Ansikts-, doft & smaklyft: El Rey Old Vin Garnacha & Vincente Fernández

Publicerat 2014-02-19 av Lars Torstenson

Svara

Ytterligare ett sådant där trevligt vinblandaruppdrag: ”Åk till Santo Cristo i Campo do Borja och hjälp dem sätta nya årgången av El Rey Old Vine Garnacha”. Sagt och gjort och väl på plats säger Roberto (Perez), vinmakare på stället, ”du får blanda lite som du vill i år”,”jaså, (dyrare) ek-komponenter också?” frågsvarade jag, ”ja, jag tror det,” nästansvarade han. Okej, labbade hit och dit med ekfatslagrad Garnacha från innevarande årgången 2012 för att se hur vi möjligen skulle kunna göra 2013 om vi får ha med ekfatslagrat vin. Ha! Det blev så lyckat att Roberto talade med bossen Juan som sa ”Den blenden ska vi ha!” och på den vägen är det. De är inte så skickliga på att räkna och även om priset kommer gå upp lite är det ni konsumenter som är vinnare på det här, kort sagt borde vi, även om andelen är liten, inte få med vin från nya ekfat i det här priset. Å andra sidan har de, förstås, inte heller helt lätt att omsätta sina ekade viner på marknaden. Ingen efterfrågan. Och så länge det är så kan vi alla passa på att njuta av deras FoU-arbete. Kommer El Rey att bli ett ekat vin nu? Nej, inte alls, eken används bäst i blandningsarbetet när du har med den utan att den är uppenbar. Den kanske stöttar frukten – vanligare är, ska ni veta, att folk idiotblendar och dödar frukten med eken och sedan säger ”det här vinet om några år (blink-blink)”, men då kommer det bara att vara ändå mer uttorkat – eller ger smaken en extra dimension utan att orena gammalfatstoner eller överdrivet bittra nyfatssmaker kommer med i slutprodukten. Eller både och. Frågar ni mig så är nya El Rey både breddad och lyft i doften och såväl breddad som förlängd i smaken. För att fira denna förändring passar importören och producenten på att förse flaskan med en ny etikett. Har tyvärr ingen bild att illustrera med ännu, men återkommer med en sådan om någon månad när den nya ansikts-, doft- och smaklyfta versionen av El Rey finns i butikerna. Till dess får vi nöja oss med dagens version, som inte är så dum den heller, om jag får tycka det själv; Garncaha i 180. Vicente Fernández.

Vin för januari, Kent & tre Bowiecovers

Publicerat 2014-01-09 av Lars Torstenson

Även om hågen är så lagd är det omöjligt för de flesta av oss att alltid dricka 88 La Mission Haut-Brion och 64 Vega Sicilia eller varför inte nya super-Pinoten Ponzi Anniversary Pinot Noir Reserve. Så vad gör då den suktande vinfreaken när januarikassan tryter efter december månads ohemula utsvävningar? Två saker: 1. Satsar på Vinets Dag 22 januari. 2. Söker med ljus och lykta efter moraliska viner som inte kostar skjortan. Avseende punkten ett är det upp till er, kära HR:are, att ta tjuren vid hornen och brandskatta era samlade vintillgångar, avseende punkten två har ni i vinifierat en sann vän i nöden ity i samma stund som er utsände bland de billigare vinernas förrädiska gungflyn och tunna isflak passar på att tala i egen sak får ni ett knippe sanslöst träffsäkra januaritips: 1. vinifierat har tidigare tipsat om Garnacha-kungen El Rey Old Vine Garnacha 2012 och gör det nu igen, varunr 2260, 67 sek – det enda problemet med det här vinet är att det är för billigt såtillvida att den som köper så här billiga viner inte vill ha den strama, rena Garnacha-karaktären, något som bland annat bevisades före jul då ett vin från samma tankar i Campo do Borja och gjort som en kopia på det här vinet dels av en vintidning bedömdes tillhöra en annan karaktärskategori, dels ansågs mer prisvärt trots det dyrare priset, något som stämmer till eftertanke för oss som försöker göra bra vin även till en rimlig peng (ja, den som läser rätt mellan raderna anar en kommande prishöjning). 2. Domaine de Brescou Chardonnay 2011, varunr 71421, 81 sek – se det här som ett alternativ till Clotilde Davennes stiliga Bourgogne Blanc, medan den senare har massvis av fräschör och friskhet är det här en mer kraftfull och avrundad chardonnay. 3. Clotilde Davenne ”Brut Extra Crémant de Bourgogne”, varunr 7725, 122 sek – även om kassan är skral i januari finns det inga skäl att inte tillmötesgå behovet av uppfriskande bubbel när det finns så här bra mousserande att tillgå till så här lågt pris, inget för den som vill ha hög dosage och hellre dricker Asti Spumante än riktigt bubbel, men ett utmärkt alternativ för den som är van vid the real thing. En dag sent firar vi David Bowie med tre covers: White Stripes, Smashing Pumpkins, Nirvana.

