Torrontés: tycke & smak & Julieta Venegas

Lyckligtvis är smaken som baken och så länge produkten ifråga är välgjord och moralisk finns det inget att säga om den saken. Således finns det inte heller så mycket att säga om att någon hyllar ”Argentinas druva” torrontésJuileta Venegas därför att hen tycker om den. Men när torrontés framställs som en makalös druva, som ruvar på potentialer som vinmänniskan tidigare bara kunnat drömma om, ja, ni vet så där som en del vinskribenter tappar koncepterna som vore de ingresskrivare i Sportbladet, då, då måste någon sätta ner foten. Torrontés kommer aldrig att bli en stor druva. Argentina har den i brist på annat, en förbannelse när det globala perspektivet blivit en verklighet för den argentinska vinindustrin, en druva för enkla, aromatiska viner för en enkel gom och en täppt näsa. Julieta Venegas.

Montagny & Shanana

Huruvida det tidigare funnits viner från den lilla appellationen Montagny i Systembolagets bas-sortiment vet jag inte, men i juni är det dags. Då lanseras Françoise Feuillat-Juillots Montagny ”1er Cru Les Coères” (dåMontagny - vingårdar med varunr 2812 och till priset 149 sek). På tiden. Montagny är med födelseåret 1936 inte bara en av Bourgognes utan en av Frankrikes äldsta appellationer. Så länge jag kan minnas har det alltid funnits oerhört prisvärda viner att finna i de mindre kända Bourgogne-ursprungen. Att just Montagny, som ligger 15 km söder om Châlon sur Saone och 30 km söder om Beaune, fortsatt hör till de mer diffusa områdena är både förståeligt och obegripligt. Förståeligt därför att här finns blott ett fåtal mer eller mindre små producenter och produktionen domineras av ett kooperativ, som kanske inte alltid varit så intresserat av att marknadsföra appellationen. Obgripligt därför att förutsättningarna för att göra stora viner tveklöst finns här och föga förvånansvärt finns det en hel del godis att finna för den som botaniserar, så gott som alltid till högst resonabla priser. Jorden och berggrunden (kalkdominerad ”kimmeridgian” och märgel), exponeringen, klimatet, vinden, vattenresurserna, allt stämmer. Inte minst om du arbetar med chardonnay – druvan som gäller för appellationen. AOP Montagnys totalt 300 hektar domineras av det läckra ”Montagny-berget”, där de bästa odlingarna återfinns, bland annat Françoises. Här på mellan 200 och 400 meters höjd över havet och blickande mot söder och sydost tillverkasFrançoise Feuillat-Juillot syrastyrda viner av 1er Cru-kvalitet på löpande band. Inte mindre än 2/3 av appellationens odlingar är klassade som första cru, bara en sådan sak. Bortsett från att jag känner Françoise Feuillat-Juillot och gläds med denna heroiskt kämpande småföretagare och hårt arbetande, skickliga och aningen blyga vinmakare och att jag har, minst sagt, mycket lätt för att gilla hennes precisa hantverk, är jag synnerligen glad över att snart få se Montgany representerat på Systembolagets hyllor. Eftersom vinifierat sedan någon dag snöat in på yé-yé och annan töntmusik firas fredagen med ett litet Shanana-potpurri: 1,2,3.  PS Vill du testa en Montagny i väntan på ”riktiga” släppet av Françoises 1er Cru Les Coères, kan du slå till på hennes Montagny ”Les Crêts” (73009, 129 sek, beställningsvara).

Razzia hos svensk vinhandlare

Enligt Ehandel.se har nätbutiken Handlavin.se råkat ut för en polisrazzia. Vin har beslagtagits och företagets ägare riskerar nu upp till sex års fängelse för att under 2,5 års tid ha sålt viner för tillsammans 250 TSEK. Handlavin.se är såvitt vinifierat känner till ett respekterat och mycket nischat företag, inriktat på små, kvalitetsivrande och ekologiska producenter i Österrike. Till saken hör också att Handlavin.se, enligt företagets ägare, betalt svensk alkoholskatt och moms i enlighet med de pragmatiskt anpassade och vad det förefaller allmänt accepteradeweeping Willows regler som gäller för detta. Man kan alltså med fog undra varför detta tillslag skedde. Kanske är svaret, det som ägaren själv antyder på Ehandel.se, att vi någon gång måste få klarhet i vad som gäller för näthandeln med vin i Sverige. I det skenet är det här kanske förståeligt, men likväl känns det som både överdrivet och direkt onödigt. Snarast ett exempel på hur den starke inte ska agera mot den svage. Om Handlavin.se varit ett av de många odeklarerade ”företagen” som åker till Fehmarn och köper alkohol så mycket bilen, och ibland släpkärran, klarar och sedan säljer spriten till vem det vara må hemma i garaget, då hade det här varit fullt i sin ordning. Nu känns det mest som ett övergrepp på den lille medborgaren och det är svårt att se att det här behövdes för att komma vidare i frågan om vad som är tillåten vinnäthandel i Sverige. Musik från Razzia Records.

