Kategoriarkiv: Musik

Deon Meyer: Devil’s peak

Publicerat av
13

Enligt en någon form av samlad internationell kritikerkår skulle sydafrikanen Deon Meyer minsann inte vara som alla andra deckar- och skräppolisboksförfattare. Invaggad i en falsk säkerhet av detta bludder samt hetsad av kriminalromanskramare som Hans Artberg hastade vinifierat till butiken för att köpa på sig då tämligen nyutkomna Devil’sDeon meyer Devil's peak peak. Detta var 2008. Avslutade precis läsningen. Framförallt tog det otaliga försöka att komma vidare från bokens tre första kapitel, vilka inte lovade något annat än ännu en lättviktig, krystad och osannolik historia från ett sydafrikanskt Fjällbacka fyllt av stereotyper och annat sövande eter i skriftlig form. Gång på gång fick läsningen avbrytas till följd av akut deckarågren. Men skam den som ger sig. Efter otaliga misslyckade försök kom till sist er utsände i deckarnas skumma natt fylld av alkoholiserade poliser, horor och störda mördare vidare och tur var det ity detta är en riktigt bra bok som härmed rekommenderas till alla, såväl deckarälskare som mer litterata läsare. Visst polisens Griessel persona och en del annat är intill hålögdhetDeon meyer Devil's peak tröttsamt men oerhört mycket mer är långtifrån självklart; rent av är det intelligent och väl skrivet och berättat och spännande och underhållande och definitivt en bok jag inte kommer att säga sanningen till Hustrun om, deckarkramare som hon är tillika hånfull mot mitt i hennes ögon omogna förhållningssätt till kiosklitteraturen, kort sagt vore det en alltför stor fjäder i hennes hatt om hon fick veta att hennes fram tills nu finlitterära make changerat, rent av regresserat så till den milda grad att det bara är en tidsfråga innan han läser Bill och Ben igen. Sydafrikamix. Sydafrikavin.

Rosévin året runt – så här fungerar det

Publicerat av
Svara

Vi i Sverige har de senaste åren hängt på en internationell rosévinstrend som vi tror startade här fast den inte gjorde det och nu dricker vi rosévin som aldrig förr. Vi har dessutom tio över tolv lärt oss att dricka ljusa roséviner, en del tror numer rent av att färgen gör vinets kvalitet. Nu är det inte så utan som vanligt är ett bra vin bra och ett dåligt vin dåligt. Oavsett färg eller färgnyans. I världens bästa rosévinsdistrikt, Tavel, en sydfransk appellation bara för rosévin, där producenterna på armslängdsavstånd från Avignon tävlar om att göra världens bästa rosévin, kräver regelverket att vinet har en viss miniminivå på färgintensiteten. Alltför ljusa viner göre sig icke besvär. Skälet till detta är att man vill ha en kontinuitet och att man menar att riktigt bra, koncentrerade roséviner som håller året runt kräver en längre tids skalkontakt, vilket i sin tur kan utläsas som hög färgintensitet – såvida nu inte producenten vill fuska och avfärga med aktivt kol, men så gemen är väl ingen?Lauzeraies i sommarskrudHursomhelst, nu när vi i Sverige väl tagit rosévinerna till våra hjärtan är det hög tid att inte stanna vid att bara vara rosévinsdrickare utan att gå vidare och bli sofistikerade rosévinsnjutare, sådana som visar att de förstår sig på den här vintypen, som finns i några grundläggande varianter, av vilka aperitif-rosén och mat-rosén är de största och viktigaste. Den senare lämpar sig, som namnet antyder, väl till mat. Och det året runt. Att det blir höst innebär inte att vinet inte längre fungerar med maträtten det gick så bra ihop med i juli. Och det är här vi i Sverige har lite att jobba med innan vi kommit upp i låt säga fransk rosévinsnivå.Lauzeraies i sommarskrud Hur gör man då, hur fungerar det? Tja, det här är inte konstigare än någon annan matchning av mat och vin. Här finns en uppsjö recept Systembolaget tipsar om till det utmärkta mat- och året runt-rosévinet Les Lauzeraies, nr 2724, 109 kr. vinifierat menar att Les Lauzeraies inte minst ackompanjerar bouillabaisse och grillad och stekt fisk synnerligen väl ity i dessa rätter, som förvisso kan konstras till med märkliga såser och kryddor, finns i grunden många smaker som rosévinet har vett att matcha på ett för människan och mänskligheten angenämt vis. Våga nu prova detta istället för att slököpa vitt till dessa rätter som på intet vis kräva vitt vin. Eller rött för den delen. Välj ut något av recepten och sätt lite Les Lauzeraies till och njut. Året runt.

Förbud mot multipla prator!

