Judgement of Paris 40 år!

Idag bjuder flera amerikanska ambassader, bland annat den i Stockholm, in till jubileumsparty. Det som firas är att det är 40 år sedan den smått legendariska provningen ”Judgement of Paris”, provningen då jänkar-dryckjom för första gången gav sina franska kusiner på moppo. I samband med festligheterna i Stockholm får det fina folket tillfälle att se den inte alls tokiga filmen ”Bottle shock”, som, genomförd med de bästa av Hollywood-manér, handlar om begivenheterna då, för 40 år sedan. En film som alla, även den mindre vinintresserade, med fördel kan se.image3En del har kanske mer sådär en passant funderat över det genialiska i att sno titeln ”Judgement of Paris” från de gamla grekiska sagorna och mer närvarande över om det nog inte trots allt var något fuffens med den där provningen. Tja, till att börja med är sällan vinprovare hälften så bra som de själva tror, och om de får prova mer mogna och/eller välutvecklade saker jämsides med mer strama och eleganta varianter springer majoriteten på det lättillgängliga – det är för övrigt det som förklarar att väl mogna år alltid hyllas i sin ungdom, som nu 2015 (vilket, märk väl, inte alltid är fel). Det som hände 1976 var att utmärkta viner från USA med en mer tillgänglig sida ställdes mot purunga, mer svårspelade godingar från bland annat Bordeaux.MontelenaJuryn bestod av allt från provare som kunde det här med elegans, grundkvalitet och potential, sådana som trodde att de kunde det och sådana som varken kunde eller hade lust att kunna. Inte så konstigt att USA vann, i så väl röda som vita klassen. En del jury-medlemmar försökte ändra sina betyg i efterhand och flera menade att allt inte gått rätt till. Dumheter. Det är så det blir det när man vill vara något man inte är.Chateau Montelena fatIdag, då vinvärlden krympt och mognat, är det inte så konstigt att det som skedde 1976 i Paris skedde, och det är inte konstigt att jänkare och andra emellanåt vinner över de fantastiska referenserna från Frankrike. Avseende de internationella domarpanelerna vill er utsände i de inte alltid helt pålitliga bedömarnas grumliga synvinklar säga, att, utifrån 30 års vana av internationellt jury-arbete (senast här, som ordförande för Challenge Millésime Bio), har bedömarna alltid varit och är fortsatt av varierande kaliber och det händer lite då och då att halta viner vinner medaljer och det är nu inte så konstigt för var gång det sker är medaljören närmare den ordinära marknaden och dess förväntningar och i så måtto är de medaljerna mer konsumentupplysande än de mer elitistiska och navelskådande. Nog av.image1Judgement of Paris 1976, 40 år sedan i år. Vann på den vita sidan gjorde Chateau Montelena Chardonnay 1973. För er som är nyfikna på det här vinet så finns det i Sverige – i en yngre upplaga, sagt till er som är tappade bakom en vagn – och inte nog med det, här finns även den röda varianten av Montelena. Båda gjorda i samma med dagens mått mätt strama stil som då – Chateau Montelena är en av får producenter som aldrig fallit in i powerskolan. Vinerna:

Chateau Montelena Chardonnay 2013, nr 71649, 379 sek.

Chateau Montelena Cabernet Sauvignon 2013, nr 71926, 379 sek (enligt SB ”Nyanserad, mycket fruktig smak med fatkaraktäre, isnlag av svarta vinbär, kakao, plommon, mynta och vanilj. Serveras vid 18C till rätter av lamm-, nöt- eller viltkött.”).