Mognad & medel, Audrey & yé-yé

Inte sällan hamnar arbetet i vinkällaren under lupp vad det gäller jäst och jästnäring. Mindre fokus sätts på vad odlaren gör före skörden, i vingården. Kort sagt är behovet av jäst och näring högst varierande, inte bara beroende på druva och år utan också på vad bonden företagit sig under året och då inte minst avseende hur hen gött sina plantor, oavsett om detta skett via marken eller plantans löv. I ett reklamblad som nyss damp ner hos vinifierat marknadsför Lallemand den nya produkten LalVigne Mature. Denna ska sprutas direkt på plantans blad och sägsAudrey vara först i sitt slag genom att den hjälper den fenoliska mognaden på traven. Detta gör LalVigne Mature särskilt intressant i svala områden, där mognaden kommer sent eller kanske aldrig, och i varma områden, där sockerhalten kan skena iväg innan den fenoliska (och arom-)mognaden – här talar Lallemand om den önologiska mognaden som omfattar både den fenoliska och arom-mognaden – infunnit sig. Produkten väntar på att patenteras så tillsvidare får vi nöja oss med att veta att den bygger på ett urval Lallemand-isolerade jäststammar. För den som vill ha en liten nördknorr på detta kan meddelas att LalVigne Mature ska appliceras vid två tillfällen: vid början av véraison samt två veckor efter den första behandlingen. Och för den som inte riktigt greppade det där med jäst och nu tror att detta är ytterligare ett bevis för genmanipulation och kemisk krigföring inom vinbruket kan meddelas att detta handlar om grundläggande biologi – sedan kan man förstås ha invändningar också mot det, men det är en annan historia och därmed inlägg. Eftersom Audrey igår gjorde succé hos ett fåtal högljudda HR kommer här ett yé-yépotpurri: 1, 2 , 3, 4, 5, 6, 7.

Förbud mot inteidiotsäkra produkter!, Bosnian Rainbows & Mantra

Om vi utgår från det rimliga antagandet att alla konsumenter, vi, är mer eller mindre dumma i huvudet och att de flesta av oss är medvetna om detta, varför, undrar vi då, tillverkas det lik förbaskat så många produkter somBosnian Rainbows inte är idiotsäkra? Varför, till exempel, fungerar mailen ut från hemdatorn och paddan men inte från mobiltelefonen? Inte ens de vanligtvis slöa och ointresserade slynglarna i datoraffären vet hur de ska ta itu med problemet av det enkla skälet att de är lika korkade som resten av oss. Alltså, om det ska vara på det viset kan vem som helst av oss ta fram en tegelsten och hävda att det är världens smartaste dator, men att det kräver sin hen för att förstå sig på den. Mantra. Bosnian Rainbows. Creep-bonus.

En kärleksförklaring till Châteauneuf-du-Pape & fler klassiker

När jag häromdagen sög i mig en snart 20 år gammal Châteauneuf-du-Pape slog det mig än en gång hur vansinnigt goda de här vinerna kan vara och vanligtvis är – och vi talar då både rött och vitt om än i det följande rött. Visst, det finns varianter som dumsenskördats eller ekatsChâteau9 sönder och ryggradslösa fruktbomber som snarast ska drickas och det finns andra som är så späckade av vad gemene man kallar brett att en bråkdel av orenheterna kunde räcka, men på det hela taget wow! Grenache är en druva att utan förbehåll älska och som folket i château9 förstått att den alltid vill ha sällskap, kommer den bättre till uttryck här än någon annanstans. Kort sagt kan mer än en producent i château9 konsten att få fram grenaches innersta väsen. Detta känns väldigt angeläget att få sagt och nu när det är sagt lyssnar vi på en klassiker från Evis Costello, en annan från Pretenders och slutligen en klassisk Audrey inspelad hos Henri Salvador. Costello-bonus.

