Knappt har de ynkliga restriktionerna i Sverige hävts förrän den stockholmska Stureplans näringsställen svämmar över av bräkvräkiga ungstockholmare. Gaphalsiga fridsstörare imponerade av sig själva och de ljudresurser de inte tycks ha varit medvetna om att de hade då de var restriktade. Bristen på civilisation, stil och stoicism kring stureplanssvampen har aldrig varit så stor som nu. Något måste alltså göras innan den för det svenska världsryktet så viktiga platsen dras ner i smutsen alldeles av denna skammens decibelstinna oljudshär som Östermalms, samt i förekommande fall tillrest, kreti och pleti utgör.
Vi kräver därför ett omedelbart förbud mot bräkvräkiga ungstockholmare! För att hålla otyget borta från gator och torg och andra för civiliserade och lågmälda människor avsedda platser, måste Stockholm snarast införa människofångare med uppgift att fånga in och bortföra den som är högljudd på vad som kan anses vara allmän plats! Exakt vad som händer med den som förs bort är inget som lagstiftaren behöver ta hänsyn till bara det blir tyst. Då det även då det brådskar understundom kan ta tid för lagstiftaren att formulera också enkla lagar som den nyss nämnda, kräver vi vidare att Folkhälsomyndigheten och regeringen i väntan på en ny lag återinför alla de pandemi-restriktioner som nu hävts
Förbud mot bräkvräkiga ungstockholmare!
Svara
Ute i vingården har vi höstplöjt och avslutat förberedelsearbetet för nästa års plantering. Dessutom har vi hunnit med en kontroll av vår ekologiska verksamhet. Till skillnad mot vad en del tror, kontrolleras vingårdar en hel del, och detta oavsett vilken filosofi producenten bekänner sig till. Den som valt att gå den ekologiska vägen vet att den kontrolleras lite extra. Detta därför att utöver de allmänna reglerna och lagarna för vinproduktion ska det specifika regelverket för ekologisk odling efterlevas. Och allt detta kontrolleras med jämna mellanrum. En kontroll som nu alltså är genomförd. Och med det har lugnet infunnit sig här.
Nu vidtar en, låt vara kort men ändå, väntans tid. Vi vill inte beskära vinrankorna förrän löven har fallit och saven dragit sig tillbaka. Detta lär inte ske än på några veckor. I vinkällaren handlar det mest om att då och då smaka av de olika kärlen så inget drar iväg åt ett oönskat håll och att vid behov vidta någon åtgärd. Men på det hela är det lugnt. Lugnet efter stormen. Skördens motpol.
För egen del handlar det nu mycket om att kontinuerligt prova vinerna för att se att dofter och aromer utvecklas som i den vision jag har för varje vin. Så fort något avviker från visionen måste jag ändra planen. Det kan handla om att blanda fat och tankar för ett bestämt vin och sedan lägga tillbaka vinet på en annan typ av kärl, kanske flytta allt från ek till betong. Går det riktigt åt helvete kan det handla om att helt tänka om och göra ett ”Y” fast det var tänkt att bli ett ”X”. Dock är det sista mycket ovanligt och då jag är konsult vill jag understryka att det aldrig, repeterar aldrig, händer med rätt konsult i vinkällaren.