Vintips

Här följer en radda vintips. Det de har gemensamt är att jag varit med och plockat ut vinerna eller producenterna åt importören, och att de köpts in som så kallade TSE, tillfälliga listningar, av Systembolaget. Med andra ord finns de bara i butik, eller att beställa till din butik, under en begränsad tid.Casa Marin vingård

Vitt

Châtetau de la Ragotière ”Vallet” 2012, nr 92141, 149 sek (det finns i skrivande stund några flaskor kvar av det här vinet att beställa hem (finns bl a i Varberg just nu), gör det, det är ett bra tillfälle att testa ”cru” Vallet från Muscadet, aromatiskt och friskt, inslag av mineral, melon, citrus och mycket mer, som all muscadet skaldjursvin men ”Vallet” klarar en hel del annat också)

Casa Marin Estero Sauvignon Gris 2014, nr 99053, 159 sek (missa inte det här unika vinet från Chile, sauvignon gris dricker du inte varje dag och särskilt inte från Chile och Marilu Marin, vinmakaren som blendade åt andra medan hon långsamt skapade sitt eget livsverk, Casa Marin; aromatiskt och friskt, bra som aperitif eller till fisk och skaldjur).

Mullineux White 2014, nr 95186, 179 sek (nyligen släpptes en ny, begränsad, laddning av vitvinet från Mullineux, enligt Platter’s Guide Sydafrikas bästa producent; nyanserat, fruktigt, smakrikt, varför inte till grillade rätter av fisk eller kyckling?).IMG_0617

Rött

Lalama 2012, nr 90266, 169 sek (den som ännu inte provat vin från området Ribeira Sacra har här ett gyllene tillfälle; enligt Systembolaget ”nyanserad smak med fatkaraktär, inslag av körsbär, viol, björnbär, choklad, plommon, färska örter, skogshallon och lakrits… serveras till rätter av lamm- eller nötkött”)

Girard Artistry Blend 2012, nr 99659, 349 sek (hästspark från Napa och Girard, som gjort det till sin grej att alltid ligga på gränsen till det oanständiga, men aldrig gå över den; Artistry är en blend på cabernet sauvignon, petit verdot, malbec, cabernet franc och merlot, i den ordningen; inte fel tänkt om du ska grilla en köttbit).

Girard Diamond Mountain 2013, nr 90239, 499 sek (ytterligare en hästspark från Napa och Girard, rejält med frukt och kraft, något för er som vill ha mycket Kalifornien och som tycker att ett vin ska smaka samtidigt som det måste hålla stilen).IMG_2119Rosé

Ingen sann vinnörd och än mindre rosénörden missar Château Henri Bonnaud 2015, nr 99093, 179 sek. Vinet har köpts in en gång tidigare till Sverige, då i årgången 2013 – ett vin som fortsatt är riktigt bra och definitivt spännande att prova för den som inte tror att rosé gjord för att lagras kan lagras. Årgången 2015 är förstås ung men med den tillgängliga årgångens rätt – 2015 är överlag mycket tillgänglig i hela Frankrike och därför väldigt hyllad – är den redan riktigt god. Årgången fick f ö guld i Challenge Millésime Bio 2016, tävlingen för ekologiska viner som jag satt ordförande för tidigare i år (lär mer här).

Popa Chubby utmanar Rory Gallagher om vem som har den coolaste Stratan!

Glad Valborg!

Våren tittar blygt fram runt knuten och spelemannen knäpper på felan. Vårsteenen är satt i rullning, född att inte göra annat och Magnus Uggla sär skriver. Ända från Iberien sjunger man våren till, ja till och med husguden hyllar våren, och avslutningsvis en slags blommande gullplutt som bestämt att nu, nu är det vår. Som pricken över våri:t släpps nästa fredag en ny årgång av Château Henri Bonnaud.Château Henri Bonnaud

