Conde de los Andes 1964

Publicerat av
8

Funderar allvarligt på ett aningen självdestruktivt förbud, nämligen ett förbud mot sociala medier. Saken är den, att för en tid sedan gick en känd bloggare och twittrare (@Reuterdahl) ut och tweetade om Rioja 64 och godis han provat från året och området och det skulle vara så himla bra och han hejades på av en annan bloggare och twittrare (@AndersOhman) och som jag, av egen erfarenhet, vet att det brukar stämma, det där med att 64:orna är så himla bra, började jag genast fundera över vilka 64:or jag eventuellt kunde tänkas ha kvar i den sorgliga vinkällaren och jodå, visst fanns där en Conde de losConde de los Andes 1964 Andes, den sista i en syskonskara, vilka har förgyllt både en och annan middag och, i förekommande fall, provning i hemmets lugna vrå. Således driven av vad som stått på ett socialt medium gav jag mig till att rota fram det sista syskonet från 64 och inte nog med det!: bara för att vara helt säker på att det skulle bli en lyckad afton – Äldsta dotterns födelsedag och hon älskar Rioja – plockade jag även med en Muga Reserva från 73, ett säkert kort. Men varför? undrar jag nu, när det heta blodet svalkats av något i min kropp? Hur lättpåverkad är inte jag? Nu sitter jag här utan Conde de los Andes 64 och dessutom! utan någon Muga Reserva 73. Uppgivet konstaterar jag därför, att båda var utmärkta och allra bäst var 64:an  med sin bruna färg, enormt stora doft som kastade sig på snoken, slet tag i den och vrålade med en fantastisk andedräkt, som en tornado rakt upp i näsborrarna, ”Riiiioojaaaa!!!”, och som om det inte skulle vara nog tog den ny sats och primalskrek, plötsligt, ”Teeempraaanilloooo”, trots att druvavtrycket i sig rent förnuftsmässigt borde vara utraderat, och därefter kastade det sig över gommen, tog tag i den och brottade ner den på mattan och satte sig att hoppa på den alltmedan den sjöng, till melodin ”Volare”, ”Riooja åh åh åh åh, Riiooja ohohoho, jag svävar högt i det blå….” och ja, nu finns bara ångesten och saknaden kvar och skulle jag, efter moget övervägande, bestämma mig för att kräva förbud mot sociala medier lär jag återkomma med ett sista inlägg här på bloggen, om inte, ja då klarade sig de sociala medierna med nöd och näppe den här gången. Ruben Romero & Lydia Torea.

Sommardebatten om Systembolaget & dess avarter & Pink Floyd

Publicerat av
8

Ur en diskussion om näthandel med vin har, mitt i, och kanske på grund av, den nyhetstorka som drabbar oss varje sommar, en debatt om Systembolagets vara eller inte vara uppstått. Att en del monopolhatare far fram med ett emellanåt fanatiskt röstläge kan inte dölja den defensiva snömoshållning som monopolet och dess försvarare visar. Läste nyss på en blogg en monopolkramare som skriver ”Systembolaget har nästan 100 % uppslutning bland Sveriges befolkning. Världens bästa sortiment, bra priser och ansvar för folkhälsan har gjort att de förtjänar det stödet.” Men vad är detta för nonsens? 1. NästanA Saucerful of Secrets 100 %, kom igen, ingen vinner på dramatiska överdrifter och osanningar och det räcker ju med att 51 procent är för monopolet för att en majoritet ska vara det. 2. Världens bästa sortiment, hm, ja, sortimentet blir riktigt bra om man räknar med beställningssortimentet som Sveriges många fantastiska importörer ständigt fyller på och förändrar, men det är ingenting som SB, som inte lyfter fram det annat än i sådana här sammanhang, ska ha äran av. 3. Ansvar för folkhälsan: som vinifierat, och delar av Vinakademien i Sverige, tidigare skrivit finns det bara gott att säga om ålderskontrollen, men det oförsvarligt breda skräpsegmentet i Sverige, där det vimlar av omoraliska viner som slår både mot människa och natur, har till största delen byggts av Systembolaget självt och i den mån det utvidgats av omoraliska importörer och, i förekommande fall, deras PR- och reklambyråer, har SB inte gjort någonting för att stoppa den utvecklingen, vilket får var och en som på allvar studerar utbudet i Sverige att fråga sig på vilket sätt, annat än ålderskontrollen, SB värnar folkhälsan och står upp som den moraliska mur det utmålas som mot det giriga alkoholkapitalet. Det finns ingen som tjänar på att det slentrianmässiga snömoset dominerar bland argumenten från monopolets försvarare. För att en sund debatt, och jag menar då inte minst en sund debatt sett ur monopolisternas synvinkel, ska kunna föras måste saker och ting tas för vad de är, därför alldeles bortsett från debatten om monopolets vara eller inte vara finns det all anledning att rikta viss kritik mot SB och det finns, sannerligen, skäl för SB att lyssna på den kritiken. Till exempel hade ett sunt monopol för folkhälsan varit mer oroat av alla kändisviner, alla omoraliskt billiga viner, alla tonårskoncept, alla produkter med av monopolet självt dumpressade priser som bara tilltalar lågprisjägaren men knappast har med folkhälsan eller en sund alkoholkultur att göra, än de nya näthandlarna som sett till de nyss nämnda tillkortakommandena överlag har ett betydligt mer seriöst utbud än Systembolaget. Pink Floyd.

