Etikettarkiv: Hjo

Test: Osvavlat vin öppet ett år!

Publicerat av
8

Nu har ett osvavlat vitt och ett dito rött stått öppet, i halvfulla flaskor, i ett år. Buteljerna har för säkerhets skull stått på en provencalsk terrass, både vintertid och under sommaren. Det innebär ganska brutala temperaturer, framförallt på sommaren då kvicksilvret varit långt över 30+ vid flera tillfällen och dessutom under lång sammanhängande tid. Vid sidan om de där två vinerna, som vinifierats HR:are kunnat följa i flera bloggposter, har också en flaska Björk lämnats halvfull på terrassen. Nog av. Här är domen:bildDet vita, osvavlade chardonnay-vinet från Languedoc (Domaine de Brescou, årgång 2013) uppvisar efter ett år i öppen flaska en orange färg, doftmässigt står det omedelbart klart att det är vid liv och att det lever gott (!), en hel del frukt åt det sötaktiga till, en del gula plommon, en aning av ostbågemjöl slickat från fingrarna, smaken är en aning avslagen och lätt oxiderad, drar åt sherry oloroso till, återigen lite ostbågefingrar som det slickas på. När glaset fått stå upphällt någon halvtimme har det antagit en doft av lätt oxiderad druvmust.bild

Hustrun, som självklart bjöds in att (blind)prova utgöt sig på följande vis (håll då i minnet att detta är en kvinna som inte har mycket till övers för osvavlade viner, vilka hon anser är en styggelse och ett felsteg i Noaks grönskande vinmarker): ”Luktar vin jaune, mycket sötma i bakgrunden, sherryliknande i smaken”. Närmare ett erkännande än så kommer nog inte ett naturvin som stått i en halvfull pava i ett år på en terrass. Därmed inte sagt att hon kunde tänka sig att dricka vinet.bildPå tal om Hustrun provade hon även det röda, osvavlade vinet (också Domaine de Brescou, 2013, cabernet sauvignon). Här gick det till så att Hustrun doftade på vinet, gjorde en förfärlig grimas, tog sig samman, sa med en aningen ansträngd röst ”Det här känner jag igen”, en ny grimas, lätt sipp, ändå värre grimas, ansträngt ”Tycker inte om”, efter detta ställde Hustrun ifrån sig glaset med ett riktigt surkartsuttryck i fejan och en viftande hand som på halvfransosers vis betyder ”det där var inte att leka med” och, sedan hon också visat tungan samtidigt som hon gjorde den där handgesten och drog ihop fejan, ”uurrk, blää”. Efter detta fick inte Hustrun vara med mer på experimentprovningen, varför hon kördes iväg från provningslokalen (nyss nämnda terrass; vi har fortsatt typ svensk högsommar härnere i södra Provence).bild

Facit för det röda vinet: Helt okej med tanke på vad vi talar om, ingen omedelbar katastrof på något vis. Det här är ett litet, enkelt, robust rödvin med litet inslag av mörka körsbär och en del flyktiga syror, smaken är rustik och rå, sträv och lite volatil, men ändå ganska ren och defektfri. Imponerande. Påminner lite om en del brutala rödtjut från 1980-talet (och senare), då V&S styrde och ställde och såg till så pöbeln inte bara drack sötade budgetviner a la Parador och Merlot Oltina utan också sträva surkart som Coteaux de Languedoc, Chatelet (till vilket tanken framförallt for idag) med flera. Provade häromdagen på Domaine de Brescou samma rödvin från en nyöppnad butelj, det vinet var betydligt mer fruktigt och mindre rustikt och bråkigt.Björk 2014 - 2

Sav-vinet Björk slutligen. Det uppvisar på näsan framförallt trä, gillestuga och träslöjdslokalen i A-byggnaden Hjo centralskola. I smaken dyker något så spännande som rå lax upp parat med ren sav och ostbåge (riktig ostbåge, inte mjöl på fingrarna). Fullt drickbar även om den sett bättre dagar.

Mer Libertines.

Känsla, Hjo – spansk galenskap i Skaraborg

Publicerat av
1

Som bekant har svensk mat- och dryckeskultur de senaste 30 åren utvecklats åt det bättre hållet å det bestämdaste. För egen del kan jag jämföra min gamla hemstad Hjo Då och Nu. Utbudet idag är såå mycket bättre och i en positiv spiral ses alltfler äta ute och äta och, inte minst, dricka bättre. Vill idag passa på att särskilt nämna krogen Känsla. Inte bara därför att jag känner en och annan inblandad eller ens därför att personalen är synnerligen trevlig och maten god och trevligt prissatt utan framförallt därför att Känslas vinsatsning förtjänar att lyftas fram.bild

