Förbud mot godispillande!

Publicerat av
2

En kan tycka, att konfektyrtillverkarna detta nådens år 2023 skulle ha lärt sig att man rör inte beprövade recept. Men det har de inte. Därför ser vi oss tvingade att kräva ett omedelbart förbud mot godispillande!

Vi minns med fasa Malacos aka Cloettas av girighet och akut psykopati föranledda flytt av tillverkningen av de tidigare så supergoda snablarna och snörena till fabriker utan, som det verkar, vare sig rent vatten eller annat än smaklöksbedövad personal. För att nämna ett relativt dagsaktuellt skräckexempel på hur det kan gå till. Nu senast är det den klassiska tablettasken Friska fläktar som återuppstått som en tablettask med små geléartade tabletter. Inte alls de gamla syrliga färgexplosionerna.  Att Friska fläktar 2.0 är godare och säkert också mindre skadlig än originalet förlåter ingenting: så här gör man bara inte! Man rör inte beprövade recept!

Då vi dessvärre måste utgå från att konfektyrprånglarna inte kommer hörsamma vårt krav, vårt rop på hjälp, vår bön om lite sunt förnuft också i konfektyrens sockervaddsluddiga styrelserum, skickar vi vårt krav direkt vidare till regeringen: Vi kräver ett omedelbart förbud mot godispillande!

Vi utgår från att framförallt de närmast berörda statsråden, alltså sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, energi- och näringsminister Ebba Busch,  socialminister Jakob Forsmed, justitieminister Gunnar Strömmer samt skuggminister Jimmie Åkesson, snarast tar sitt ansvar för den svenska konfektyren och den situation den hamnat i till följd av hämningslösa girigbukars och godisförnekares, enligt vanligtvis felunderrättade källor länkade till Ryssland och Odontologiska fakulteten vid Karolinska Institutet, okänsliga framfart med detta vårt kanske viktigaste historiska arv.

Friska fläktar.

Förbud mot Österrike – nu!

Publicerat av
2

Att köra bil genom Österrike är ungefär lika smart som att klicka på länken i spammeddelandet om paketet du inte beställt. Nu kan Någon invända, att om resenären bara köper sin i Österrike lagstadgade klisterlapp till framrutan, såsom österrikarna förväntar sig, ja rent av kräver att besökaren ska göra, då föreligger inga problem med efterhängsna, orättmätiga krav på ersättning för den stipulerade vägavgiften, vilka skickas ut till den som inte gjort rätt för sig. Då ska denna Någon veta, att så fungerar det inte. Själva poängen med det österrikiska systemet är genialiskt och ekonomiskt framgångsrikt ity det är inte nog med att resenären betalar för sin klisterlapp, i ett senare skede måste den dessutom betala en straffavgift för att inte ha köpt klisterlappen den har köpt.

Att skriva till den österrikiska myndigheten och skicka med bildbevis på erlagd avgift och i rutan uppklistrad klisterlapp hjälper föga. Efter en väl genomtänkt väntan på två månader utan svar skickar den profithungriga myndigheten sitt krav vidare till ett österrikiskt inkassoföretag som inte bara kraftigt höjer kravet utan också på ett effektivt vis informerar den lurade resenären om att om den inte passar sig kommer det mer av den österrikiska varan, eller snarare tvärtom: om den inte genast nu ånyo betalar för klisterlappen den tidigare köpt kommer det att göra riktigt ont och det är i det skedet den ömhudade pungar upp och bestämmer sig för att lika lite sätta ett bildäck i Österrike igen som den kommer att klicka på länken i spammeddelandet.

Då vi gärna slår oss för bröstet och konstaterar att vi är den lilla människans bästa vän i en hård och grym värld fylld av spam och statliga rättsövergrepp på oskyldiga resenärer ser vi oss nödgade att kräva ett omedelbart förbud mot Österrike!

Sommar, vin & litteratur

Publicerat av
2

Lite tips på bra sommarläsning och -dricka och hur detta lämpligen kan kombineras för den som inte har något bättre för sig och det, låt vara att vi här killgissar lite, har knappast någon.

  1. Anakolut 2.0 och Dominio de Tares Godello 2021, nr 72451, 199kr. Boken en nyutgåva av det postmoderna verket Anakolut (mm) från 1986, nu med förord av litteraturvetaren Erik van Ooijen och flera tillskrivna för- och efterord. Vinet en pärla på druvan godello från Bierzo, har funnits i sortimentet i över tio år men upptäckts av en lite bredare nördgrupp först nu. Lär, lika lite som boken lär bli en bok för alla, blir ett vin för alla. Därmed inte sagt att inte alla med huvudet på skaft och smaklökarna i trim faller pladask både för vin och bok, och den som inte gör det får skämmas, trots att vi på intet vis vill sätta oss till doms över folks mediokra sinne för en god bok och ett gott vin.

