Kategoriarkiv: Resa

Många muntra miner på Munten

Publicerat av
4

Jomenvisst, så är det! Högst hyggliga rum, högst hygglig mat, högst hyggligt läge mitt i stan och nära kanalen och en spännande vinlista med flera fullt drickbara för att inte säga goda holländska viner gör Hostellerie Munten i Weert i högsta grad värt en liten avstickare, i alla fall för den som redan är någorlunda i närheten eller planerar en Europa-resa med en skvätt Holland i den potentiella rersrutten. Alltså Weert… varför då… eller ja, varför inte? Hur många har varit i Weert? Nä, där ser ni. Ni har väl inte koll på holländska viner heller? Lite skämskudde på det faktiskt.

Holländsk musik.

Snitslad schnitzelbana till Bissee

Publicerat av
Svara

För inte alls längesedan var det hart när omöjligt att få sig en klassisk schnitzel i wienerstil serverad i Sverige, och vad gäller raggmunken var den utrotningshotad; den återfanns på Grodan i Stockholm och gästgiveriet vid silvergruvan i Sala de dagar då obokade gäster var välkomna till detta. Det var då det. Sedan dess har en revolution inträffat. Idag hittar vi schnitzlar, raggmunkar och, för den delen, caesarsallader snart sagt överallt och det är absolut förfärligt och förbudskrävande då denna nya tidens schnitzlar, raggmunkar och caesarsallader har intet gemensamt med det konnässören kallar schnitzel, raggmunk och caesarsallad. Men även om ett förbud förenat med kännbara straff tarvas, handlar den här lilla texten inte om den changerade för att inte säga havererade svenska schnitzel-, raggmunks- och caesarsalladsmarknanden, nej, mot bättre vetande tar den istället sikte på det positiva i vår närmaste vardag och bjuder på tipset Antik Hof i nordtyska Bissee – platsen där, med undantag för Wien,  wienerschnitzelns wienerschnitzel serveras, och den som äter och dricker pilsner så den känner sig sprickfärdig har finfina rum även lämpade för hundar, stora som små, att tillgripa vid behov.

Förbud mot osunt säkerhetskontrollbeteende!

Publicerat av
2

Vi har vid ett flertal tillfällen här på vinifierat – den lilla människans bästa vän tagit upp problemet med olämpliga resenärer. Nu är det dags igen. Detta på grund av att vi till följd av handlingsförlamade politikers ohörsamhet och förståelse för den lilla människans rop på hjälp, inte kan se några tecken på att det finns ett ljus i eländesresandetunnelns slut. Tvärtom är de olämpliga resenärerna fler än någonsin!

De kommer till flygplatsen fyllda av förvirring och förundran inför att allt ser ut och fungerar likadant som senast de var ute och flög, vilket också innebär att de kan begå  samma  misstag som förra gången. Således har de packat ner halva badrumsskåpet och hela barskåpet i handbagaget, vilket en nitisk säkerhetskontrollant öppnar för att genast tömma detsamma på alla dessa förbjudna attiraljer från hemmets lugnare vrår. För varje nagelsax och vattenflaska och strypkoppel som säkerhetskontrollanten hittar måste denna visa upp föremålet för den väntande kön samtidigt som resenärerna upplyses om att slikt inte får finnas i handbagaget och nu åker det i soptunnan. Detta får den olämpliga resenären att utbrista i en jeremiad med återkommande inslag av ”visste inte”, ”neej” och ”inte mitt strypkoppel, snälla” medan de olämpliga resenärerna bakom den olämpliga resenären, de som också fyllt handbagaget med olagligheter, upprörs samtidigt som de gör sitt bästa för att förtränga att det snart är deras tur att på ett osunt vis sinka farten i säkerhetskontrollen och förnedras av kontrollanten.

