Efter den nyligen genomförda sågningen undrar säkert en och annan HR vad som då duger åt en mer än vanligt grisig vinifierat en sommar som den just nu i norra hemisfären pågående. Det finns massvis av bra böcker därute och därför rekommenderas en och annan HR de bloggen närstående böckerna ”vinifierat” och ”Vinprovning – så upplever du vinets alla möjligheter” (”Årets dryckeslitteratur”, enligt Måltidsakademien, bara en sådan sak). För den som tycker om kruttorra, nördiga saker duger för all del även ”Odla och tillverka vin” och den som vill ha sig en vinvärldsanknuten novellsamling till livs intager lämpligen ett, eller för den mindre nogräknade ett par, styck ”Vinifiktioner”. Någon kanske noterar att samtliga böcker har samma författare och denna någon ska då veta att vinfierat ser det författarnamnet som en kvalitetsgaranti. Dansant yé-yé.
Kategoriarkiv: Konst
Bergs Lars spelar Birger
Vinskribenten med mer, Bergs Lars Hansson, är också en utmärkt gitarrist med ett förflutit i diverse band på den tiden det begav sig. Häromdagen bar det sig inte bättre än att en av hans gamla musikkompisar fyllde jämnt och det inspirerade Bergs Lars till att komponera den lilla trudilutten ”Birger”, vilken den kan höra som 1. Klickar in sig på (alternativt, och mest sannolikt, kopierar och klistrar in) den här länken http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=494 2. Söker sig till ”Sök och Finn” från 14:e juni (snett ner till höger) 3. Klickar på Lyssna 4. Spolar fram till 1 tim 16 min (där börjar Bergs Lars prata lite) och framförallt 1.19 (där börjar Bergs Lars lira lite; han har gjort sång/prat och gitarrpåläggen medan han har hjälp med basen och trummorna). Underbart, tycker vinifierat och tackar Bergs Lars för länken!
Grekland tvålar till oss
En vänligt sinnad HR har tagit del av vinifierats tillkortakommanden i världens duschkabiner och då särskilt med de tvålar hotellen plägar tillhandahålla sina gäster. För att göra en lång historia kort försåg HR:n vinfierat med några påstått högkvalitativa tvålar från Grekland, tvålar som skulle få vinifierat att inse hur stor skillnad det faktiskt är på tvål och tvål. Om man får tro HR:n är merparten av dagens tvålprodukter, flytande som fasta, av undermålig kvalitet och vi borde alla rikta blickarna mot Grekland, som inte bara bjuder oss på underskattat vin och finfina oliver utan också vad som kan vara världens bästa tvålar, i det här fallet, Knossos, gjorda av 80-84 % olivolja, lite havssalt och vatten. Det glycerin som finns bildas under uppvärmningen av olivoljan. Enligt uppgift måste olivoljan vara av högsta klass och helt ren. Noterbart är att det, enligt vår sakkunnige ciceron, inte går att ha mer än cirka 84 % olivolja om allt inte ska bli en kladdig sörja. Hundraprocentiga olivtvålar är alltså en bluff och, ja, tänker man efter skulle en sådan tvål bestå av olivolja och då kan man lika gärna tvätta sig i lite dito. Det som imponerar med de här grekiska supertvålarna är att de kan användas till det mesta – påminner i det fallet lite om arméns gamla salva som dög till allt utom att skjuta fienden – som tvätt av kropp, hår och kläder, dessutom påstås den effektivt kunna rengöra feta grillytor, golv och annat. vinifierat har inte kunnat göra en så omfattande test av tvålarna, men det som står klart är att de fungerar fantastiskt bra för rengöring av kropp och hår. Det där sistnämnda är det som överraskar. Normalt brukar håret bli ganska konstigt om man hugger hotellets hårdtvål och kör en vända på skulten, så icke här, faktum är att håret verkar må bättre än på länge och dessutom slipper man doften av ammoniak som förfärande många schampoprodukter har en ovana att sprida i duschkabinen. Japp, vakna HR har förstått: vinifierat rekommenderar Knossos olivtvålar, läs mer här, finns i välsorterade tvålaffärer i Sverige. Tvålmusik och rengörande musik.