  1. Herdedikter & Mord och El Paisano de Tares 2022, nr 52337, 125kr. Här har vi ett burleskt verk av Guds nåde och ett lika oemotståndligt och lätthinkat vin från, återigen, Dominio de Tares och Bierzo. Den här gången ett ljust och fruktdrivet rött, eller rosa, om detta tvistar de lärde, vin på druvan mencia. Då boken innehåller såväl mord som herdedikter och tokigheter å det grövsta kan kanske ytterligare ett vin tarvas, också det i den ljusa, bäriga och lätta skolan: det egenhändigt (ja, av mig alltså) vinmakade Ergo Bibamus 2022, nr 52569, 149kr.

  1. Bränna vass och ett av följande roséviner: Muga Rosé 2022, nr 92242, 125kr; Mart (Gramona) 2022, nr 56307, 159kr; Domaine Comte Peraldi Rosé 2022, nr 53178, 215kr; Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Rosé, nr 70576, 199kr. Bränna vass är en fin liten novellsamling, som gjord för att avnjutas på balkongen, i hammocken, på terrassen, på verandan eller på stranden eller när sommarregnet sakta faller utanför fönstret, för vad passar då bättre än en burlesk bok och ett glas rosé? En burlesk bok och en flaska rosé säger kanske någon och det ska vi låta stå oemotsagt.

  1. Kronos väv och Les Sorts Seleccio 2021, nr 70217, 119kr. Kronos väv, denna rappakalja av ingående miljöskildringar blandade med historiska fakta och hitte på och en massa folk och antropofager och tokerier som ingen annan än författaren har förstått sitter ihop som en allegori över mänskligheten och dess tillkortakommanden, finns inte längre att inhandla i tryckt form, varför den, förutsatt att någon läser högt, lämpar sig synnerligen väl för avlyssning via den e-bok den fortsatt existerar som, och det gör den till den perfekta boken för den som går och sippar på grillvinet Les Sorts medan den förbereder kvällens grillfest utan att ta hänsyn till den orgie i antropofagi boken de facto är. Om det nu var Strindberg eller någon som sa det först: Det är synd om människorna.

  1. Flaubert & Brooke och Al Calieri by Chiara Condello 2021, nr 51901, 129kr. En deckare, skriven tillsammans med Bernt Danielsson. Vinet? Tja, om en italiensk kommissarie dykt upp i boken hade den nog fått heta kommissarie Condello, men inte bara därför: en deckare är som en rebus, en gåta, ett mysterium för den som inte hittat något bättre att ha för sig i livet än att slösa bort sin tid på att läsa deckare och då krävs ett vin som det går att sitta och suga på och då är Al Calieri by Chiara Condello rätt.

  1. Vinifiktioner och Clotilde Davenne Bourgogne Aligoté 2022, nr 51929, 129kr. Vinifiktioner är en samling noveller som alla, på något vis, handlar om vin. Skriven tillsammans med Bernt Danielsson, som i likhet med medförfattaren var en förtappad vinnörd. Redan titeln, en lek med fiktion och vinifikation, ger en signal om vart det bär hän i denna lättlästa och underhållande novellsamling. En aligoté från Clotilde Davenne känns rätt som ackompanjemang, men då boken är så klart indränkt i vin på alla sätt och vis fungerar det med en rad andra viner också, till exempel något av dessa fem: Domaine Comte Peraldi 2019, nr 56610, 239 (den blå druvan sciaccarellu, eller sciacarello för att förenkla saken, känns helrätt i sammanhanget); Virginie de Valandraud blanc 2021, nr 54289, 399kr; Savigny-les-Beaune ”Les Goudelettes” (Domaine Guyon) 2020, nr 58020, 345kr; Chateau Montelena Chardonnay 2019, nr 71649, 599kr; Mullineux Granite Syrah 2018, nr 93185, 699kr.

Får någon för sig att läsa en bok annan än någon av dem som anges ovan går vårt tips till Fernanda Melchor och hennes senaste, grymt välkomponerade och väl berättade (och av Hanna Nordenhök lika fint översatta) Paradais och då sitter väl en busgrogg på billig rom, fentanyl och ett kändisvin som en smäck (ber Melchor och Nordenhök om ursäkt för detta, men man får ligga som bäddar och det är ju ingen hejd på hur folk kolkar i sig i Paradais). Den som vill ha en drogfri upplevelse av Paradais ska veta att man kan ha kul utan droger och att en flaska bubbelvatten också fungerar till den här skönheten.

