En intressant effekt av den kalla och nederbördsrika våren i år är att båda ”mina” gårdar i Languedoc uppvisar sen mognad på de gröna druvorna medan de blå mer eller mindre är i fas – låt vara att de är en aning efter förra året på Domaine d´Escapat i Minervois. På Domaine de Brescou i Languedoc-Pezenas/Côtes du Thongue börjar vi på måndag med den första av två skördar av Viognier – vi plockar i omgångar för att kunna fånga både fräschör och fenolisk mognad, något som i princip är omöjligt att pricka med en enda skördeomgång när vi talar Viognier i södra Frankrike. Därefter blir det rött mest hela tiden, till dess vi kan ta in andra omgången Viognier och all Chardonnay. Jag ser mycket positivt på den här effekten och jag tror att det kommer ge oss vitviner med både fräschör och bra aromer. Avseende de röda återstår det att se. Mognaden förefaller i dagsläget vara bättre i lite varmare lägen som Pezenas. Återkommer om detta. I Italien, på Pietra Pinta i Lazio, börjar vi med Chardonnay på måndag. Här har vädret också varit svalare och mer nederbördsrikt än vanlig, vi fick till och med den första hagelattacken på 30 år i juli. Just nu är temperaturen lägre än normalt men mognadsprocessen tycks fortgå normalt. Återkommer senare även om detta. I USA (Hedges Family Estate)och Rioja (Bodegas Miguel Merino/MDLVX) är vi ännu en bit från skördestarten. Harvest Moon.
Etikettarkiv: Red Mountain
Mina viner i Sverige & George Harrison
Då och då frågar en och annan vilka av ”mina” viner som finns att köpa i Sverige. Inte särskilt många. De vinmakaruppdrag jag för tillfället har är förlagda till Pezenas-Languedoc, Minervois, Rioja, Red Mountain, Varberg och, senaste tillskottet vad det verkar, Lazio. Uppdrag jag haft de senaste åren men nu avslutat har bland annat varit förlagda till Provence, Krim, Assenovgrad, Mendoza och Struma Valley. Tydligen är en del viner från uppdraget hos Hedges, Red Mountain, Washington State, på väg in i höst, men bortsett från de vinerna är de enda ”Lars-påverkade” produkterna att tillgå i Sverige följande: Tre årgångar Mazuelo de la Quinta Cruz, tre viner från Domaine de Brescou (dessvärre inga vita för tillfället, bör snart komma in igen) och ett knippe produkter från Château L’Arnaude, som såldes för en tid sedan varmed också mitt uppdrag där upphörde. Vid sidan om de här vinerna finns ett vin som jag blendat för den svenska marknaden, El Rey Old Vine Garnacha, en budget-Garnacha från norra Spanien som är bra mycket bättre än sitt larviga pris och det säger jag bara delvis därför att jag satt ihop vinet och därför att jag har ett intresse i företaget som importerar det till Sverige. Avslutningsvis finns också några viner från Leon Dormido-projektet i Rioja, ett projekt där jag ibland blendar vinet, understundom kommer med vinmakar-råd och då och då inte är inblandad alls. I övrigt kan jag inte komma på något ”Lars-vin” i Sverige just nu. Å andra sidan är jag i högsta grad inblandad i att leta producenter och viner för Terrific Wines så i den portföljen finns, förstås, massvis av godis som jag varit med och rotat fram. Vad det gäller de sistnämnda vinerna är grundidén med TW att arbeta med viner från 80 sek och uppåt och bara med viner och, inte minst, människor som både er man i importträsket och dennes kollega tillika TW:s VD och ende anställde tycker om och har kul med. Visst var det här ett ganska tradigt inlägg och jag får väl stå för det även om jag egentligen tycker att det är orsakat av alla strutnyfikna som kommer med förvetna frågor. George Harrison.
Hedges Family Estate maj 2013: Cabernet franc & annat samt Stomu Yamashta
Årgången 2012 utvecklar sig som förväntat och skänker er utsände i västerled stor glädje. Det är inte sällan det blir så där, att ett varmt, ”normalt, år som följer på ett eller, som i det här fallet, två svala år, får allt, d v s både kraft, frukt, elegans och balans. Kanske är, än en gång, Malbec den druvan som toppar kvalitetstegen, men allt är bra och avseende Syrah kanske det bästa året någonsin – 2006 var enormt för Syrah-druvan men då var planteringarna yngre och vi gjorde inte så mycket ”ren” Syrah. Blendade den här gången tre fat Merlot Limited, tre fat Malbec Limited och fem fat Cabernet sauvignon Limited. Utöver detta fick jag i ett samfällt uppdrag från Hedges och nya importören i Sverige glädjen att sätta ihop en volym motsvarande två ekfat Cabernet franc – ett vin som
kommer att säljas exklusivt i Sverige vad det lider. Oerhört kul. Hittills har jag endast fått göra ren Cabernet franc på stället för Twoson-projektet. Skälet till att Hedges inte vill göra ren Cab franc för USA är att ingen direkt efterfrågar druvan där. Nåja, kan det hjälpa oss att göra en special för Sverige och få den till ett lägre pris än det gängse, höga, för Limitied-vinerna är vi bara att gratulera. Kan för övrigt meddela att vi i Sverige fram i höst kommer att kunna hitta både Hedges Family Estate red (kallad HFE), DLD (Syrah) och en 07 Malbec Limited i BS. Åtminstone de två första dessutom till humana priser, lägre än i USA vad det verkar! Vad Limited kommer kosta och exakt var specialblenden Cabernet franc landar in får vi avvakta besked om. Den som vill prova en annan amerikansk Cabernet franc i väntan på Hedges-vinet kan med fördel testa RSV Cabernet Franc från Robert Sinskey Vineyards eller varför inte få en smak av Hedges via Goedhart, som görs av Sarah (född Hedges) och Brent Goedhart. Stomu Yamashta 1 och 2.
