Årets företagsjulklapp är tveklöst den ännu outgivna romanen ”Kronos väv”. Denna utkommer officiellt 20 september och är framemot jul en blott tre månaders baby och som sådan en fröjd att skåda för var människa med hjärtat på rätta stället. Detta inte minst som den, till skillnad från en del andra tremånaders saker, inte direkt kräver något underhåll. Nej, här talar vi om ren och skär glädje för innehavaren! Inget gnäll, inga blöjbyten, inga nattvak. Således, företagare, här följer vad som är både den perfekta julklappen till personalen i år och till dina affärsrelationer: Kronos väv (kan köpas t ex genom att klicka här).
Nu kan någon enstaka person som inte är arbetsgivare eller företagare utan snarare anställd eller en affärsrelation värd att smörja eller rent av någon som tycker att den med rätta bör mutas så där lagom mycket, tycka att även om det där måste anses vara årets roman och en inte bara rumsren utan också självklar källa till många härliga stunder i läsfåtöljen och en pålitlig vän på tåget så är det i snålaste laget att så att säga bara ge en bok. Bortsett från att den personen är ute och cyklar så kan det vara klokt att förekomma och addera alkohol till bokgåvan ity den svensk som inte tror sig ha fått himmelriket då den får en skvätt alkohol förefaller inte finnas. Således kan boken kompletteras med – betänk att vi talar juletider – en flaska glögg och då talar vi självklart om Solveig Sommarströms alias Tomtemors Starkvinsglögg, nr 30746, 96 sek (kan beställas här).
Skulle någon nu tycka att glöggen bör bytas ut mot en flaska vin eller rent av att boken och glöggen måste kompletteras med ytterligare en liten gåva då mottagaren är en av dessa individer som aldrig får nog eller bara är girig och allt som oftast sur och tvär. Då är en flaska Rioja Bordon Reserva 2011, nr 2726, 95 sek (kan beställas här), den perfekta pricken över i:et. Varför? Tja, Bordon Reserva är rent allmänt ett alltid välgjort och bra vin i en ren och snygg, klassisk stil, men årgången 2011, det vet alla som kan huset Franco-Españolas, är något utöver det vanliga, och då gäller det att passa på och fylla ladorna, eller i alla fall vinkällarna och garderoberna som understundom tjänar som gömslen och förvaringsplatser för husets käraste ägodelar, näst efter det som står att finna i bokhyllan förstås, då årgången finns tillgänglig. Som nu. (Ja, det är ”fel” vin på bilden, och om du retar dig på det tycker jag att du ska näthata lite om det så du får frid i kroppen igen, petimäterpucko.)
Vi börjar i Toscana och en Brunello som tillhört favoriterna hos er utsände bland de stövelstukade vinerna ända sedan det lanserades på Systembolaget för något år sedan. Då fanns ingen annan koppling än kärlek. Nu levereras vinet av en den nyss nämnde utsände närstående importör. Och vinet är: 
Ordet ”bio” står där därför att producenten vill på sin etikett visa regelverket för tillåten svavelhalt inom olika discipliner – konventionellt, ekologiskt och biodynamiskt – eftersom gården alltid ligger så lågt med sitt svavel, vanligen rejält under nivån för biodynamiskt vin. Ingen annan har haft någon åsikt om detta. Inga kontrollorgan i Frankrike. Inga kontrollorgan i något annat av det dussinet länder dit gårdens viner exporteras. Men i Sverige blev det stopp för det 100-talet buteljer producenten kan förväntas sälja av sitt prestigevin det kommande året. Fast riktigt stopp blev det nu inte. Systembolagets konkurrent näthandelsföretaget Xwines säljer också
När jag kom till Domaine Christiane Rabiega, som gården då hette, gjordes där framförallt rosévin. Det såldes under gårdens namn och, i förekommande fall, på en ”andra-etikett” kallad St-Joseph (efter kvarteret där gården ligger). Det stod snabbt klart att om vi skulle lära oss något om vin gällde det att utveckla de röda och vita vinerna. Dessutom visade enklare kalkyler att vi sannolikt skulle göra ett bättre resultat om vi lyckades med konst- och vågstycket att etablera ett riktigt dyrt toppnummer på gården. Det toppnumret blev Clos Dière cuvée I, vilket vi ska be att få återkomma till i en senare post. Nu handlar det om cuvée II.
fungerar inte som lag, Italien som vanligt bra, Sverige kanske EM:s sämsta lag hittills, Island har vi inte sett än men räknar kallt med att de kommer göra ett strålande mästerskap, huliganerna särskilt de ryska en skam för fotbollen i allmänhet och respektive land i synnerhet, 
Men han fattar varför den här storyn är never ending och varför jag på nytt gav mig iväg för att gömma om långtidstesten så snart Hustrun försvunnit i i köket för att förbereda desserten.
En av de för oss nördar oemotståndligt roliga sakerna medlemmarna på 
känt som MDLVX, och ett vin designat av er ovan nämnde utsände. Vinet har tidigare omskrivits här på vinifierat och den sanne HR:en vet att första årgången var 2006, att vinet sedan starten fått toppnoteringar i såväl Sobremesa som många andra spanska tidningar och guider (som rent av placerat vinet bland Riojas tio bästa) och att sedan dess har MDLVX fått erkännanden mest överallt också utanför Spanien, inte minst i Decanter, där det toppnoterats.
vinifierat och den ovan nämnde utsände tackar nördarna på finewines.se för uppmärksamheten och många kloka synpunkter på 
Vinet