Publicerat av
2

Det är illa nog med prator mitt i sången, men med tanke på alla omusikaliska sångare och lyssnare kan det vara bra med en eller annan prata i undantagsfall. Däremot är multipla prator ett ofog som måste stoppas nu. Förbud! Exempel på acceptabel prata i sång. Här lyckas artisten nästan: Tänk om han avstått från den korta, andra pratan här, vilken bra låt det här hade varit! Detta är dock inte okej: sång med multipla prator.

Förbud mot tvålbehållare med spene! & The Kinks

Publicerat av
Svara

Det torde stå utom allt tvivel att det finns ett ekologiskt och ett, i kanske ändå högre grad, ekonomisk intresse i, att som hotellägare, utrusta sig med förhållandevis stora tvålbehållare, istället för alla dessa småtvålar, som, en masse, vräks över resenärer, jorden runt, dagligen. Om detta finns mest gott att säga, så länge hotellägaren har vett att utrusta sina tvålbehållare med någon form av rumsrena tryckapplikationer för den som vill få tvålen att flyta ut ur behållaren och, vanligtvis, ner i den väntande handen. Däremot är detimage ytterst upprörande och högst olämpligt, att, som vissa mindre nogräknade och okänsliga, för att inte säga misstänkt kriminella element, förse sina rum med tvålbehållare med blott en spene, vilken gästen förväntas trycka på för att få tvålen att flyta. Om vi bortser från de rent erotiska, och därmed kanske inte alldeles oangenäma, fantasier detta, hos känsliga och känslosamma personer, kan ställa till med, kvarstår de mindre trevliga följderna av tvålbehållarspenens vara, som det direkt oetiska intryck den hängande spenen utgör, den inte helt angenäma tryckupplevelse som gästen förväntas, utan knot, få sig till livs flera gången under sitt korta besök på hotellet, det irriterande i, att hur mycket gästen än trycker, pumpar, klämmer och masserar så kommer det lik förbannat bara ut småpytsar av tvålen efter varje försök till att få densamma att flyta fritt. Till allt det nyss nämnda ska läggas det inte helt ovidkommande faktumet att den form av rågummi i halvfabrikat spenen utgör inte är vad majoriteten av världens hotellgäster vill utsättas för i ottan. vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot tvålbehållare med spene! The Kinks.

Vintips: Pinot Noir & Finch

Publicerat av
9

Skrev för en tid sedan att det var slut med vintips på vinifierat och att den som ville få sig till livs slika från undertecknad fick kolla in Lars Gustaf Torstenson på Facebook. Nu har det visat sig att det finns en inte helt oansenlig mängd Facebook-vägrare bland vinifierats hängruntare (HR). Detta gläder så klart vinifierat som också vägrat i det längsta och som även fortsatt tycker att övervakningen både från myndigheter och företag redan är överväldigande som det är och att vardagen redan i alltför stor utsträckning fylls av meningslösa erbjudande riktade till mig sådan jag kartlagts av företaget som sålde informationen. Således kryper vinifierat mer än gärna till korset och låter vintipsen återuppstå. Som vanligt gäller för den som läser dessa att hålla i minnet att vinifierat är kopplad till den svenska importören Terrific Wines, vinklubben Twoson och producenterna Domaine de Brescou (Languedoc), Domaine d’Escapat (Minervois), Hedges Family Estate (Red Mountain), Bodegas Miguel Merino (MDLVX-projektet) (Rioja), Leon Dormido (Rioja), Ästad Vingård (Sverige, Varberg), Abdyika Vinyeard (Strimona Valley) och Jivankin Vineyard (Strimona Valley) samt tillfälliga uppdrag som konsulterande vinmakare även på annat håll. Dagens tips är två pinot noir-viner.1958433_1537837939786534_2002582066810902855_n

Domaine de Brescou ”Pinot Noir” 2011 (det står 2009 på SB:s sajt, men det är 2011 som finns i lager), nr 70587, 98 kr är ett pinot-vin till ett överkomligt pris och det hör inte precis till vanligheterna; lågt pris på ett pinot-vin brukar innebära noll druvkaraktär. Här utlovas tydlig druvkaraktär, samtidigt som det så klart är en viss klasskillnad mellan den här kusinen från landet och stjärnorna i Bourgogne. Har arbetat med att utveckla pinot-vinet vid Brescou sedan 2006 och tycker att vi hittat ganska rätt här – efter fem år… Côtes de Nuits Village Clos de Magny (Dom Jean Féry & Fils), nr 78527, 249 kr, är en riktig goding som jag stötte på i samband med att jag provade vin åt Twoson i Bourgogne i somras. Bra Bourgogne-pinot till ett överkomligt pris. Bra nu, ändå bättre om ett år. Vill i sammanhanget bibringa HR:arna den fascinerande upplysningen att den helsvarta innebandyklubba vinifierat före Frankrike-flytten understundom plägade svinga hette Pinot Noir. Frid över den klubbans minne. Finch.

