Förbud mot chenin blanc på krogen i Stockholm!

Stockholm hör till världens mer ängsliga städer. Detta tar sig uttryck i att alla springer åt samma håll så snart någon satt flocken i rörelse. Kanske ska alla unga män ha bockskägg eller så ska alla plötsligt klä sig i orange eller så ska alla krogar med sommelierer som inte vill vara utanför mittfårans trygghet servera chenin blanc.

Allt detta är förstås helt okej, särskilt för en lantis (ingen nämnd ingen glömd) som bara är glad att slippa. Fast inte chenin blanc förstås. Det dricker vi gärna. I alla fall när den uppvisar druvans mest grundläggande typiskheter, som frisk syra, och är välgjord i en ren stil utan vare sig skit- eller skalbeska.Detta nyss nämnda om chenin blanc innebär, i alla fall för er utsände i de missuppfattade vinernas småsmutsiga och sorgliga värld, att han inte kommer att dricka ett enda glas chenin blanc på en stockholmsk restaurang det närmaste året. Därtill är risken alltför stor att råka ut för ett platt vin med doft och smak hämtad från den fenoliska övermognadens tröstlösa environger, alternativt ett förvisso friskt men också kraftigt felsvavlat vin (bränt svavel a la ”jag arbetar med mycket, mycket litet svavel, å andra sidan tillsätter jag det med stor precision vid absolut fel tillfälle så konsumenten kommer känna ett inslag av bränt svavel som hen i bästa fall kommer intala sig är terroir”), som dessutom är så orent att det står härliga till när smaklökarna går loss i kräkreflexer de inte riktigt visste att de hade. Som lök på laxen serveras de här vinerna högst sannolikt av en stöddig sommelier som kan och vet allt och då inte minst att skiten smakar ”friskt och fräscht med inslag av citrus”.

Ja, ni hör, klart vi i den goda chenin blancens namn måste ropa på ett förbud mot chenin blanc på de stockholmska krogarna! Detta förbud ska gälla till dess de stöddiga sommeliererna med de avdomnade smaklökarna börjar tänka själva. Lämpligt straff för den som köper in eller serverar äcklig chenin blanc till kreti pleti är två år på rågbröd, ricinolja och elchocksbehandling av smaklökarna i syfte att väcka dessa till liv. I de fall den diskutabla chenin blanc-sörjan serveras en verklig chenin blanc-älskare ska straffet vara det dubbla.

Musik.

Skörden Abdyika 2021

Mitt första konsultuppdrag i Bulgarien daterar sig till 2001. Sedan dess har jag arbetat med en handfull producenter i landet. Det senaste uppdraget, fram till nu, var Abdyika i sydvästra Bulgarien, 2014-2015, och nu, efter några års uppehåll, är jag tillbaka på Abdyika. Var i förra veckan där och arbetade med skörden 2021.Växtsäsongen 2021 i området påminner mycket om den i mina hemtrakter, alltså sydöstra Frankrike. En rejäl frostknäpp i april och en lång torr och varm period mellan juni och skörden. Däremot påverkades volymen mindre här. Abdyika klarade frosten bra och torrperioden har haft mindre inverkan.  Snarast är volymerna att anse som normala eller rent av något högre än normalt. Kvalitetsmässigt är det, som det oftast är, ömsom sol ömsom regn, låt vara att solen kraftigt dominerar. I veckan kunde vi plocka ut eller blanda till ett flertal lovande viner.

På vitvinssidan sticker en oerhört fräsch, frisk och ren chenin blanc ut. Chenin-druvorna skördades i två omgångar i år och det gav ett bra underlag för blendningsarbetet, men de tidigt skördade druvorna visade sig så bra att de nästan helt på egen hand utgör årets chenin-vin. Vid sidan om nämnda blend blev det ytterligare ett vin på druvan, då en rundare och mer ”mogen” variant.

Den som har koll på Abdyika kanske undrar vart assyrtiko-druvorna tog vägen. De har tidigare blandats med chenin. Svaret är att assyrtiko nu blir ett eget vin eller åtminstone en egen blend. Skälet till detta är att en blend alltid måste innebära att ett plus ett blir tre. Blir summan två, eller rent av mindre, är sammansättningen negativ och ska undvikas.  Druvorna chenin blanc och assyrtiko är vanligtvis så pass väsensskilda att det vill till mycket, eller en väldigt dålig kvalitet, för att de ska kunna lyfta varandra. För att inga missförstånd ska uppstå ska tilläggas att Abdyikas assyrtiko är bra och att den har ett fint druvuttryck på gården, och det gäller även årgången 2021.

Ett vin vi fick arbeta lite med var årets rosévin. Detta görs vanligen på Abdyikas två varianter av den lokala druvan melnik: melnik 55 och BLM (broad leaf melnik). I år är det gjort enbart på den egentligen lite enklare BLM. Bortsett från att vinet blev i mitt tycke utmärkt, är det kul att just BLM får stoltsera som avsändare.

På rödvinssidan är jag som vinmakare oerhört förtjust i den lokala druvan ruen, en korsning på melnik och cabernet sauvignon. Goda år ger den kraftfulla och fruktdrivna viner utan att någon extraktion behövs. 2021 är ett sådant år och ruen dominerar Abdyikas toppvin First Selection. Tillsammans med en tredjedel cabernet ska delar av det vinet nu lagras en tid på nya, franska ekfat.