Kaffetuctuc i hästväg & Rock-Angela & co
Efter en kort och svag stund av obetänksamhet, missriktad välvilja och borttappad väg i livet, befann jag mig, plötsligt, som skjuten ur en djävulusisk och opålitlig kanon, så tidigt att ottan bara var förnamnet, på en hästtävling i sydligaste Sverige. Jag hann knappt säga ett urbota dumt och förhastat ”det ordnar vi” som svar på yngsta dotterns, med en nästintill en sirens falskt lockande stämma framförda, fråga ”kan inte du hjälpa mig på hopptävlingarna när du kommer och hälsar på?”, förrän jag stod där: utmattad, rödögd, glåmig, på lipen och med bultande tinningar och ett stort, grågrönt migränmoln svävande farligt nära, som ett vilsekommet klormoln på jakt efter en gammal simlärare eller annan typ av bassängstänkt människa att ge sig på med sitt giftiga innehåll. Då, just som solen äntligen kom över klockan sju eller något annat hemskt, hördes ett tuctucande och se där, där kom en av Fogarollis röda kaffetuctucer tuctucandes mot mig som en glatt gläfsande Sankt Bernhardshund på väg mot den snödrivsatte och törstige alpvandraren. Anna, som körde kaffetuctucen, såg genast hur det var beställt, tvärnitade och jag hann knappt stöna fram ”dubbel espresso” förrän jag hade en i handen och snart i kroppen och se! i ett slag blåste det lömska migränmolnet iväg, bort mot Danmark till där det enligt vanligtvis välunderrättade källor satte klorna i en stackars dansk som, enligt samma källor, förtjänade det, och solen sken i kapp med alla tokiga och därför alltid på morgonarna så glada hästmänniskor på plats. En sak står klar för er utsände i ottan efter denna mirakelartade upplevelse: Fogarollis kaffetuctucer är ett gudasänt väsen! Italiensk rock ’n’ roll.
Krakow Trololo
I fredags i ett gathörn i Krakow: Eduardo Khil och Trololo.
Pinyin: Grafisk design & lämplig musik
Mer grafisk design från Beijing och Pinyin Studio. Här är den rykande färska, nya – just det, öh, faktumet, ”nya”, ligger i sakens natur då den är rykande färsk, kan man för övrigt konstatera så där i förbifarten – upplaga av webmagasinet Pinyin. Lämplig musik och lämplig musik.
Nordstjernan snart tillbaka?
Enligt Skövde Nyheter har tre entreprenörer från Skaraborg, med Svante Andersson i spetsen, registrerat bolaget Bryggeriet Nordstjernan AB. De tre är redan, bland annat, inblandade i restauranger i såväl Skövde som Jönköping och Oslo (O´Learys på Carl Johan) och tanken är att de egna ställena ska utgöra basen för den nya produktionen. Klassiska Nordstjernan startades under 1800-talets andra hälft och lades ner cirka 100 år senare, på 1960-talet. Vid förra sekelskiftet tillverkades närmare 650 000 liter öl och så sent som 1945 ansågs, enligt Skövde Nyheter, Nordstjernan ett av de modernaste och största landsortsbryggerierna i Sverige.
Kärt återseende & trendspaning i Italien & annat
Vart ska man bege sig för att få veta allt om det senaste på modefronten om inte till Italien? Och se, där!, på strandhaket New Paloma Beach, bland skaldjursrisottoar som mest påminde om utsökt paella, grissini, skaldjurspastor och annat godis och människor och hundar och finkornig sand på trädäcket och med utsikt över det vid Bordighera trefärgade vattnet, som går från turkos via ljus- till marinblått, stod de plötsligt bara där, väl och åtsmitande förankrade på en propert klädd, äldre gentlemans fötter, det senaste senaste och det hetaste heta i den enda modevärlden som är värd sitt namn, nämligen de ukrainska vittofflornas värld, och, de var transparanta!, en närmast revolutionerande utveckling av ett redan världsberömt och kulturhistoriskt väl inarbetat klädesplagg. Lördagsrödtjut att stävja sommarens blöta och blåsiga olustkänslor med. Och lite champagne för La France denna lördag den 14e juli då Frankrike, bokstavligen talat, exploderar i champagne och fyrverkerier.
The Ox, Thunderfingers: John Entwistle!
Kommentarerna till ett nyligen inlagt inlägg om The Who ledde fram till att den här låten kom upp och kort sagt är det så bra att ingen ska behöva missa det bara för att personen ifråga inte har vett att dammsuga alla gamla trådar på vinifierat.se. Snacka om bloggservice och njut (och läs mer om The Ox). I hear thunder…
Charles Chaplin
På tal om Chaplin, som många, uppenbarligen, måste (åter)upptäcka, rekommenderas alla hans filmer och kanske särskilt Diktatorn och Moderna Tider och ja, alla. Det avslutande talet i Diktatorn. Ytterligare en slagdänga signerad Chaplin.