 

Kompetenskvotering nu!, Händel & Marriages

Publicerat av
Svara

Det är tur att merparten av de inkompetenta affärsmännen och, i mindre utsträckning, – kvinnorna rekryteras till ledningarna i de stora företagen i en kaka-söker-maka-karusell,Händel därför att om de sattes att sköta en liten affär, ett jordbruk eller ett medelstort industriföretag skulle de snart köra det i konken. Det stora företaget är mer förlåtande och överlever vanligtvis affärsstrategisk inkompetens, ekonomisk misshandel och självgod arrogans. Vad aktieägarna behöver är inte i första hand könskvoterade styrelser men väl kompetenskvoterade styrelser och företagsledningar. Att vi idag spelar Händel har kanske något att göra med Vattenfall. Vi avrundar med lite mer Emma Ruth.

Väljaranalys, Emma Ruth & Charles Mingus

Publicerat av
Svara

Allt är politik så också den opolitiska arenan vinifierat, som nu tar tillfället i akt att med anledning av det nyligen genomförda valet i Sverige göra en väljaranalys: Ingen regering blir bättre än sin opposition. Historiska exempel då oppositionen varit obefintlig, navelskådande eller dumgnällig och på så vis släppt fram de mest horribla regeringar och rent av diktaturer är legio. Det är därför viktigt att den som förlorar ett valCharles Mingus försöker vara konstruktiv i sin självklara kritik av vinnaren. När det var som mest rörigt inom oppositionen under förra mandatperioden jublade bara den korttänkte regeringsanhängaren. vinifierat vill till och med gå så långt som att påstå att valutgången i år hade kunnat bli en annan om oppositionen varit starkare under inledningen av den mandatperiod som just avslutats. Detta därför att regeringen tvingats till en annan attityd, en atttityd och kanske också politisk inriktning som tilltalat de väljare som nu vände regeringen ryggen eller kanske inte ens såg den som ett alternativ. Många undrade hur ett folk kunde välja bort en regering som har ordning på statsfinanserna – tja, samma fråga ställdes när Göran Perssons sista regering föll. Kanske föll såväl Perssons som Reinfeldts regeringar på attEmma Ruth de hamnat lite för långt från väljarna. För att nu oppositionen ska fungera bra krävs sannolikt att dess mest högröstade väljare inte minst i de sociala medierna har vett att uppföra sig. Den smutskastning som tidvis bedrevs mot den nyss sittande regeringen inför valet var emellanåt direkt pinsam och korkad och alltför ofta ovärdig. På samma vis har det efter valet cirkulerat de mest enfaldiga poster riktade mot valets vinnare, poster som vore begripliga om de kom från tonårsligan i ett av ungdomsförbunden, men dessvärre är det oftast vuxna, myndiga, röstberättiga som ligger bakom. Väljare som för övrigt inte drar sig för att idiotförklara alla som röstar på SD som om en sansad, kanske alienerad, debattör från det partiet skulle vara mer enfaldig än den som föredrar smutskastning framför konstruktiv kritik. vinifierats analys utmynnar i den förfärande slutsatsen att det finns korkade väljare i alla partier och att det allt som oftast kan vara mer på sin plats med ett väljarförakt än ett politikerförakt, och alla måste ta demokratin på allvar, den är ingen självklarhet. Emma Ruth. Charles Mingus.

