör som har för vana att tillskriva andra en skum åsikt som hen sedan argumenterar mot. Typ. ”Nu förstår jag dig inte riktigt. Hur menar du? Menar du att alla i Riksdagen ska gå klädda som Kalle Anka? Hur tänker du då? Det kanske är en nyhet för dig men nakenhet upprör. Dessutom fryser den som går klädd som Kalle Anka på vintern.” Andra, som en känd alkoholhatare, hittar på. Typ. ”I Nepal, där det otroligt populära monopolet garanterar folkets hälsa och landetsMedierna välgång, är det erkänt fantastiska utbudet långt från det oerhört populära och internationellt erkända svenska.” När jag hade lite mer tweet-utbyte med Kalla Faktas Per Hermanrud och bland annat fick tillfälle att tala om att i sak är vingrejen ett intressant uppslag, det är bara det att hans rep är svepande och dåligt underbyggt – vilket även Sveriges Radios Medierna tagit fasta på i dagens sändning, om än bara utifrån vinkeln ”alkoholen dödar långt innan pescticiderna hunnit verka”, som för övrigt bara är en liten del av alla fakta som utelämnades eller blev fel i Kalla Faktas program – tweetade han ”forskare misstänker alltså att det är just tillsatser/ pesticider som orsakar allergi/ök hos 100 tusentals svenskar”. Men såMikrofoner var det ju inte, inte ens enligt hans eget program. Och tur är väl det, för idag gjorde en av forskarna en rejäl pudel i Medierna. Han känner sig lurad av reporterteamet – som, så klart, spelat på mannens lätt pinsamma fåfänga; lova X att få vara med på TV, håll fram en mick och var tyst och hör snart X pladdra på – och vill inte alls kännas vid det som kom ut i TV-rutan. Dessutom: ingen sa väl någonsin att ”100 tusentals svenskar” misstänktes vara allergidrabbade på grund av företeelsen vin? Men det är här vi kommer tillbaka till ämnet billig och halvdan retorik och argumentationsteknik: ”100 tusentals”= ”jag har många med mig”, ”det är många som tycker som jag, fler än vad som tycker som du”, ”eller vadå, tycker du att folk ska bli sjuka?”. Känns alltid bra att stå med vinden i ryggen och ju tunnare is du står på desto mer medvind vill du ha