Girard, Carla Bruni, Louis Bertignac & Telephone

Girard, som vinifierat tidigare skrivit om, blev en smått osannolik framgång när det släpptes i april. Huxflux tog lagret, som var tänkt att räcka ganska länge, slut. Men nu är det tillbaka igen. Finns som så kallad T 3 i gissningsvis ett femtiotal butiker, måste beställas hem till övriga. Vi lyssnar på myspop med Carla Bruni och upptäcker Louis Bertignac ett par minuter in i den annars ganska ointressanta videon och får en impuls att lyssna på Bertignacs gamla kultband Telephone, en gång och en gång till så vi även får höra Bertignac sjunga.

Les Lauzeraies & Beach House

Som tidigare rapporterats får Les Lauzeraies Tavel i sin nya tappning, 2011, hur mycket beröm som helst. I förra veckan var det SvD som i en ”duell” mellan Mikael Mölstad och Åsa W Karlsson gav vinet 2 x 6/6, det vill säga, för er som har svårt att hänga med, båda kombattanterna gav full pott. För övrigt enda rosévinet som alls fick toppoäng av någondera av dem. Åsa W skrev bland annat ” … rejäl smakintensitet av solmogna hallon och blodgrape med frisk avslutning. Till ljust kött och stekt fisk”. Någon dag senare följde DN upp med Fynd och ”… årets skörd… är klart bättre (än 2010), lite djupare sammansatt i en påtagligt saftig, hallon- och cassistonad profil.” Låt oss lyssna till stillsamt somriga toner med Beach House. En gång och en gång till.

Hett vintips 1a juni & två sommarsånger

Först som sist: jag har haft, och har, mer än ett finger i det här vinet, vilket ni ska betänka när ni läser det här inlägget. Varför? Jo, därför att jag påstår, att det rent objektivt sett är ett bra tips när jag påstår att ni fredagen den första juni ska hänga på låset för att köpa en låda Leon Dormido 2007 (varunr. 92039, 149 kr). Vinet, en nyklassisk Rioja, kommer att sitta som en smäck till sommarens middagar och det kommer att följa med er in i höstens grytor och vinterns festligheter och vill ni lägga undan det några år så går det också bra. Varför ni ska hänga på låset? Vinet lanseras förvisso i bassortimentet, men volymen är begränsad till cirka 8000 flaskor och de kommer att ta slut snabbt. Varför? Jo, för att Leon Dormido kommer att fyndas snart sagt överallt. Varför? Det är så himla bra. Varför är det det? Därför att det är en smältdegel av gammalt och nytt och därför att det maxar Rioja-struktur och -komplexitet, bland annat genom en sympatisk skördefilosofi som innebär att alkoholstyrkan ligger på 13,5%, vilket gör vinet synnerligen matvänligt. Att druvorna uteslutande kommer från den lilla parcellen ”Mendiguerra”, planterad 1931, i likaledes lilla Briones gör inte saken sämre. Sommarsånger (värmen är ju på väg, eller?): 1, 2.

Nike, urin, kaffe & Guthrie Govan

Alltså, Nike har haft många chanser att vårda mig, men inte tagit dem, nu funderar jag, sedan skoföretaget Skecher tvingas betala 300 miljoner i skadestånd för utebliven viktminskning, på att stämma mig till ett sponsorship från Nike så det får upp huvudet ur sanden någon gång – God damn: Just do it ! Noterar för övrigt att Göteborgarna upptäckt att deras stad stinker och det beror inte på något annat än dem, eller i vart fall några av dem själva. Å andra sidan får man säga att det är bra att de, eller några av dem, i alla fall vill få bort stanken. Det är fler städer som borde följa göteborgarnas exempel. Och kanske skulle man ha en slags doftpolis som fick beskjuta urinerande människor med någon form av elektrisk strålpistol så det gjorde lika ont i urinerarnas läckande organ som det sedan gör i våra olfaktoriska organ när vi tvingas vandra i stanken och de kvardröjande ångorna av deras djuriska beteende. För övrigt kan ett studiebesök på RER-perrongerna på Gare de Lyon rekommenderas för alla som vill känna på hur illa det kan bli när folk går och läcker på fel ställen. Slutligen: den som dricker kaffe löper mindre risk att dö under de följande 14 åren! Detta är smått sensationellt och definitivt något jag skulle använda i min marknadsföring om jag drev en konditorirörelse. Och i övrigt gäller, förstås, för oss alla, att se till att förlänga livet med 14 år varje morgon (ja, Zoega, Arvid Nordqvist, Gevalia och Löfbergs eller varför inte Illy eller Lavazza ? – först till kvarn med rätt sponsorkontrakt kan få mycket utrymme här på bloggen). Guthrie Govan jazzar.

Korruption, Dubai, Göteborgs Universitet & Cactus

Vad händer när en enväldig potentat får för mycket pengar? Kanske en del pampiga investeringar, som i grund och botten inte alltid behöver vara fullständigt korkade. Dubai är dock inget lysande exempel på hur det går när det går bra i en diktatur. Ett onödigt högt torn och nu försvinner de ofärdiga öarna utanför kusten och kassakistan är tom. Inte så mycket att hänga i framtidsträdet. För övrigt har forskare vid Göteborgs Universitet visat det vi behövde ha svart på vitt på: korruption är ett ont och orsaken till många människors elände. Med andra ord: den som tar eller betalar mutor deltar aktivt i att bygga på världens elände. Cactus.

Roberto Bolaño – 2666

Om Bolaños inte helt fullbordade roman 2666 varit 250 sidor istället för drygt 1000, hade den kanske rent av fördjupats, men också smalnats av på ett betänkligt sätt och vid närmare eftertanke: hur skulle alla de vindlande

Mäster Bolaño

historierna i boken då fått plats? Nu är den uppdelad i fem delar, eller böcker om man så vill. Fristående och ändå sammanflätade å det grövsta och läsaren hinner ta sig till många platser i världen och tidpunkter i 1900-talets historia innan det är över. Inte så många skratt, men en hel del lågmäld humor, många infall, ändå fler härliga, och emellanåt förskräckliga, historier och udda öden att sugas in i, ett flertal överrumplande eller på annat vis välformulerade meningar. Nej, det är nog en himla tur att han lät 2666 svälla ut till det gigantiska mästerverk det nu blivit. Sa jag att det är kraftig läsrekommendation här? Perfekt sommarbok att läsa från pärm till pärm. Påstådd Mapuche-musik från den kringflackande Bolaños hemland.