Mexikansk musik!

När Hon blev nätlurad

Publicerat av
Svara

För att inga missförstånd ska uppstå, vill vi redan här förtydliga, att för att inte på något vis peka ut Hustrun använder vi istället epitetet Hon. Detta är ett viktigt förtydligande, som läsaren måste bära med sig på det att ingen ska få för sig att personer som inte är inblandade i det nedanstående är inblandade i det nedanstående – dock, naturligtvis, med undantag för personer som de facto är inblandade.

Sent om sider upptäcker Hon Blocket, Tradera och shopping via Facebook. Via dessa forum kan Hon inhandla allt från cyklar till parksoffor och för att allt ska gå så smidigt som möjligt och för att saker och ting inte ska säljas innan Hon hunnit hämta dem, betalar Hon i förskott. Eventuella invändningar mot allt detta i allmänhet och förskottsbetalningarna i synnerhet avvisades med gester, ljud och meningar som tydligt underströk att vissa tagit steget in i samtiden medan andra satt kvar på perrongen och såg AI-tåget rusa mot framtiden lastat med försummade möjligheter och kap för den som just satt kvar på perrongen och hellre var trubbig än samtida.

Vissa dubier fick Hon emellertid i samband med att Hon skulle hämta diverse kap och inte kunde få tag i Säljaren. Kort sagt var telefonen död. Som tur var hade Hon swishat till Säljarens pojkvän och kunde ringa denne, som förklarade att Bob (fingerat namn) satt inne och att de inte var ett par och att pengarna skickats vidare till Bobs mamma. Några varor kände pojkvännen inte till men han hade numret till Bobs mamma. Bra. Hon ringde genast upp Bobs mamma som visade sig vara mellan två bostäder i en mindre ort på landsbygden någonstans mellan Stockholm och Göteborg. Då hon var mellan bostäder och rent allmänt hade det lite knepigt hade hon vara 16 kronor av de tusenlappar hon fått sig tillskickade från Bob via pojkvännen som inte var pojkvän utan bara mellanhand emedan Bob satt inne och inte kunde sköta sina affärer fullt ut på egen hand.

Då Hon försökte vädja till Bobs mammas modershjärta brast det för Bobs mamma som skrovelskrek ”Bobs mamma? Jag är väl för helvete inte hans mamma, haha, det var det dummaste jag hört, och pengarna är som sagt slut”.

Senare, när Hon kontemplerat och insett situationens allvar, tittar Hon allvarligt på sin sämre hälft och säger ”Jag har bestämt mig, jag ska inte handla på Blocket, Tradera och Facebook något mera”. Och med det lämnar vi det strävsamma paret, där de sitter på perrongen och är ganska nöjda med att inte vara med på shoppingtåget mot framtiden. Hon tänker på alla cyklar och soffor av vilka det blev ett enda stort intet och hur grymt livet kan vara. Han tänker på hur härligt livet ändå är och på Bobs mamma och vad hon sprätt iväg pengarna på.

Mina memoarer kap 2: Ukraina

Publicerat av
4

Åren 2009-2011 konsultade jag för ett gigantiskt, privatiserat kooperativ i Koktebel på Krim. Odlingsmarken uppgick till 1600 hektar och jag fick, som sig bör i de trakterna, mig tilldelad en bil med chaufför så jag kunde åka runt och titta på ägorna. Sommartid var de där inspektionsrundorna ett nöje, precis som hela Koktebel – en badort som kunde legat på Rivieran på 1950-talet –, men under våren då leran gjorde vägarna svårframkomliga och på vintern då det mest bara var kallt, var de inte lika roliga.

Mindre roliga, om än ganska kul och spännande, var vintertid även byn och hotellen. Ofta var jag enda gästen i byn, där gatlamporna var pålitligt nedsläckta dygnet runt så den som var ute och famlade sig fram längs gatorna oftast inte upptäckte mötande förrän man small ihop. Brukade gå och ha små ljud för mig för att slippa stöta ihop med folk.

Sommarhotellen var stängda under de här kalla och folktomma månaderna. Blott två hotell var öppna. Ett med varma element och varmvatten men likväl kalla rum då dörrar och fönster glipade betänkligt och gav i bästa fall insynsskydd men inte lä, och ett mer modernt med stängbara dörrar, knappt ljumna element och pålitligt kallvatten.