Skörden i Bulgarien & T Rex x 3

Publicerat av
Svara

Vinproducenterna i Bulgarien och större delen av övriga Balkan kämpar i år mot vädrets makter. Regn, regn och åter regn och på sina hålla översvämningar och naturkatastrofer. Och i spåren av vätan aldrig tidigare skådade angrepp av mjöldagg och längre fram på säsongen röta av olika slag. I Strimona/Struma Valley, där jag konsultar, har vi i år rent av svartröta/blackrot, vilket torde vara en av ytterst få gånger det eländet visat sig i de här trakterna. Dessvärre är majoriteten av producenterna i Bulgarien inriktade på enkla volymviner och ett sådant här år tar de mycket stryk, i många fall tappar de merparten av sin skörd och det de får in från sina högavkastande fält är inget annat än skräp. Den som satsar på kvalitet och till vardags arbetar med mindre volymer drabbas vanligen i mindre utsträckning – kanske kan de till och med göra riktigt bra viner. Så kommer det att se ut i Bulgarien, och Balkan, i år. Som jag tidigare skrivit har jag från och med i år två nya uppdragsgivare i Strimona eller Struma Valley, i närheten av Sandanski och Melnik i sydvästra Bulgarien.bild En av dessa, Abdyika, arbetar redan på ett synnerligen kvalitetsinriktat och seriöst sätt i vingården och har därför kunnat skörda friska och koncentrerade druvor i år. Dock inte utan hårt arbete och ett gallringsarbete utan utrymme för kompromisser. På sina hålla har majoriteten av den redan begränsade skörden ratats eller gallrats de sista veckorna före skörden, och därefter har det finlirats på gallringsbordet vid vinkällaren. Även om det är väl tidigt att uttala sig om skörden på Abdyika, går det konstatera att vi kommer kunna tillverka de tre vinerna – Melnik Tradition, Estate Blend och First Selection – vi vill göra och såvida vi inte schabblar med vinifieringen eller mognadslagringen kommer de bli bra. Vid sidan om Abdyika har jag också Jivankin, som bland annat har fina odlingar nästgårds Abdyika. Det innebär att alla druvorna härifrån har utmärkta odlingsförutsättningar. Medan Abdyika har sin portföljstrategi klar och arbetar med cabernet sauvignon, merlot, melnik, melnik 55 och ruen, arbetar Jivankin med grenache, syrah, cabernet franc, petit verdot, cabernet sauvignon och caladoc, bland annat, och där fick vi börja med att utarbeta en affärsidé och en portföljstrategi.bild Uttaget i den här vingården är lite för högt i år men tack vare en mycket skicklig och noggrann förman i vingården är druvorna friska och uppvisar bra mognad om än kanske inte alltid med den koncentration man skulle önska. Vi har redan fått till ett hyggligt, lätt, ljust rosévin i aperitif- snudd på piscine-stil från Jivankin och försöker nu skapa något kul rött på dels grenache-bas, dels cabernet franc-bas – det sista blir förmodligen ett rent druvvin om Bacchus står oss bi. Mer om det i kommande inlägg från Bulgarien. T Rex x 3: The Sea Beasts, Pewtor Suitor, King of the Rumbling Spires.

Osvavlade vitskriket – en delrapport, White & White Light

Publicerat av
Svara

Igår delgav vinifierat, i vad som måste betecknas som en sensationell post, sina HR den häpnadsutvecklingen i det osvavlade rödtjutet under dess första åtta dagar som upphällt vin i ett glas. Samtidigt anade den sluge och möjligen aningen framfusiga HR:en att mer skulle komma, för hur är det då med det osvavlade vitskriket vs det svavlade? Jodå, som den minnesgranna kan dra sig till minnes tyckte Hustrun att det var lite Bourgogne över det osvavlade medan det svavlade smakade bäst. MerSvaveltest-e1410785373680 professionella bedömare, hm, pekade på en del frukt, en släng charkuterier, bra balans och hygglig fräschör tack vare koldixoiden i det osvavlade vinet, medan det svavlade uppvisade mer friskhet och frukt samtidigt som det upplevdes som mer koncentrerat och kraftfullt och på det hela taget kunde det vara en smaksak vad konsumenten föredrog. Exakt en vecka senare slogs så två nya glas upp av de öppnade flaskorna, som, vilket kan nämnas som en anekdot på resan från inläggets första bokstav till den sista, står intill varandra och myser på en hylla i kylskåpet, där de frotterar sig med äpplejuicer, mjölk, påssåser och annat som Hustrun eller er utsände (påssåsen) i livsmedelshandels ommärkta och yrselframkallande djungel släpat med sig hem. Nog av. Här är juryns resultat från andra kontrollstationen i långtidstestet av samma vin svavlat vs samma vin osvavlat: Den osvavlade versionen uppvisar precis som för en vecka sedan en mer gyllengul färg, en del frukt samtidigt som det upplevs som lite avslaget för dagen. Hustrun menade å sin sida att den här versionen var klart tysk och bjöd på enVitvinstest rejäl dos petroleum, vilket var helt i sin ordning. När vi nu ändå är inne på Hustruns upplevelser, framhöll hon avseende det svavlade vinet att det var en stor skillnad på detta och det osvavlade, bland annat hittade hon lite skumbanan i den svavlade versionen, mer precist svensk skumbanan, som är ljusare i färgen och mer fräsch i smaken än sina franska kusiner. Juryn i övrigt höll med om att det förelåg en viss skillnad på vinerna och att båda höll ihop på ett bra sätt och att Hustruns petroleum sannolikt, och sensationellt nog för den som är mindre insatte i den mystiska värld som finns just där vinet och svavlet möts i en entente som är mer eller mindre cordiale, kommer från svavlet. I den svavlade versionen hittade övriga juryn en större doft, dels med inslag av druvan (chardonnay), dels inslag av gula äpplen och gula plommon (gult går igen här, vilket den slipade HR:en redan noterat), och medan det här vinet uppvisar mer mognad i doft och smak (inte färg) upplevs det paradoxalt nog samtidigt som fräschare. Avslutningsvis försöker vi dra oss till minnes, visst är det vitvin som White Light handlar om? Och så lite Josh White för er som varit med ett tag eller har råkoll på gitarrhistorien.