Rosé öppet en månad

Öppnade för en månad sedan ett nyblendat så kallat tankprov av Les Lauzeraies Tavel 2015 – ett vin som släpps till försäljning i Sverige i maj (just nu säljs likaledes fina 2014). Att det är ett ”tankprov” innebär att vinet inte är riktigt färdigt och fortfarande inte tappat på flaska. Fördelen med sådana prov är att de tagna direkt från tanken ofta är bättre än den första månaden efter buteljeringen. Nackdelen är att de inte alltid är fullt balanserade och att de lätt oxiderar. Således var det synnerligen intressant för en nörd att kolla vad som hände med ovan nämnda tankprov om det fick stå öppet i kylen en vecka eller en månad – visst intresse har detta också för den som ibland öppnar en flaska, dricker ett glas och ställer tillbaka flaskan; vissa buteljer klarar att stå öppnade i en eller flera veckor, andra blir gamla på ett dygn.IMG_1112Tankprovet av Les Lauzeraies 2015 efter en vecka finns tidigare omskrivet här på vinifierat (mer precist här). Efter en månad hänger vinet trots sin status som öppnat tankprov fortsatt ihop. Frukten på näsan har fått sig en smäll men dominerar fortsatt de oxidativa aromerna och eventuella ”off flavors”, den flyktiga syran har byggt på sig något men inte till en störig nivå: på det hela taget hänger vinet fortsatt väl ihop och går att uppskatta. Med andra ord behöver den inte oroa sig som köper på sig en Les Lauzeraies Tavel 2015, öppnar den och ställer tillbaka en halvfull butelj i kylen. Vinet håller med lätthet en vecka för den som vill konsumera lugnt och sansat.IMG_2138

April månad ut är det, som sagt, årgången 2014 som säljs av Les Lauzeriaes Tavel, varunr 2724, 109 sek. I maj fylls butikerna undan för undan på med årgången 2015. vinifierats tips är att den som vill ha lite mer utveckling och ”mineralitet” i sitt rosévin ska passa på att köpa 2014 innan den försvinner ur butikerna. Ett bra rosévin med lagringsegenskaper är en annan typ av upplevelse än de unga, kraftigt fruktdominerade syskonen. Det sista är utmärkt, men bara en del av den rosa världens helhet. Den som är inte så lite nördig köper några pavor 2014 nu och dito 2015 om någon vecka och jämför sedan de båda årgångarna i en, vågar vi lova, ganska intressant provning.

Heroes. Rock ’n Roll Hall of Fame.

Påskvin!

En vecka till påsk – hög tid att beställa högtidsvin! Tre snabba tips och två långsamma: 1. Les Lauzeraies Tavel 2014, nr 2724, 109 sek (i Sverige har det blivit så att alla tror att rosévin ska drickas året efter skörden, det stämmer, på snabbgjorda, enkla roséviner boostade med fruktdrivande jäst, när det gäller the real thing är ett år på buteljen inget problem, det kan rent av vara bra då en vacker ”mineralitet” utvecklas och drar vinet åt det snyggare hållet, så här års är dessutom många ”nya” roséer för unga och endimensionella, med andra ord plats för gamlingar eller i alla fall ettåringar, Les Lauzeraies ”LL” Tavel 2014 är utmärkt nu, bra ”matrosé”).10421422_464396337034776_1273629691762331152_n 2. Clotilde Davenne Bourgogne Blanc 2014, nr 5562 127 sek (vet att jag tjatar lite om det här vinet men årgången 2014 är så grym att ingen HR får missa det! testade det senast igår, briljant chardonnay för i sammanhanget inga pengar alls och på köpet får man perfekt balans, stringens och en renhet som får påven att känna sig smutsig).IMG_0414 3. Rioja Bordón Reserva 2009, nr 2726, 95 sek (Rioja är hett igen och det var på tiden, lite till mans har vi nog saknat de här ek-fruktiga godbitarna som har ålder redan i unga år, perfekt till påsklammet!).IMG_0932

Två långsamma: 1. Lalama från Dominio do Bibei, nr 90266, 169 sek (det här får anstå till efter påsken för det släpps först åttonde april och då blott 1200 buteljer så varför tipsa om det nu? jo, för att HR:en ska veta att detta högst egna mencia-vin från det högst egna distriktet Ribeira Sacra med sina tidigt skördade och därför lågalkoholhaltiga men likväl väl fenoliskt mogna druvor är ett måste för varje sann vinnörd: fråga inte, bara köp och prova!).IMG_0944 2. Casa Marin Estero Sauvignon Gris 2014, nr 99053, 159 sek (när hinkade du en sauvignon gris senast, och när du stjälpte du i dig en dito från Chile? på tiden då, eller hur? det släpptes 1800 buteljer härom veckan…).Patti Smith easter

Patti Smith Easter.

