Rysk demokrati har visat sig vara betydligt mer förutsägbar
än rysk roulette.
Köpa vingård i Frankrike?
Enligt senaste upplagan av Le Figaros ”Propriétés de France” hittar man, i Frankrike, den dyraste vinmarken i Meursault (1,9 M€/Ha) och Pomerol (1,7 M€/Ha). Billigaste AOP-marken finns i Gigondas (15 T€/Ha) och allra billigast är, förstås, oklassad mark (9 T€/ha).
Folkets vin 2011: Clotilde Davenne!
I samband med att de dryga 40-talet vinskribenterna utsåg ”Årets vinare” korade de
också ”Folkets vin 2011”. Det går till så att juryn röstar på de viner som från Beställningssortimentet kvalat in i det ordinarie sortimentet under året – alltså viner som konsumenterna själva letat upp och köpt i sådana mängder att Systembolaget valt att uppgradera dem. Trea i den här klassen kom av vinifierat.se omhuldade Chablis-drottningen Clotilde Davenne med sin Bourgogne Blanc och etta kom samma Clotilde med sin Chablis! Som om det inte räckte med de här framgångarna passade vinskribenterna dessutom på att placera Clotilde Davenne och hennes i sammanhanget pyttelilla Les Temps Perdus som tvåa i klassen ”årets vinhus”, visserligen med runt 40 poäng upp till ettan, Alegrini, men också med runt 30 poäng ner till trean Ricasoli. Det är i sanningen glädjande att den svenska vinvärlden hittat fram till denna de stringenta vinernas mästarinna, som gör det ena skolboksexemplet efter det andra på hur ett vin med elegans och stramhet ska se ut och, framförallt, smaka.
Årets Rosé: Tavel!

När ett drygt 40-tal svenska vinskribenter samlades för att utse ”Årets viner” korades den här på vinifierat.se allt som oftast omtalade Les Lauzeraies från Tavel till ”Årets rosé” och som tidigare nämnts ska ni veta att just den här typen av roséviner är synnerligen gångbara året runt. Finns på ett Systembolag nära dig. PS Varför inte kasta in det här vinet i en blindprovning och be deltagarna pricka druvblandningen? Rätt svar är Grenache (48%), Cinsaut (32%), Grenache Blanc (4%), Syrah (3%), Mourvèdre (3%), Carignan (3 %), Clairette (3%), Picpoul (2 %) och Bourbolenc (2%).
Måndag
Siouxsieliknande Zola Jesus. Softande Jonathan Wilson. Strama Clotilde Davenne.
Fredagschill med Ryan & Goedhart
Grange 80 vs Dominus 86 & Vistalba 05
Det bar sig inte bättre än att jag igår hamnade på en middag där värden, trots att han är en utmärkt kock och inte alls dum på något vis, förberett middagen med en spännande provning: Grange 80 mot Dominus 86. Vi provade och röstade och det stod ganska klart att det blev målfoto mellan Grange 80 och… Vistalba Corte A 05, som kastades in som en dark horse. Dominus 86 var inte alls tokig. Mycket ”Bordeaux” och mogen. Men den hamnade lite på undantag i det här gänget, mer finlemmad som den är. Grange 80 var snarlik den 81:a jag nyligen provade. Kanske var den här versionen snäppet bättre – den hade också lagrats mer omsorgsfullt – och visade en hel del svarta vinbär och smörtoner och koncentration, bra balans och fortsatt vitalitet. Vistalba corte A 05 var på Vistalbornas typiska vis alldeles förträfflig i sitt mischmasch av kraft och elegans och väl avvägda vinmakar-moves.
Naturkork vs skruvkork 2.0
Enligt senaste vitisphere har Wine Intellegence nu presenterats sin senaste undersökning avseende vinflaskors förslutning. Denna ”Closure Report” görs sedan 2003. Då var 41 % av konsumenterna i UK redo att ta till sig skruvkorken, idag är siffran 85 %. År 2003 köpte 6 % av konsumenterna vin med skruvkork, idag är siffran uppe i 42 %. Främst är det kvinnor mellan 30 och 40 år som handlar sitt vin på stora varuhus som köper skruvkork. Fortsatt föredrar 51 % av britterna naturkorken. I de kommentarer – understundom misstänkt hysteriska för att komma från någon annan än den som har sin inkomstkälla från det den försvarar alternativt är korkad – som lämnats till rapporten kan man notera de hängivna skruvkorkkramarnas argument att deras förslutning kort och gott är bäst för den ger ingen smak av korkdamm och de lika hängivna naturkorkkramarnas argument att deras förslutning är oslagbar ur ett miljömässigt perspektiv.
Torsdagsfanfar till ärtsoppan
Skapa din egen torsdagsfanfar till ärtsoppan – klicka på figurerna.
Äggvita, allergiker & vin
Fick en fråga av allmänt intresse om huruvida äggallergiker ska våga dricka vin klarat med äggvita. Till att börja med är de flesta viner som klarats med ”äggvita” klarade med pulver baserat på äggvita. Färsk äggvita är det få som arbetar med. Det är förvisso kanske det bästa klarningsmedlet som finns, i alla fall avseende röda viner, men det är bökigt att använda: det går åt ett par ägg per hektoliter. Om man nu ändå använder den äkta varan
är själva idén att inga rester ska finnas kvar i vinet – det är, enkelt uttryckt, hela idén med att klara ett vin: klarningsmedlet tar med sig diverse ämnen och partiklar på sin väg mot tankens botten, där det lägger sig som en tunn matta. Vinbonden pumpar sedan försiktigt över vinet på en annan tank och eliminerar på så vis sedimentet. Om vätskan sedan dessutom filtreras kan äggallergikern sova lugnt. Tilläggas ska att ingen vettig producent slarvar med det här; rester av äggvita, och andra proteiner, kan lätt som en plätt ge upphov till proteinslöjor och som drycken då ser direkt äcklig ut – låt vara att slöjorna är i högsta grad naturliga – brukar flaskorna snabbt returneras till producenten.