Det är ingen självklarhet att hålla sig med omfattande och exklusiva vinlistor på vischan och i småstäderna, ja, det är ingen självklarhet ens i storstäderna. Därför är det en skyldighet för oss vintillskyndare att lyfta fram beundransvärda satsningar när vi ser dem. Det som är så speciellt med Känsla i Hjo är måhända inte att vinlistan är synnerligen omfattande – snarare är den välkomponerad i sin naggande goda, lilla storlek – utan att allt är så sympatiskt prissatt. Snudd på att någon där konkurrerar med Den galne sommelieren i Valencia och dennes osedvanligt korkade vinpriser till all lycka för oss konsumenter. Vad sägs till exempel om Baltos och La Corte del Pozzo Valpolicella för 290 sek på krogen? För att nu inte tala om Andeluna Chardonnay för 230 sek! Eller Krug’scher Hof Riesling Kabinett trocken för 290 sek och Giulia Negris fina Barolo La Tartufaia för 425 sek. Ja, så där håller det på vinlistan igenom. På frågan om de inte borde höja priset åtminstone lite svarar de ansvariga att de hellre har nöjda gäster och förhoppningsvis säljer en och annan extra butelj. Hatten av för det.bild

Den som nu känner sig manad att snarast bege sig till Hjo för att stötta Känslas galna sommelier och den beundransvärda vinsatsningen kan hålla i minnet att vi för dagen vill rekommendera nyprovade bookmakern, Filé trio på planka och Känslas hemgjorda burgare (att fisken, som inte smakades av den här gången, i denna Vätterns pärla, alltså Hjo för er som har svårt att hänga med, är utmärkt, är en självklarhet). Och just det, missa för allt i världen inte desserten Känslig – något för alla med känsla för feeling i det annars så ofta onödigt tillkrånglade dessertträsket.bild

PS Särskilt plus för att krogen håller sig med Gramona Imperial (för pinsamt låga 380 sek, så billigt att det gör ont; smakar som tur är bra trots att det känns som att någon skinnflås just då vinet beställs in). Boston.bild

Robb & Richard Rocks!

Publicerat av
2

Redan som pojkvasker satt den lille upptågsmakaren Peter Robsahm i Hjo och filade på sina låtar och drömde om att skriva stora, pompösa verk. Rockoperor. Childhood Gardens och annat pretentiöst. Somligt blev bra, annat inte lika bra. Åter annat mycket bra. Och så skulle han hinna med att bli pappa och bokbindare och rodda diskotek och en massaRichardRocks!2 annat som måste göras så man kan mogna och låta de där första försöken till musik växa till storslagna verk och, en dag, en fullfjädrad rockopera, fylld av varierad och vacker musik och härliga harmonier. Nu i veckan har projektet offentliggjorts och Peter (musik, text) och hustru Maria (text) har fått rejält med uppmärksamhet i England. Inte lika mycket i Sverige. Än. Ni som får information redan nu genom er utsände i de rykande färska rockoperornas välljudande värld kan via sajten RichardRocks! förboka biljetter och här kan ni se lite ljus och höra musik från föreställningen och här kan ni höra första låten ur rockoperan som hamnat på youtube. Och, som om det behövdes, här en promotion video. Vi ses i London någon gång mellan tredje oktober och sjunde november.

Nedslag i Hjo: Svagdrekkeglögg, Sajmon & Walter Larssons orkester

Publicerat av
4

Glögg av den typen som finns på Systembolaget är i mångas ögon i Hjo både fuskigt och fjantigt. Äkta glögg, vet Hjobon, görs på en bas av svagdricka, här, på äktsvenska, kallad svagdrekka. Det hela är enkelt: lite russin, nejlikor, kardemummakärnor, socker och jäst tillsätts svagdrickan, som, lämpligen, befinner sig i en damejeanne. Denna nyss nämnda behållare förses så med ett jäsrör och ställs på ett varmt och säkert ställe – ett rykte, som jag varken kan eller vill vare sig dementera eller bekräfta, gör gällande att var sann Hjobo har en puttrande svagdrekkeglöggdamejeanne stående på en piedestalliknande pall i köket mellan första och sista november varje år. När november månad övergår i december ska den nyjästa svagdrekkeglöggen tappas om varmed den grumsiga bottensatsen avlägsnas. Ett arbete som ska vara avslutat till Lusseafton, då Hjobon avnjuter årets första svagdrekkeglögg, även kalla Svagdrekkeglögg Hjoveau (lokalt vanligtvis ”Hjovå”). Det finns kanske de som skulle påstå att det här är en text i stil med de alster som understundom skrevs av vinifierats tidiga läromästare tillika chefredaktören för Hjo Tidning, Rune ”Sajmon” Simonson aka Morbror Karl i Värsås. vinifierat vill på intet vis neka till att så kan vara fallet och att det i så fall är mer än ett rent sammanträffande, snarare ett rent hommage. Nog av. Hur smakar det då? undrar nu var HR som aldrig vågat se vardagen i vitögat och därför aldrig kommit till Hjo i juletid. Jo, svagdrekkeglöggen har ljusbrun färg och uppvisar en klassisk glöggkaraktär med nejlika, kardemumma och russin (och pomerans och ett uns apelsinskal, tyckte vinifierat, men det finns tydligen inte i receptet så det var nog fel, dock fanns i övrigt det nyss nämnda funna med, så där kan vi nog lita på er svagdrekkeglöggtestares näsa) och detta både i doft och smak. Aningen för söt i dagsläget, men det här är, enligt kunniga källor på området, en produkt som toppar först efter några år på flaskan så vi ber att få återkomma till den här saken tids nog. Vi lyssnar på Johan Johansson från Hjo i Walter Larssons orkesters legendariska version.