Chateau Montelena

Har vid några tillfällen fått frågan vad jag tycker är så bra med Chateau Montelena, underförstått att vinerna, framförallt rödvinet, varit ”otypiskt” för Napa Valley i sin uppstramade smalhet. Jajo, och det är just därför jag gillar Montelena. När så gott som alla andra slog in på det mer power-drivna spåret som lades ut under andra delen av 80-talet och framförallt 90-talet, då UC Davis kommit på hur den sent skördade slipstenen skulle dras, fortsatte Montelena ungefär som förut. Det har gjort och gör att vinet blivit aningen ”otypiskt” för sitt ursprung, fast det egentligen inte är det.Chateau Montelena fatNu kan man likväl tycka vad man vill om stilen. Den som söker mer kraft blir besviken, den som är ute efter mer komplexitet och balans mellan doft, smak och eftersmak blir glad. Sedan hör till saken att Chateau Montelena, både ”Cabernet Sauvignon” och ”Chardonnay”, till skillnad från klassiska power-viner vanligtvis kräver några års lagring och att de ”smala” år som 2011 blir extra slimmade.Chateau Montelena fat

Nog av. I dagarna har en ny årgång lanserats både avseende ”Cabernet Sauvignon” och ”Chardonnay”. Det handlar om 2013 som är en ”bredare” årgång vilket också gör att Montelena, känt för att släppa fram det typiska för varje år, gjort lite maffigare viner. Således ett tillfälle för den som tyckte att 2011:orna var lite för uppstramade, och ett år med ändå mer för den som fann redan 2011 tillräckligt upplevelserik för sitt pris.

Chateau Montelena Chardonnay 2013, nr 71649, 379 sek.

Chateau Montelena Cabernet Sauvignon 2013, nr 71926, 379 sek.Antonin Dvorak

New World Music: 1, 2.

Utmaningen att prova ung rosé

När Château Henri Bonnaud släpptes i Sverige för snart två år sedan förutspådde vinifierat att ”sannolikheten är liten för att det här diskreta kvalitetsvinet i mer officiella sammanhang någonsin kommer att behängas med detta (syftande på ’årets bästa rosé’) både rättvisande och rättvisa epitetet” (vinfierat.se maj 2014).

Detta trots att det var första gången ett rosévin släpptes i Sverige från den pyttelilla appellationenChateau Henri Bonnaud Palette i hjärtat av det då så kraftigt hajpade Provence. Dessutom var det ekologiskt och något så unikt som nästan uteslutande gjort på den i sammanhanget lika läckra som från vinmakarperspektiv fasansfulla druvan mourvèdre. Till råga på allt var det galet perfekt i hela sin apparition. Kort sagt ett sällan skådat under av perfekt rosévins-vinmakeri. Mycket riktigt förbigicks vinet med en talande tystnad. Bara för att hyllas, nästan tokhyllas, förra året, alltså ett år efter släppet.

De flesta som bedömer vin provar som konsumenter och ser till vad de har i glaset för stunden. Inte så mycket att säga om. Den som vill hitta de potentiella guldkorna, de där som blommar ut först med tiden, får oftast leta själv. När det gäller rosévin blir dock det där en aning komplicerat för de bästa rosévinerna är så gott som aldrig bra under försäsongen, alltså då man i Sverige bedömer årets nyheter och nya årgångar av befintliga produkter. Och omvänt: vinerna som är bra redan i februari-mars håller sällan säsongen ut och definitivt inte över tid. Redan i juni är de för det mesta förbisprungna av de mindre omedelbara produkterna. Dessutom är de ofta tämligen stereotypa och i avsaknad av djup och komplexitet.