 

Geco, E.U.R., Rom & Verdi

Publicerat av
Svara

Benito Mussolini, han med kändisvinet, fick en idé. Han skulle bygga en ny stadsdel i Rom och den skulle stå färdig till den världsutställning samme Mussolini tänkte fira 20 års-jubileumet av det fascistiska maktövertagande i Italien med. Nu kom ett krig emellan och sedan fick italienarna nog av Mussolini och hans idéer så någon världsutställningen blevGeco Rom det aldrig. Men. Stadsdelen, kallad E.U.R. (Esposizione Universale Roma), den kom att färdigställas. Idag är den en fascinerande mix av storvulen arkitektur av det slag som diktatorer tycks älska, oavsett om dessa heter Mussolini, Stalin eller något annat för alltid i historien nedsmutsat namn, och parker och mer nedtonade arkitektoniska påhitt. Med andra ord många breda avenyer, pelare en masse, bokstavligen talat storslagna fönster och mycket utrymme. Mitt i detta E.U.R. kan såväl den som plötsligt känner tarmen suga som den som explicit tagit sig till E.U.R. för att sightseea med fördel äta på Geco, som finns delvis inrymd i en lokal med, milt uttryckt, högt i tak, delvis kastats ut på den, öh, breda, trottoaren utanför. Varken storslaget eller – vulet, men en schyst krog. Med detta sagt går vi tillsammans på opera i Rom och studerar Verdi.

Vildsvinsmatarejakt nu! & Black Sabbath

Publicerat av
Svara

Även solen har fläckar och varje regel har sitt undantag, därför kräver nu vinifierat, sedan det blivit känt att det fortsatt finns tragiska och, uppenbarligen, av okunnighet, eller rent avParanoid dumhet, förblindade människoexemplar som matar vildsvin vintertid, med omedelbar verkan, en tillåtelse, nämligen att jakt tillåts på den som matar vildsvin vintertid! Jakten kommer, lämpligen, vara öppen mellan första december och femtonde mars och tillåtna vapen blir slangbella, pilrör eller luftgevär med ammunition som saltats samt snaror. Black Sabbath.

Historien om mitt bockskäggs korta levnad & Cornelius Vreeswijk

Publicerat av
9

”Kan du inte raka dig?” frågade Hustrun vänligt då mitt anletes vilda hårväxt fått härja fritt några dagar. Kort sagt såg det inte så kul ut. Men den vänliga frågan fick mig, förstås, att vilja göra annat. Således såg jag snabbt till att forma den vildvuxna coiffuren till ett så kallat bockskägg. Mitt livs första. Och, plötsligt, förstod jag inte varför jag inte tidigare haft bockskägg. Sofistikerat. Moget. Elegant. Ju mer Hustrun suckade och bad om att få tillbaka anletet hon gift sig med, desto mer övertygad blev jag om att framhärda i dettaCornelius Vreeswijk uttryck för min mognad till man, en person som inte är obstinat eller visar skadeglädje. Fylld av en lätt euforisk insikt om mitt Jags fullkomligande, satte jag mig i förrgår på planet till Rom för att besöka en ny uppdragsgivare i Latina/Lazio. Som sig bör inledde vi med ett restaurangbesök i urbs aeterna, eller den Eviga staden för er som inte får ihop urbs med urban och aeterna med eternity/eternell – och ja, det här med urbs aeterna var mycket onödigt, men så är jag inte fullt lika mogen idag som jag var då, i förrgår. Allt gick bra ända tills middagssällskapets sista gäst anlände som femte benet på bordet. Bortsett från att personen ifråga, värmen till trots, var pinsamt välklädd, visade han sig dessutom ha vad som måste vara världens mest välansade och perfekta bockskägg! Italienare… Middagen igenom satt han sedan och höll fram sitt perfekta ansikte så alla kunde se den välskötta busken, särskilt jag, som gjorde vad jag kunde för att dölja mitt bockskäggs långt ifrån fullkomliga kanter och vilt spretande och av olika kulörer skrikande strån. Tror att till och med mitt bockskägg självt insåg där på krogen att dess saga snart skulle vara all. Någon slags bockskäggsmusik.