Vi inser att det bästa vore en flygskatt på 60 000 sek och allmänt reseförbud för olämpliga resenärer och vi inser att mespropparna i Riksdagen dels saknar modet för att vidta de åtgärder som krävs, dels själva i icke ringa utsträckning tillhör de olämpliga resenärernas skara, varför vi nöjer oss med att kräva ett stopp för olämpligt och osunt säkerhetskontrollbeteende! Den som sinkar säkerhetskontrollens tempo genom att stå oförberedd då det är individens i fråga otur att lägga upp dator och livrem på kontrollbandet, skall med omedelbar verkan förpassas ut ur kön samt med onödigt övervåld gripas för att per omgående skickas till för ändamålet inrättade omskolningsläger för olämpliga resenärer som gnat sig åt osunt säkerhetskontrollbeteende. Vad gäller den som utöver nyss nämnda förkastliga sinkbeteende visar sig ha förbjudna attiraljer i sitt handbagage, skall individen mellan nyss nämnda gripande och omskolningslägret sitta i stupstock vi säkerhetskontrollköns början under en tidsperiod som inte får understiga sju dagar och åtta nätter. Detta som ett varnande exempel för annat folk som också borde haft vett att hålla sig hemma.

Billy Bragg x 2.

Smärtfriresaförbud – nu!

Publicerat av
2

Det måste sägas att det bästa med att resa, alltså själva förflyttningen från en plats till en annan, är allt som det finns att reta upp sig på under resans gång. Detta må förvåna någon, men saken är den att irritationen gör att resan går, låt vara chimärt, lite fortare och att det retliga händelseförloppet fyller resenären med en slags hatkärlek eller möjligen ett av kväljning grumlat lyckorus.Så här: Hat mot och kväljning till följd av grannen på sittplatsen intill, som sitter där och utan skrupler eller ens några skammens rodnader på kinderna hostar äckligt, till exempel med öppen mun där tungan far fram mot underläppen medan hostningen pågår och hemska ljud kommer ur hostmonstrets slemmiga inre. Kärlek och lyckorus då den drabbade, stackarsstackars resenären tänker ut finurliga, långtgående och kännbara straff för grannplågan medan hen sitter där och i ögonvrån och fylld av skräck ser den där tungan fara fram i ständiga och bacillfuktiga hostattacker mot underläppen.Men vad göra när en resa förflyter smärtfritt?! Utan några som helst irriterande medresenärer – jo, idioten som ställde sig upp just som planet angjord hamn och rusade framåt i mittgången, en stolsrad innan det tog stopp, och idioterna som började ta ner sitt bagage från bagagehyllan och ställa det i den redan överfulla mittgången långt innan avstigningen ens påbörjats, ja jo, men allt det där hände mot slutet av resan och hjälpte föga som tankeföda under själva resan – eller idiotiska tillbud? Nej, det går ju inte. Resan blir lång, mycket längre än den behöver vara. Således kräver vi ett omedelbart förbud mot smärtfria resor!

Achoo! Sparksbonus. Sparks. Sist men inte minst Sparks. Och lite mer Sparks. Sparks. Sparks.Franz Ferdinand & Sparks. Sparks & Lil’ Beethoven.

Bjäbbförbud på plan!

Publicerat av
2

En hund kan inte rå för att den har ett fånigt skall. Småhundar i allmänhet och yorkshireterrierar i synnerhet har extremt irriterande och fåniga skall, vilka vanligtvis endast överträffas av deras mattars och hussars  undergivenhet mot sitt husdjur i de fall de nyss nämnda inte har hundvana, det vill säga aldrig ägt en hund större än en tax.

Nu utgör inget av detta något större problem för vårt samhälle. Inte heller kan det sägas hota allmänhetens säkerhet. Annorlunda blir det då en av dessa undergivna hundägare får för sig att ta med sitt djur på ett fortskaffningsmedel där andra resenärer vistas, låt säga ett flygplan. Det som då oåterkalleligen händer är, att det lilla krypet ger sig till att bjäbba redan innan planet hunnit taxa ut och att det sedan fortsätter sitt bjäbbande ända till dess det försvinner utom hörhåll någon gång efter det planet landat på sin destionationsplats. Med andra ord drygt tre timmars terror och tortyr.Medan bjäbbandet skär som knivar genom luften och får medresenärernas trumhinnor och andra örondelar att vibrera och vrida sig av obehag och skräck, sitter hundägaren och känner sig som hemma. Självklart kan vi inte ha det på här viset. vinifierat kräver att politikerna per omgående lyfter in bjäbbande småhundar och, framförallt, menlösa hundägare i debatten om gängkriminaliteten och att allt gängmedlemmarna kommer drabbas av i nya tuffa Sverige, det ska menlösa hundägare drabbas tiofaldigt av.