Sannolikt kommer många roséviner från 2015 få ett positivt mottagande när de nu snart ska bedömas. Det är korrekt, året är insmickrande och tilltalande. Å andra sidan består det till stor del av viner som till följd av årgångens väder utvecklats i förtid och de kommer inteChateau Henri Bonnaud hålla väl över tid. Inte sällan består fräschören till del i tillsatt syra som i det här fallet inte tillsatts på grund av att stilen kräver det utan därför att året satt ramarna.

Tillbaka till Château Henri Bonnaud. Trots allt sålde den av Systembolaget inköpta volymen slut allteftersom alltfler upptäckte hur bra vinet egentligen var. Däremot finns det flaskor kvar i beställningssortimentet. Den som är intresserad av att lära sig mer om hur välgjorda och högklassiga roséviner utvecklas över tid har här ett unikt tillfälle att ta reda på det (Palette Rosé (Château Henri Bonnaud) 2013, nr 71164, 179 sek). Prova gärna med vinvänner och till en bit mat som kan vara allt från vällagade inte alltför smakrika fiskrätter via sallader till tapas-variationer.

Trots det lite svala mottagandet senast har Systembolaget även i år köpt in 2400 nya flaskor Château Henri Bonnaud. De släpps i maj och kommer kosta ungefär som tidigare (179 sek). Missa inte det tillfället!

Vi tar upp gårdagens handske och kör vidare med lite Mano Negra – nostalgi för frankofiler som vill höra 90-talet igen.

PS I morgon mer om hur man gör roséviner för att de ska vara imponerande tidigt på säsongen.

Stjärnkock bjuder ut sig!

I gårdagens DN ger sig Sanna Blomquist på så kallade stjärnkocksviner. Kort sagt, menar hon, är det för bedrövligt att dessa smakprofiler inte har någon feeling för vare sig känsla eller anständighet när det kommer till viner vilket leder till att stjärnkocksvinerna överlag kan avfärdas som mindre prisvärda produkter etiketterade för att sälja i alla fall.

Det som er utsände i de kommersiellt smarta stjärnkockarnas guldkantade vardag slås av är den bittra insikten att han trots sin numer oomtvistat högst-på-kockpiedestalen-liknande status inte har ett eget kockvin, för matlagning och andra högtidliga tillfällen som förtjänarDN att dränkas i en glömskans dimma. Den tidigare nämnde vill därför be mindre nogräknade svenska importörer med omfattande finansiella muskler att bekosta en PR-byrå samt annonsera och på andra vis marknadsföra in ett icke prisvärt vin i Systembolagets fasta sortiment, att snarast ta kontakt. Märk meddelandet med den årliga summa ni med säkerhet kan utlova i utbyte mot den högst på piedestalen sittande stjärnkockens namn, ja, ni vet ju vem.

Vill sist men inte minst göra hugade affärskontakter uppmärksammade på att en resa med krogbesök och ansenliga mängder alkohol gärna får ingå i dealen, har däremot inga andra krav på vinet än att det är extremt billigt i inköp så det finns utrymme för en rejäl stjärnkocksroyalty trots att vinet kostar under hundringen, vilket gissningsvis måste anses som en psykologisk gräns för den som kan tänkas köpa och bli lycklig av det utan tvekan oprisvärda vinet.

Hoagy Carmichael!

PX: segerns sötma!