Hyckleriet med billigt vin i ljusan dager & ny Bowie

Publicerat av
2

Sent om sider har även dagstidningar, som DN, börjat intressera sig för problematiken kring för lågt prissatta viner och de missförhållanden som därav följer – åtminstone de missförhållanden som följer för människan; miljöfrågan verkar fortsatt finnas alltför långt ner i nyhetsprioriteringen för att få någon uppmärksamhet. Det är slående hur lika Systembolaget importören låter när den ska kommentera missförhållandena. I dens ögon är en ”bojkott det sämsta alternativet”. Såklart. Det skulle svida rejält i importörens egna fickor. Att självmant betala lite mer för vinet så utrymme lämnas för en drägligare tillvaro för lantarbetaren är det, förstås, inte heller tal om. Det skulle också svida i den egna fickan. Nej, bättre ”att vara på plats och långsiktigt arbeta för att förbättra villkoren”. Samma svar som SB ger. Det står klart att om det ska bli någon förändring på det här området krävs det av konsumenten att den intresserar sig för problematiken kring de lägsta vinpriserna. Varken SB eller importörerna som agerar i det här segmentet kommer att göra något som på riktigt är verkningsfullt. Ny Bowie.

Skadliga bekämpningsmedel ökar

Publicerat av
5

I juni skrev bland annat Le Monde om den internationella rapport, som, under ledning av L´institut national de la santé et de la reserche médicale (Inserm), offentliggjordes 13:e juni och som bland annat slår fast, att trots kemiföretagens försäkringar om att deras produkter är ofarliga så är så inte fallet. Tvärtom leds här i bevis, att insekticider, herbicider och fungicider av olika slag, en masse, orsakar cancer, blodsjukdomar och mycket annat. Och detta gäller, som tidigare bevisats av andra, inte bara den som arbetar direkt med produkten utan också den som konsumerar den eller bor nära ett jordbruk där den härLe Monde typen av penetrerande, systemiska växtskyddsmedel används. Katastrofen i Indien idag verkar osannolik, men uppgifterna verkar helt eller delvis kunna stämma och det ligger i så fall i linje med det som rapporten också slår fast, nämligen att användandet av, och nonchalansen inför, pesticider i motsats till vad man kanske skulle kunna tro och önska ökar. Allra mest sprutar man, beräknat på kg bekämpningsmedel och antal odlade ha i landet, i Japan, 12 kg/ha, därefter följer Europa 3kg/ha, USA 2,5 kg/ha och Indien 0,5 kg/ha. Enligt Le Monde omsatte handeln med växtskyddsmedel 33 miljarder euro 2011, en ökning med 13,6 % jämfört med 2010. 27,7 % av omsättningen skedde i Europa, följt av Asien och Latinamerika. Räknar man bara till omsättningen i pengar per land är USA världens största förbrukare, följt av Indien, Frankrike och Tyskland. Vad kan vi som konsumenter göra? Tja, ta reda på lite mer om vem som står bakom produkten vi köper och hur den producenten arbetar. Vi kan också undvika kända fulprodukter som Doles bananer och de billigaste vinerna som omöjligen kan produceras i samklang med naturen och människan och på ett sätt som är i linje med hur du vill att det du stoppar i dig ska vara gjort.

Drinkar med Känsla från Hjo: ski!

Publicerat av
13

I Hjo, där jag, då Hedenhösarna sågs segla mot Hästholmen och Visingsö på vindsurfingbrädor, växte upp, finns nu förtiden en massa moderniteter som krogen Känsla, med mycket närproducerat och bra vinlista och, inte minst och bokstavligen talat, hemmagjorda drinkar, som har det gemensamt att de namngetts på Hjospråket – ett språk som blott vi som kommer från Hjo kan tala. Misströsta dock ej. Genom att klicka på länk för länk här nedan kommer du tillKänsla, Hjo drink efter drink och du får, till och med, en översättning till svenska: Örsken, Skii, Gesnö, Olösa hotrings 2 och Goa mornings. Allt förevisat av den gamle badvakten, livräddaren och handbollsspelaren LtBu (Bult). Hade även tänk ha med en utmärkt introduktion till Hjospråket skrivet av Anna Geiden, mer känd som Dengei och förstås också uppvuxen i Hjo, men det blir lite för långt och omständligt för den här bloggens blygsamma inläggsomfång, men ni som åker till Känsla och testar Goa mornings eller någon av de andra drinkarna kan säkert få en liten snabblektion medan ni inmundigar dryckjomen i baren (PS Dengeis utförliga beskrivning av Hjospråket finns nu att läsa som en kommentar till inlägget). Vi lyssnar nu, passande nog, på två gamla Hjoband och en nyare Hjolåt – nej, jag spelade inte i något av banden, men har, förstås, spelat med flera av musikanterna: Crood, Reklamation, Richard Rocks. PS Nu uppdaterad med drinkhemsida, klicka här. Och en Crood-bonus på det.

Malmö tar Forbes med storm & Bad Barber

Publicerat av
6

När Forbes utser världens ”15 most inventive cities” kvalar Sveriges tre stora in och allraBad Barber högst på listan hamnar er i världen utsändes gamla och både då och nu av denne omtyckta hemstad Malmö, som blir fyra – en placering som känns som en skön motbild till alla negativa rubriker staden oförtjänt ofta får. Vi gläds och firar med ny musik från Malmö: Bad Barber, Bad Barber och Bad Barber.