Skörden Ca. & Wa. 2012
Efter ett par ganska knepiga år med liten volym bjuder 2012 i Kalifornien på många och överlag friska och välmatade druvor. Kort sagt är odlarna mycket nöjda. På Chateau Montelena jämför man 2012 med utmärkta 1997. I Washington State ser det ungefär likadant ut och mungiporna pekar uppåt. Vi ser fram emot lite bra amerikanskt vin från 2012.
AVA Red Mountain: senaste nytt & Hedges Limited
AVA Red Mountain i östra Washington växer så det knakar. För 20 år sedan odlades här knappt något vin. I skrivande stund planterar en man vid namn Dick Shaw 200 Ha Cabernet sauvignon. När det är gjort omfattar AVA:n 1700 Ha. Trots de allt större vingårdarna råder brist på druvor. Orsaken är de två senaste årens svala väder, utebliven mognad, mjöldagg och frost. Samtidigt är, för min del, de två senaste åren de bästa jag sett på Red Mountain. Det svala vädret har gett mer av struktur och syra och mindre av alkohol och utslätad personlighet . Provade i förrgår de Limited-viner jag satte ihop hos Hedges förra året (Malbec, Merlot, Cabernet sauvignon). Caben är okej, men lämnar lite i övrigt att önska avseende frukten; Malbec respektive Merlot är, om jag får säga det själv, riktigt bra. Perfekt balans, pigg syra, integrerad ek, väl avvägd frukt. Satte igår ihop Limited-vinerna från 2011. Återigen föll valet på Malbec, Merlot och Cabernet sauvignon – och som vanligt var kanske det bästa av dem alla Cabernet franc, men på grund av låg efterfrågan på den druvan i staterna blev det ingen sådan i år heller. De tre limited som nu ändå görs, är mycket lika dem från 2010. Det vill säga härlig frukt i kombination med bra struktur och syra, vilket inte är självklart i det ökenklimat, som, i motsats till vad många tror, är vad som gäller för vinmakandet här på Red Mounatin.
Nyårsvinfrossan: Dagen efter-testet
Ingen seriös provning med mindre än att vinerna även provas dagen efter och gärna ett par dagar efter dagen efter. Syftet är, förstås, att utröna dels hur de olika dryckerna utvecklas över tid, dels hur väl de klarar lite syre och lagring i fria luften. Rödvinerna brukar lämnas okorkade i rumstemperatur medan vit- och rosévinerna korkas och sätts i kylen. Det är ogörligt att här närmare redogöra för hur alla de vinerna som provades över helgerna varit dagen efter, men här följer en uppräkning av ett antal tappra buteljer, som inte bara höll bra utan rent av var bättre och mer uttrycksfulla dagen efter än dagen före dagen efter och det även dagen efter dagen efter: Bel´ Villa Vineyard Syrah (Goedhart) 2007 (låt vara att den flyktiga syran ökade efter ett dygn i det fria), Mumm 2002, Malhadinha 2008, Guy Charlemagne Brut Nature, Six Vineyards Pinot Noir (Lemelson) 2007, Clos Dière blanc 2003 och 2000, Clos Dière rouge 2003, Clos Dière ”Cuvée I” 1999 och 1998, Ententa 2004, Chablis 2010 (Clotilde Davenne), Bourgogne Blanc 2010 (Clotilde Davenne), Piper-Heidsick, Viña Collado 2010, Domaine Serene ”Coeur Blanc” 2007, Mazuelo de la Quinta Cruz 2009 och Tavel Les Lauzeraies 2010.
Skörden i Eastern Washington 2010
Från Hedges kommer allt positivare skörderapporter. Efter något för regionen så ovanligt som regn en masse tidigare i år, följde en ganska sval säsong. Skörden startade närmare två veckor senare än vanligt och alla oroade sig för mognaden. Nu, halvvägs, är tongångarna positiva. Bra druvtypiskhet, syra, balans, ja, ett år det inte går att klaga på. Exakt hur bra jag själv tycker det är, återkommer jag till när jag om några månader åker dit för att prova igenom resultatet.