Om ovanstående vin är ett ganska tajt sin som konnässören får vänta på, är Estate Blend snarast ett vin som ska vara tillgängligt även i ung ålder – låt vara att det också ska gå att lagra. Här är det istället en ganska mogen merlot som utgör basen och valet av ekfat är ett annat. Här talar vi om en större andel ettåriga fat, som har mindre direkt inverkan på smaken, snarare bidrar de till att långsamt oxidera vinet och på så vis utveckla dess karaktär. Riktigt kraftfulla viner som ruen-blenden ovan klarar och mår rent av, om vinmakaren prickar fatvalet rätt, bra av nya fat. Mer tillgängliga viner och viner med mindre ryggrad kan på nolltid förstöras av alltför kraftfulla tunnor.

De av gårdens viner som lagras på ek är First Selection och Estate Blend. Avseende övriga viner, röda som vita, är meningen att druvans karaktär och frukt ska stå i centrum. Det gäller inte minst årets Melnik Tradition, ett vin som föga överraskande görs på melnik (melnik55). Tycker årets variant blev mycket lyckad. Ren, snygg frukt vilande på en stabil bas av tannin och syra.

Sedan något år görs också ett melnik-vin som heter Retro. Detta ska vara ett modernt, lätt och ljust rödvin och precis så blev årets version. Ett vin att njuta utan djupare analyser, aningen kylt en varm sommarkväll, under vett häng på vinbaren eller kanske till en lättare rätt på favoritkrogen. Skål!

Marsviner: Mullineux & Prado Enea & Arcade Fire

Mullineux är en liten, kvalitetsfokuserad och familjeägd producent i hjärtat av Swartland i Sydafrika. Gården är känd för sina strama, eleganta och komplexa viner och har bland annat av den sydafrikanska vinbibeln Platter (2014) förärats titeln ”Winery of the Year”. I senaste upplagan av Platter utsågs också Mullineux Syrah till ”Red Wine of the Year”. Jaja, vi talar sydafrikansk vinnobless här och nu är det oss så väl förunnat att vi kommer att kunna köpa flera av Mullineuxs viner i SverigeMullineux-Syrah framöver. Tre stycken släpps i små mängder på Systembolaget i mars och den första april lanseras ytterligare två i beställningssortimentet. 1 mars(så kallad T6:a): Mullineux Syrah 2012, varunr 99215, 189 sek. 13 mars (så kallade T8:or): Mullineux Schist Syrah 2011, varunr 99333, 599 sek och Mullineux Granite Syrah 2011, varunr 74963, 599 sek. 1 april (i BS): Mullineux White, varunr xxxxx, 179 sek och Mullineux Straw Wine 2012, varunr xxxxx, 199 sek. Tycker ni att de båda jordmånsspecifika vinerna (”Schist” och ”Granite”) är för dyra så passa åtminstone på att prova Mullineux Syrah. Vad det för övrigt gäller de ”jordmånsspecifika”: ta dig råd eller gå ihop med några kompisar och gör en provning där du jämför de båda jordmånerna – en lika god som lärorik och kul provning. Passar också på att tipsa om den alltid lika bra och pålitliga Rioja-klassikern Prado Enea, som släpps i årgången 2005 dem första mars (T 6 = begränsad mängd, 360 but, i litet antal butiker), varunr 95347, 351 sek. Slutligen: den första april lanseras som T 6 Kunde Reserve Century Vines Zinfandel 2011, varunr 99081, 299 sek, ett vin från Sonoma Valley och gården där filmen Bottle Shock, om Chateau Montelena, till stora delar spelades in, en otroligt vacker plats från vilken vi nu får tillfälle att prova det här kraftfulla Zinfandel-vinet gjort på stockar som planterades 1882. Arcade Fire i mars. Arcade Fire i april.

Överraskande skörd

Är minst sagt överraskad av årets skörd på ”mina” gårdar i Sydfrankrike. Hade vissa förhoppningar om enstaka ”superviner” till följd av årets svalka och nederbörd. Till min förvåning är det mesta bra, riktigt bra. Rent, fräscht, snyggt. Nu beror detta förstås till stor del på att arbetet utförts på bästa sätt på båda gårdarna och, min blygsamhet förbjuder mig inte att säga det, de haft bra rådgivning och skördeprogram att arbeta efter. På Domaine de Brescou har vi snygga, fräscha vita, en explosiv rosé och flera riktigt läckra rödviner – det sista gäller inte minst nya toppvinet ”Chateau de Brescou”, en grenache-baserad blend. Har precisDomaine d'Escapat C kommit hem från hockey-legendarens Bruno Ohlzon Domaine d’Escapat i Minervois. Om inget går snett framöver kommer vi där att kunna presentera en klart uppgraderad ”Le Capitain”, numer baserad på grenache, och en dito ”No 6”, numer baserad på Syrah. Vid sidan om dessa finns, framförallt, en urläcker chenin blanc med en för området osannolik, naturlig syra – ska bli mycket spännande att följa de närmaste åren. Inga problem alls då? Jodå, ett sådant här år får man alltid någon eller några tankar som avbryter sin jäsning halvvägs eller, värre, när bara 20 g socker eller så återstår. Vi kämpar med ett par sådana cisterner på Escapat, men med tanke på hur året tedde sig före september och skörden så kan vi andas ut och till och med glädja oss åt förvånansvärt bra viner i år. En mycket positiv överraskning!