Det ligger nu nära tillhands för de tuffaste bland de tuffa bland de nytuffa svenska politikerna att skrika efter fotbojor, dödsstraff och annat för landets yorkshireterrierar vare sig dessa är skyldiga eller oskyldiga till bjäbb på allmän plats, men det är inte rätt väg att gå. Med en normal matte eller husse låter sig även yorkshiren uppfostras. Således talar vi avseende vovven inte om straff utan uppfostringsanstalt.Samma sak, uppfostringsanstalt torde komma väl till pass också för den bjäbbande hundens ägare. Det är närmast självklart, och då det är fråga om gratis utbildning som samhället bjuder på, och särskilt då, enligt egen utsago, gamla Scania-chefen Leif Östling, bör utbildningskostnaderna återbetalas så länge det finns något som kan konfiskeras hos hundägaren, och utöver detta skall av självklara skäl även ett straff utgå.

Rimligt förefaller då vara ett tioårigt förbud mot att, med eller utan hund, vistas på offentlig plats. Skulle det vara så att hundägaren i vårt exempel ovan sitter och säger saker som ”men lilla gumman” och försöker peta sin i en löjlig och för ändamålet specialtillverkad väska placerade hund på det ur väskan utstickande huvudet medan hunden mellan sina bjäbb försöker bita sin matte i fingrarna och, värst av allt, om hundägaren ler mot omgivningen som om hennes, som det förefaller, vattuskräckssmittade hund utför något gulligt, bör emellertid samhället för såväl hundens, hundägarens som civilsamhällets skull spärra in hundägaren på obestämd tid.

Musik.

Förbud mot bohagsikeapåsslängande passagerare

Publicerat av
4

Det är svårt att avgöra vad som imponerar mest. Att kvinnan lyckats få ner ett helt bohag i en Ikea-påse eller att hon fått med sig påsen ombord på planet. Som det är en flight från Nice till Stockholm med uppenbart hyggligt bemedlade passagerare och knappast några båtflyktingar, är det i sig smått märkvärdigt att kvinnan använder en Ikea-påse som resväska, och kanske än mer märkvärdigt är att hon tryckt ner ett helt bohag i den. När hon sätter sig snett bakom er utsände i de huvud- och smaklösa resenärernas ociviliserade och av handbagage överfulla värld, anar den nyss nämnde det värsta.Mycket riktigt. Knappt har planet hunnit ta mark i Stockholm förrän kvinnan är på benen, ivrig att få stå upp i den trånga kabinkorridoren och knö med andra hysteriska resenärer som också är rädda att planet ska hinna lyfta igen innan de kommit av. Till råga på allt sträcker hon på sig och försöker slita ut sin bohagsfyllda Ikea-påse så att den inte blir kvar på bagagehyllan ifall planet plötsligt skulle lyfta. Då det inte finns plats för påsen och då hon är för svag för att kunna hantera den i luften faller det sig inte bättre än att påshelvetet landar i huvudet på ja ni vet vem, som i väntan på att dörren till kabinen ska öppnas fredlig och lugnt försöker sitta och vara zen i en ociviliserad värld fylld av i panik agerande allmänfarliga element.När den nämnde hjälten vänder sig om för att se hur fanskapet ser ut som just drog en påse i hans huvud möts han av en fånigt leende kvinna och en lika fånigt leende tonåring, som förefaller vara kvinnans dotter. Leendena säger ”oj, så tokigt det här blev då!”. Nej, det är inte tillnärmelsevis lika tokigt som att ni två får gå runt i samhället och rent av på allmänna kommunikationsmedel utan vare sig tvångströjor eller vårdare.

Musik.

Att resa med Hustrun

Publicerat av
Svara

Det kan inte ha undgått vinifierats trogna HR:are att er utsände i de ständigt resande globetrottarnas av stress och jetlag fyllda värld har en aning svårt med resenärer som, trots att de under en bra stund först stått och väntat och glott i kön före säkerhetskontrollen, kommer fram till säkerhetsbandet och då tycks vakna upp. ”Hoppsan, ska jag ta av mig ytterkläderna? Och bältet? Och alla fickknivar måste jag lämna från mig? Pepparsprayen och nagelsaxen också? Jaså, datorn ska inte ligga kvar i väskan?”

