Med tanke på att mobiltelefonen och datorn blivit ett obligatorium för samtidsmänniskan, är det illa nog, att dessa attiraljer med jämna, och för konsumenten kostsamma, tillfällen ”uppdateras”, vilket är det samma som att avsändaren hittat på nya mjukvaror som är så omfattande att de kräver en mer potent hårdvara, som sätter den arma samtidsmänniskan i den prekära situationen, att antingen pyntar den upp eller så är den inte så himla samtida längre, och därmed att dels betrakta som en kuf, dels, då den tidigare nämnda människotypen missat två uppgraderingstillfällen, som en byfåne. Men, vilket inledningen på den förra meningen antyder, är det mycket, mycket värre än så (se nästa mening).
Döm om vår förvåning då vi, efter att ha inhandlat en ny laddare till vår hårdvara, öppnar lådan till denna del av hårdvaran och sliter plasten av tingesten (av avsändaren kallad device) och slås till marken av en fullkomlig orkan av korkdoft! En doft så stark att folk i närheten vänder sig om i förundran och skräck: varifrån kommer detta korkdoftande moln och hur farligt är det? tänker de och kniper till om näsan och flyr från den arme sate som ligger kvar där på marken inhöljd i ett oroväckande arommoln av trikloranisol. Nu är vi inte särskilt pipiga av oss så vi lämnar den arme stackaren där och överlåter till läsarens fantasi att själv tänka ut hur hemsk den där upplevelsen skulle vara för en känsligare individ och nöjer oss med att kräva ett omedelbart förbud mot korkinfesterade appledevicer! 
Den som tillverkar, säljer eller på annat vis bidrar till att sprida de korkinfesterade appledevicerna ska med omedelbar verkan tas om hand av särskilt utbildade och utrustade korkpoliser och sättas i fängsligt förvar och det i för ändamålet i Skärblacka särskilt uppförda anstalter för korkspridare. Där ska de sistnämnda sitta och lukta på pappersmassafabriken och ångra sitt tilltag under en tidsperiod som inte får understiga två år och fyra månader.
Men det räcker inte med detta! Det har nämligen kommit till vår kännedom, att det finns missdådare och förtappade själar, som nedlåter sig till, att servera sin chokladpudding… med mjölk! Det vänder sig i magen på er utsände i de heders- och smaklösas helvetesliknande himmel när denne skriver det nyss skrivna, ja, det svartnar också för hans ögon, och det är endast tack vare en imponerande viljeansträngning han övervinner sin fasa och sitt missmod och samlar ihop nog med krafter för att genast kräva ett förbud mot chokladdesserter på krogen andra än originalet Ekströms chokladpudding och, än viktigare!, ett förbud, såväl på EU- som nationell nivå, mot felserverad chokladpudding!
Vad göra annat än att röra runt i glaset till dess en inte oansenlig mängd av det fria svavlet bundits och sedan preppa glaset fullt med is som dels spär ut eländet, dels kyler ner de oangenäma inslagen i arombilden så de knappt märks.
Är då Trump ett unikum i den amerikanska historien? Nej, svarar Isenberg och lyfter, bland annat, fram Andrew Jackson (president 1829-1837) , som hon menar var sin tids Trump. En råbarkad general som gärna gick i strid och slog in huvudet på folk, som förolämpade sina meningsmotståndare å det grövsta, skönmålade sig själv och var som en elefant i en porslinsaffär när han förde sig, eller kanske snarare inte förde sig, i Washington. I likhet med Trump fick Jackson många fiender också i de egna leden och många av hans medarbetare hoppade allteftersom av. Men han blev omvald.
Frågan om sommar- och vintertid blir alltmer infekterad för varje år. Medan européerna dignar under en redan övermäktig börda, där pandemin och Polen bara är toppen på isberget, läggs denna sisyfosdebatt om sommartidens vara eller icke vara som en lök på laxen. För att lätta på denna européens börda, har vi tänkt till och kommit fram till en kompromiss som är så lysande att alla torde kunna ansluta sig till den utan vidare debatt: Vi skippar sommartiden på våren och dess framskruvade klocka OCH institutionaliserar vintertiden och dess bakskruvade klocka i samband med höstdagjämningen! På så vis får alla rätt på något vis, och vi som uppskattar vintertidsinförandets boostande effekt kan njuta dess otium varje år, utan att, nota bene!, lida sommartidsinförandets alla helvetes kval.