bild

PS I god Sajmon-anda och till följd av det förbud mot djur i alkoholrelaterade annonser som är påbjudet i Sverige vill vinifierat tydliggöra, att annonsen ovan inte är en annons, att flaskan är tom och innehåller en alkoholfri variant av svagdrekkeglögg och, slutligen att katten är en attrapp.

Almnäs ostar & vin i Hjo & Grynet

Publicerat av
Svara

Almnäs heter en gigantisk gård strax söder om Hjo. För vid det här laget några år sedan startade ägarna ett ambitiöst projekt med målet att renovera och återskapa mycket av det som en gång varit, bland annat mejeriet ochAlmnäs ost osttillverkningen. I veckan ledde jag en provning på restaurang Känsla i Hjo, där vi försökte hitta lämpligt vin till några av ostarna. Åsikterna gick, förstås, många gånger isär, men för dem av er som vill testa de här finfina ostarna kan följande tips från coachen ges avseende vinvalet: Den mildare ”1 liter” fungerar bra med ”Krug’scher Hof Weissburgunder”; samma vin fungerar också bra till ”Wrångebäck”, även om kanske de flesta föredrog Clotilde Davennes friska ”Saint Bris” till denna. Mest överraskande var att rosévinet ”Les Lauzeraies” från Tavel gick utmärkt, bäst tyckte många, till både ”Wrångebäck” och ”Anno 1225”. Till de båda sistnämnda fungerade också ”El Rey El ReyOld Vine Garnacha” bra. Just ”El Rey” blev, aningen förvånande, genomgående det bästa vinet till Almnäs ostar, då det också fungerade bra med den lite mer kraftfulla ”Tegel”. Provningens mest uppskattade vin var annars ”Baltos” och den mest ”klockrena” kombinationen hittade de flesta i ”Tegel” och ”Baltos”. Viner som ”Cartlidge & Browne Pinot Noir” uppskattades som vin men föll inte lika väl ut i kombination med de här ostarna. Det sistnämnda fungerar däremot synnerligen väl till den skaraborgska specialiteten och nationalrätten grynkorv och det oavsett om du serverar potatis- eller rotmos till – detta sagt med tanke på att vi firade Grynkorvens dag igår. Grynet.

Drinkar med Känsla från Hjo: ski!

Publicerat av
13

I Hjo, där jag, då Hedenhösarna sågs segla mot Hästholmen och Visingsö på vindsurfingbrädor, växte upp, finns nu förtiden en massa moderniteter som krogen Känsla, med mycket närproducerat och bra vinlista och, inte minst och bokstavligen talat, hemmagjorda drinkar, som har det gemensamt att de namngetts på Hjospråket – ett språk som blott vi som kommer från Hjo kan tala. Misströsta dock ej. Genom att klicka på länk för länk här nedan kommer du tillKänsla, Hjo drink efter drink och du får, till och med, en översättning till svenska: Örsken, Skii, Gesnö, Olösa hotrings 2 och Goa mornings. Allt förevisat av den gamle badvakten, livräddaren och handbollsspelaren LtBu (Bult). Hade även tänk ha med en utmärkt introduktion till Hjospråket skrivet av Anna Geiden, mer känd som Dengei och förstås också uppvuxen i Hjo, men det blir lite för långt och omständligt för den här bloggens blygsamma inläggsomfång, men ni som åker till Känsla och testar Goa mornings eller någon av de andra drinkarna kan säkert få en liten snabblektion medan ni inmundigar dryckjomen i baren (PS Dengeis utförliga beskrivning av Hjospråket finns nu att läsa som en kommentar till inlägget). Vi lyssnar nu, passande nog, på två gamla Hjoband och en nyare Hjolåt – nej, jag spelade inte i något av banden, men har, förstås, spelat med flera av musikanterna: Crood, Reklamation, Richard Rocks. PS Nu uppdaterad med drinkhemsida, klicka här. Och en Crood-bonus på det.