Först efter en evighet har de plockat av sig så pass mycket att de släpps igenom metalldetektorn som självklart får spelet. Fler nagelsaxar, hårspännen i metall… Och när allt det där väl åtgärdats skriker personen som ansvarar för röntgenmaskin ”Stopp och belägg! Är det där din väska?” (Kontrollanten pekar på en person med ett förvånat uttryck målat i fejan) ”Du har en stor schampoflaska, familjestorlek, i väskan. Det går inte för sig!” Ja, så där håller det på så att den stackaren som står bakom det där hånet mot allt som kan kallas professionellt eller åtminstone inte debutantmässigt resande börjar gråta och knapra omeprazol en masse och desperat leta efter valium och betablockerare i portföljen.

HR:en vet att vinifierat åtskilliga gånger krävt körkort för resenärer samt en mängd förbud mot fånigt beteende i flygplatsernas säkerhetsköer. Så långt allt väl. Men vad händer när den ovan beskrivne reser med Hustrun? Vad gör han när hon, trots sin tämligen omfattande erfarenhet av att resa, uppvisar alla tänkbara symptom på omoget beteende i säkerhetskontrollens kö? Vad gör han när hon får gå tillbaka och passera metalldetektorn för tredje gången samtidigt som det blivit kaos på bandet med backarna med väskor och dylikt?

Svar: Han, som står där redo att gå vidare sedan flera minuter, börjar stampa otåligt med fötterna i golvet och himla med ögonen och ge ifrån sig ett slags frustande ljud och, när tiden blivit mogen, små, tämligen pinsamma kvidanden. Då! Just då kvidandet börjar sippra över läpparna infinner sig Hustrun, glad som en lärka, och när vår hjälte påpekar att han stått där och väntat en längre tid, svarar hon glatt ”Ja, du hade ju kunnat hjälpa mig eller tagit det lugnt och väntat i kön bakom mig, som tur var, var killarna i säkerhetskontrollen urtrevliga, de skämtade till och med om dig. Kom nu, planet går om bara tre timmar så jag antar att du har bråttom.”

Musik.

Förbud mot att borda via comfortzoner

Publicerat av
Svara

Bland många irriterande och vad som borde vara förbjudna typer på resor, torde personen som bordar genom att trycka upp sin ändalykt i fejan på intet ont anandes medresenärer vara den värsta. I väntan på att den tillträdande Riksdagen ska fatta beslut om en lämplig förbudslag och där till hörande, hårda, straff, skall flygbolagen förse välartade resenärer med en kraftfull elpistol, vilken de nyss nämnda kan fyra av upp i ändalykten på människor, om det nu går att kalla dessa ociviliserade ändalyktsinnehavare för det, som envisas med att borda via andras comfortzoner och det alldeles obeaktat hur länge de burit samma byxor.

Musik.

Förbud mot stinkande mat!

Publicerat av
2

Att folk stoppar i sig precis vad som helst torde inte var en överraskning för någon. Och det är illa nog, att de stoppar i sig vad som helst. Än värre blir det när dessa folk får för sig att det ingår i samhällskontraktet att de får ta med sig sina stinkande försök till mänsklig föda till allmän plats, och värst av allt: ombord på tåg! Där sitter de sedan och ser ut som om de vore Guds bästa barn och som om det inte alls är något fel på deras medhavda odör i tupperware och andra miljöförstörande plastlådor. Men det är det! Och all medhavd ”mat” som stinker måste bannlysas från allmän plats i allmänhet och instängda allmänna platser som en tågvagn i synnerhet.

Den som bryter mot Förbudet mot stinkande ”mat” på allmän plats, skall straffas på hårdast tänkbara vis och minimistraffet måste, minst, innebära en vecka i isoleringscell tillsammans med de hemskaste aromer världens samlade sensoriker och essensmakare kan uppbåda och just då det kriminella elementet inte tror det kan bli värre och ligger där och håller sig för näsan och ber om nåd då, då ska en högtalare börja spela upp en skrikande bäbis på non stop.

Finns det då ingen mat som kan godkännas för den som vill ha med sig något eget att stoppa i magen under resan? Jodå, självklart gör det det. En enkel grönsallad utan dressing och gröna blad med doft ackompanjerat av ett glas vatten är en fullt acceptabel kompromiss som alla bör kunna acceptera och som torde rymmas inom samhällskontraktet.

Musik!