Vid ett tillfälle då jag bodde på det moderna hotellet och hade tagit en iskall morgondusch och suttit och huttrat mig igenom frukosten som avåts i den ej alls uppvärmda matsalen, dristade jag mig till att fråga damen i receptionen, tillika frukostvärdinnan, om det fanns en möjlighet att hon kunde sätta på varmvattnet så man kunde få sig en varm dusch. Den något tunna och bleka damen med ett ändå blekare hår tittade en stund på mig. Så sa hon, med rullande r, ”Are you not a man?”. Varpå hon gick sin väg med besvikna steg. Och med det var det färdigpratat om den saken.

Mina memoarer del 1. Musik.

Fönstret mot vardagen

Publicerat av
Svara

Genom det öppna fönstret hörs vardagens händelselöshet, lockande och meningslös. Fönstret behöver göras iordning. Skrapas, spacklas och målas. Putsas. Den vattenburna värmen, strategiskt placerad under fönstret, dallrar på sin väg ut i friheten. Problemet, tänker han, problemet med att stiga upp och gå ut och möta vardagen, är att fönstret behöver göras iordning. Skrapas, spacklas och målas. Putsas. Dessutom borde det stängas, och värmen på elementet är alldeles för hög och oljeräkningen ska betalas. Han bestämmer sig för att ligga kvar.

Musik.

Två nya ikonvinmakarviner i BS

Publicerat av
2

Det finns sådana som gör vin. Och så finns det sådana som verkligen gör vin. Som kan variera sig inte bara beroende på de geografiska, klimatologiska och årsspecifika förutsättningar, utan också i rödaste rappet; som kan tänka en slutprodukt och göra den: som är skickliga nog att ha en egen stil, ett eget, omisskänneligt avtryck, som konnässören noterar ungefär som den kan höra vem som spelar den och den versionen av det klassiska stycket eller sjunger den och den arian eller spelar det och det gitarrsolot. Och precis som i så många andra världar – pugilisternas, musikernas, dansarnas… – handlar det om att antingen vara tekniskt skicklig eller att också kunna utföra sitt uppdrag med känsla och elegans.

Föga förvånande är det inte särskilt vanligt med Nacka Skoglundar och Muhammad Aliar vare sig i fotbollen, musikens eller vinets värld. Men visst finns de. Begåvningarna. De som kan joxa med trasan, dansa undan när motståndaren sluggar loss i vilda krokar och uppercutar eller spela saxofon som Jorja  Chalmers och Claes Carlsson. Exakt vilka de här spelarna varit i vinhistorien är hart när omöjligt att få koll på. Inte sällan dväljs de i skuggan av sin arbetsgivare, alltså gårdens ägare, som (alltför) ofta ensam får all ära.

Om inte Clotilde Davenne startat eget i början av 2000-talet hade hon kanske försvunnit i skuggan av sin arbetsgivare, Brocard, vars viner hon såg till att styra upp rejält under 1990-talet. Men nu köpte hon ruckelgården Les Temps Perdus i Chablis och startade sin egen verksamhet. Sannolikt mot många rådgivares kloka invändningar om den ekonomiska risken och den sannolikt lilla sannolikheten att hon skulle lyckas med sitt osannolika vågstycke.

Gudarna, särskilt Bacchus, vet att livet inte alltid varit en dans på rosor för Clotilde. Det har frost och hagel och annat elände sett till, och så klart alla som klappat henne på huvudet istället för att ta henne på allvar. Men nu är det annat ljud i skällan. Clotilde är sedan länge en etablerad och högst respekterad producent och vinmakare, som får all cred för sina viner och sitt vinmakeri. Specialiserad på stilla och bubblande vitt gläder hon oss år efter år med alltid lika stringenta, rena och fräscha viner. Att gå och prova tankar hos henne efter skörden innebär att gå från klarhet till klarhet. Aldrig en bom, allt är bra, och med hennes tydliga avtryck. En ikonvinmakare. En av de få. Och nu i maj släpps ett nytt vin från Clotilde Davenne i beställningssortimentet, och det är inte vilket vin som helst utan en Bourgogne Aligoté (äntligen!) för ett i sammanhanget löjligt pris. Ska vi gissa att Clotilde Davenne Bourgogne Aligoté 2022, nr 51929, 129kr, kommer bli sommarens vitvin för några av er som läser detta?