Qrious Semillon: Sista chansen

Publicerat 2013-08-15 av Lars Torstenson

När Qrious Semillon släpptes för några år sedan blev det succé. Fina skriverier och mycket bra försäljning de första tre månaderna, långt över prognos. Det gjorde att importören och producenten fick bråttom att tappa fler buteljer. För mig som satt ihop vinet innebar det en resa till Chile för att snabbt hitta fram till en ny årgång. Men där tog det stopp, innan den nya årgången hunnit lanseras. Vinet störtdök oväntat i försäljning, något vinifierat tidigare skrivit om. För att göra en lång historia kort innebar det att importören blev sittande med ett tämligen omfattande lager av Qrious Semillon som ingen ville ha när Systembolaget några månader senare helt avlistat produkten. I ett sådant läge finns i stort två vägar att gå: sänka priset eller försöka sälja allt via horeca. Importören försökte båda vägarna och ju längre tid som förflöt, desto lägre blev priset. Och en dag var det nere i 39 sek. För ett vin som många menar är ett fynd redan vid det normala priset, 64 sek. Den som följt vinifierat har emellertid haft koll på vinet och det allt fördelaktigare priset, vilket lett till att det på sina håll sålt så bra att Systembolaget enligt sin nya sortimentsutvärdering sett sig tvingat att återlista vinet i ett tjugotal butiker. Idag fick importören dels ett samtal från Systembolaget som undrade hur man kunde leva upp till rimliga CSR-åtaganden med ett så lågt pris som 39 sek, dels ett samtal från en vinskribent som också hade en fundering kring priset. Svaret är alltså att importören sedan länge rear ut vinet och att priset nu är löjligt lågt. Avseende CSR är det importören som tar smällen för det ohemult låga priset. Noteras ska att det bara finns cirka 1000 buteljer att tillgå och vinifierats tips till alla HR som söker efter ett schyst vardagsvin för ingenting är att redan nu beställa vinet: när det återlanseras i september och får fynd i tidningarna kommer det att vara slut på rekordtid. Vän av ordning kanske funderar över om det inte går att sätta upp vinet till sitt riktiga pris nu, men så fungerar inte Systembolagets regler, det som kvalat in är ett vin på helflaska för 39 sek och inget annat. Qrious är för övrigt ett projekt som siktar till att göra hyggliga viner för en billig penning, från cirka 65 sek och en bit uppåt. Den som nu inte kommer över Qrious Semillon kan alltid prova det här Qrious-vinet istället.

Grillvinstips! & Black Sabbath

Publicerat 2013-05-17 av Lars Torstenson

Som vinifierat tidigare påpekat finns det egentligen ingen som tycker om att sitta ute och frysa och inte känna smakerna på grund av av köld igentäppt näsa och kringblåsande dofter från gräsmattegödning och grannens barbequeparty. Likväl envisas svensken i gemen med att ”grilla”, som det kallas när man sitter ute och försöker skydda sig mot kylan och myggen och snyter sig med jämna mellanrum för att kunna känna någon annan doft än de ovan nämnda. Kort sagt behövs tämligen karaktärsfulla viner för att nå igenom den svenska sommarkvällen och dess plågor bland vilka flintasteken bara är toppen på isberget. För er som tilläventyrs accepterar en inbjudan till ett grillparty följer här några tips på viner ni bör ta med er till spektaklet i fråga och detta för att ni i alla fall ska ha någon form av behållning av kvällen. 1. Man kan tänka sig vitt, men kör hellre ett rejält rosévin till den grillade fisken och grönsakerna, vårt tips är roséregenten Les Lauzeraies från Tavel (varunr 2724), för 95 sek slipper ni sötsliskig jäststamsskräp, felsyrade nyavärldenförsök och lika blekfisiga som smaklösa modeviner som inte räcker långt när midnattssolen står i zenit. 2. El Rey (varunr 2260) för fjuttiga 65 sek är inte bara perfekt till tacosmiddagen, det orkar trots sin ringa uppenbarelsen med sommarmörkret. Den nya årgången är för närvarande lite stramare i väntan på att växa upp och lär därför vara extra bra grillvin i sommar. 3. Den som vill ha lite mer tryck i smaklökarna tar sig an Baltos (varunr 79246), 89 sek. Mencia-druvan från Bierzo, bara det, dessutom både den luktar och smakar gott och orkar med det mesta, till och med grannens trädgårdsgödsel och kvällskylan. 4. Den som nu vill ha både livrem och hängslen slår till på en Girard Old Vine Zinfandel (varunr 22337), ja, visst, det är lite för mycket av allt och det är just det som är grejen, i alla fall när det, som här, hänger ihop. Kostar 159 sek och det kanske någon tycker är dyrt att kasta på vännernas grillparty men denne någon ska då veta att man inte får tag i en mygg-, kyla-, och tristessdödare tillika smaklöks-, grillaftons- och humörförhöjare utan att det kostar och det här är ett säkert sätt att säkerställa att det lika smak- som meningslösa påhittet med en grillafton i alla fall inte blir helt smaklöst. Känner att det här kräver liter mörk musik och med tanke på att Tony Iommi skrivit en låt till årets Eurovisionsschlagerfestival får det bli Black Sabbath.