Hustrun var, det måste sägas, lätt hånfull när er utsände testpilot bland de oanade kombinationernas lika farofyllda som underbara värld föreslog att vi skulle dra ett vin till hennes lördagslunchmat, parmesanspäckat potatismos och steak haché. Nu, det måste också sägas, föreslog den ovan nämnde inte vilket vin som helst utan en Vieja Solera PX 30 Años, eller med andra ord en gammal, ursöt sherryvariant. Tanken var, varken mer eller mindre, att det bara måste gå och att det på något vis är civiliserat att hinka 30 +-årig PX till lördagslunchen så där i största allmänhet.IMG_0812Nu är det säkert mer än en HR som likt Hustrun snörper på munnen och tror sig veta bäst trots att de då är ute och cyklar enhjuling i Novemberkåsans spår en kulen natt i början av december. För visst går det! Till och med Hustrun tvingades göra tummen upp (se bildbevis!) sedan hon i det längsta försökt kämpa emot den härligt koncentrerade och syrligt bautasöta PX:en i dess virvlande gomsegelsdans tillsammans med det parmesanspäckade potatismoset och i viss utsträckning den medvalsande steak hachéen. Ha! Jag visste det!IMG_0813

Den som vill prova själv införskaffar lämpligen en steak haché eller dess råvaror, självklart av bästa kvalitet, samt slänger ihop ett mumsigt potatismos och späckar det med parmesan – kan dessvärre inte ge närmare anvisningar avseende maten men den som känner sig manad vet säkert hur den grytan och stekpannan ska dras eller vad man nu gör med grytor och stekpannor. Vad jag helt säkert vet är att det högst civiliserade vinet, som dessutom i sig utgör en fantastisk dessert utan något annat än sig själv, kan beställas på Systembolaget i Sverige: Vieja Solera PX 30 Años, nr 76475, 449 sek.

Lämplig musik.

Rioja & Climax

När gamla, ärevördiga Bodegas Franco-Españolas viner återlanserades i Sverige för några månader sedan var gensvaret fantastiskt. Så förvånansvärt var nu inte det. Vinerna är bra i sin genuint klassiska (och rena) stil och vinkonsumentens intresse har inte bara i Sverige utan också globalt flyttats från uppblåsta muskelpaket till viner med personlighet och tydligt ursprung. Kort sagt älskar vinkonsumenten återigen att botanisera och att känna skillnad.12647231_607818489359226_6397712921749853816_nBland många som snabbt lyfte fram Franco-Españolas viner fanns magasinet Munskänken. När en tidning hajpar ett vin kan det ha väldigt olika effekter. En del hissar så många produkter att genomslaget av ett fynd uteblir. Andra är mer sparsmakade och då händer det desto mer när fyndstämpeln plockas fram. Munskänken tillhör den senare kategorin och när magasinet fyndade tre av fyra viner och gav det fjärde ”mer än prisvärt” lät inte reaktionerna vänta på sig och närmast per omgående tog vinerna slut i det svenska lagret och nästan lika snabbt var det jul, vilket innebar att det tog lite tid innan lagren kunde fyllas på. Men nu är det gjort! Och för att fira denna tilldragelse har importören Terrific Wines bett de slipade ynglingarna på Pinyin Studio i Peking att sätta ihop en slags annons, som publiceras härintill.12647231_607818489359226_6397712921749853816_n

Vinerna? 1. Rioja Bordón Reserva 2009, nr 2726, 95 sek (klassisk reserva i högform till en prislapp som tarvar en skämskudde om man ska kunna säga det högt). 2. Rioja Bordón Gran Reserva 2006, nr 86815, 155 sek (mer vinklassicism, Rioja-kvintessens på butelj som tar dig rakt in i den spanska vinhistorien och det än en gång till ett skamligt lågt pris, kort sagt ett stycke vinhistoria och ursprung du inte har råd att sitta utan). 3. Viña Soledad Tete de Cuvée Reserva 2005, nr 75639, 149 sek (en livfull, vit tioåring för 149 pix? seriöst? det är som att stjäla godis från spädbarn! synnerligen intressant och personligt vitvin som stammar från den gyllene epoken när vitviner av det här slaget kunde se dagens ljus och med framgång lanseras på en lika häpen som förtjust världsmarknad).

Två sidor av Climax Blues Band: Å ena sidan, å andra sidan.