Hur vet man om man alls kan göra vin? Och även om nu alla borde kunna göra vin, för grundrecepten är universella och allom bekanta, hur vet man att man är en undantagsvinmakare? Mitt tips är att den som ”har det” är medveten om det. Och vackert är det när sådana personer står kvar med fötterna på jorden – vilket för övrigt förefaller vara en förutsättning för att fortsatt kunna tillhöra undantagen. Gissningsvis fattade Chiara Condello redan första året hon fick ta sig an en liten del av famijegården Borgo Condé i Predappio att hon har det. Och hennes föräldrar förstod det också. Idag är hon överöst med fina utmärkelser och priser, har tagit över gårdens alla 70 hektar och trollar med Borgo Condés sangiovese-druvor inte bara i de dyrare skikten utan också på en, prismässigt, mer vardaglig nivå. Till lycka för oss som uppskattar en perfekt vinmakad, elegant – ja, här dansar Muhammad Ali undan från en arg och frustrerad Sonny Liston och Ronaldinho skruvar in frisparken på England VM-02 – sangiovese med fräschör, stramhet och blygt flörtande frukt till ett vardagspris, släpper nu Chiara sin Al Calieri i beställningssortimentet. Nr 51901, 129kr. Skål!

Sommardrinkar

Publicerat av
Svara

För att låta som en av alla dessa ordbajsade introduktioner till innehållslös reklam för vin (OBS! reklamen kommer, till skillnad från en mer professionellt gjord annons, först på slutet, den som väntar på något gott…): När vinden tjuter om knutarna och snön faller över de vakande vid valborgsmässobrasorna är det hög tid att tänka sommar, sol och semester och plocka fram recepten för årets sommardrinkar! Här är årets topp-tre-sommardrinkar:

  1. Kir Royal. Den kanske mest klassiska krogaperitifen i Frankrike, och inte nog med det: en Kir Royal slinker ner också när solen eftermiddagsgassar och parasollet skuggar som bäst. Varför toppar den listan i år? Svaret är Emily in Paris. Lyckligtvis behöver ingen se denna romantiska dramaserie från staterna för att inse att oavsett vad vi tycker om saken så har Emilys parisiska eskapader satt avtryck i årets sommardrinkstrender och den som inte vill vara alldeles fel på det accepterar detta utan vidare diskussion. Kir Royal är för övrigt en bubblande variant av originalet Kir. Medan det senare är en drink gjord på aligotévin från Bourgogne toppat med en skvätt svartvinbärslikör från Dijon, är Kir Royal detsamma fast på en bas av bubblande vitt. OBS! Den som kan sin Kir Royal vet att de franska korgarna och bartendrarna tagit för vana att inte bara spetsa med svartvinbärslikör. Det kan numer lika gärna vara en skvätt björnbärslikör eller passionsfruktsessens eller något annat spetsvänligt i denna den mest franska av alla pruttare. I Sverige kan man kanske rent av tänka sig en lagom tilltagen dos hemgjord saft i kreationen. Serveras kall, men utan is i glaset.

         (PS ”Svenska” Kir, nr 2966, har inget med Kir Royal att göra.)

  1. Hugo. En ganska larvig sommardrink, som dock har den fördelen att den har ett namn som minner om piptobak och att den bjuder en läcker fräschör i värmen. Tillverkas så här (på ett ungefär): Tag ett glas bubbel, tillsätt väl utprovad mängd flädersaft samt saften från ett kläm på en öppnad limefrukt. Toppa med ett myntablad. Serveras kall, gärna med is i glaset.

  1. Aperol Spritz. Jomenvisst. Denna sommarplåga har kommit för att stanna. Spelar ingen roll hur trötta vi tror oss vara på sådant som a-l-l-a andra dricker och hur mycket vi vill vara inne och hellre svepa en Kir Royal: Aperol Spritz är god och det är bara flagellanter som avstår denna mix av bubbel, aperol (eller motsvarande) och bubbelvatten, gärna toppad med en apelsinklyfta och ett par isbitar.

Så till det viktigaste av allt: reklamen. För vad, undrar säkert alla nu, ska en då använda som grund för dessa lättfotade sommargroggar? Finns det ett standardbubbel som går till rubbet? Som inte kostar skjortan? Och som är rent och fritt från skitbeska trots sitt låga pris? Hm, detta är ingen lätt fråga att svara på. Skälet är att majoriteten av de billiga bubblen inte klarar en skärskådning. Kort sagt känns de enkla druvorna, den väl tilltagna svaveldosen och den slafsiga hanteringsprocessen genom bubblorna och sockret. Nu upplever inte alla detta , mer än, kanske, en onödig huvudvärk och besvärande mage eller en utebliven vilja att tycka att vinet i fråga är gott utan att riktigt veta varför. Nåväl, dagens tips på grundbubbel till samtliga ovanstående sommardrinkar är Café de Paris, nr 59638, 89kr. Rent för sitt pris och perfekt att blanda med.

Musik.

(Självklart har jag ett finger med i spelet, det är jag som scoutat det här, Frankrikes tredje mest sålda bubbel, åt den svenska importören, Gamla Stans Vinhandel).