Kravet upprepas: Förbud mot tidsomställning

Äntligen fick vi i år, på TV, och då måste det vara sant, förklarat för oss, varför tidsomställningen görs: den görs på grund av att många får svårt att

Foto: Lato

Foto: Lato

sova när det blir ljusare på morgonen och skälet till att de får svårt att sova är att de hör ett rop från Hedenhös och tiden då människan var utrustad med en primärt inriktad reptilhjärna. Har i och för sig alltid misstänkt att någon form av ett slikt problem föreligger hos folk som stiger upp tidigt och med ett leende på läpparna, men att de får styra samhället är upprörande. Undra på att det blir krig. Förbud mot tidsomställning, i alla fall på våren, nu! Ett slags musikaliskt bevis för det sagda här.

Vårt gemensamma supporteransvar & White Stripes

Vad är det för fel på vår supporterkultur? är frågan som upprepas gång efter annan i supportermordets spår. ”Polisen måste ta sitt ansvar”, säger vissa, ”klubbarna måste ta sitt ansvar”, säger andra. ”Vi kan inte ta mer ansvar för idioter, bråkstakar och kriminella som söker sig till oss än en biosalong kan göra det ”, säger klubbarna, ”det här är ett problem för samhället”. Rätt så, men även om det här mer är ett samhällsproblem än

Foto: Lato

Foto: Lato

ett supporterproblem i sig innebär inte det att representanter för klubbledningen kan frottera sig med busar eller att klubbarna skulle stå utan ansvar. Snacka om att sända fel signaler. Och det är just det det handlar om: fel signaler. Alla som någonsin ställt sig bakom en ”hata-kampanj” eller ens skrikit okvädinsord om motståndaren eller jublat när någon ur motståndarlaget fått en smäll eller busvisslat när motståndarlagets stjärna har bollen, alla som någonsin gjort det bär ett ansvar för mordet i Helsingborg igår. Det är förlåtligt när reptilhjärnorna är dumma i huvudet, men när människor som tror sig vara vid sunda vätskor nedlåter sig till att agera som statister eller, ändå värre, aktiva aktörer i den smutsiga supporterkulturens utkanter är det oförlåtligt. Vi bör alla fundera över vilka signaler vi sänder till omvärlden, inte minst de yngre supportrarna, när vi håller på vårt lag och kommenterar domarens insats. Det är bara fotboll för helvete. White Stripes.

Att varuprova eller inte varuprova, det är frågan 6.0(, 7.0 & 8.0)

Själv ser jag inga problem med varuprover i sig; problemet är snarare skribenten. Varuproverna är ett utmärkt hjälpmedel för kritiker och något som ytterst och i bästa fall kommer kritikernas läsare till godo. Det kan gälla litteratur, musik, vin, fordon, ja det mesta. Samtidigt är kritikerns objektivitet och kunnande en evig problematik för, vanligtvis, kritikern själv och, definitivt, läsaren. Ytterst handlar det om att den siste ska kunna lita på sin kritiker och det är endast den med tillräckligt eget kunnande som vet om den kan det. Såg till exempel häromdagen att ett vin som i samband med ”Vinforum 2.0” visade sig vara störigt orent, hyllats rejält på flera håll. Frågan är då om den som hyllar ett orent vin bara är inkompetent som provare eller om den har en annan agenda än att ge sin läsare en korrekt bild av produkten, vill den till exempel stötta just den producenten eller importören av något för oss övriga okänt skäl, eller har det bara blivit en ”våg”, som det ibland blir, då alla bara hänger på och hyllar därför att det verkar vara det rätta att göra som en i gänget. Om, å andra sidan, du som läsare vet att du alltid tycker precis som kritikern X eller alltid precis motsatt vad Y säger, ja, då kan du förstås följa den kritikern oavsett hens kompetens eftersom du vet vad hens smak och råd är värda.

Att varuprova eller inte varuprova, det är frågan 7.0

Självklart är det bästa att hitta någon som jagar själv, som alltid befinner sig längst fram och gör de där sanslösa upptäckterna innan alla andra gör det. Nya konstnärer, manusförfattare, artister eller för att tala vin igen: nya områden, producenter och druvor och det oftast till ohajpade priser. Å andra sidan är det svårt att som privatperson alltid ligga längst fram samtidigt som många jagar. Inte bara skribenter. Det finns många duktiga importörer och vinhandlare världen över som ofta ligger i framkant. Ett enkelt sätt att själv vara med är att följa dessa och om de då och då ger kritikern tillfälle att träffa en producent eller bistår med varuprover eller provningar som allt som oftast innehåller för hen intressanta produkter som breddar hens synfält eller adderar till hens erfarenhet, kan det inte vara negativt i sig. Negativt blir det bara den dagen kritikern skriver upp en produkt som tack för senast.

Att varuprova eller inte varuprova, det är frågan 8.0

Janis Joplin. Janis Joplin. Janis Joplin. Jancis Joplin. Jancis Joplin. Janis Joplin. Janis Joplin.