Det torde stå utom allt tvivel att det finns ett ekologiskt och ett, i kanske ändå högre grad, ekonomisk intresse i, att som hotellägare, utrusta sig med förhållandevis stora tvålbehållare, istället för alla dessa småtvålar, som, en masse, vräks över resenärer, jorden runt, dagligen. Om detta finns mest gott att säga, så länge hotellägaren har vett att utrusta sina tvålbehållare med någon form av rumsrena tryckapplikationer för den som vill få tvålen att flyta ut ur behållaren och, vanligtvis, ner i den väntande handen. Däremot är det ytterst upprörande och högst olämpligt, att, som vissa mindre nogräknade och okänsliga, för att inte säga misstänkt kriminella element, förse sina rum med tvålbehållare med blott en spene, vilken gästen förväntas trycka på för att få tvålen att flyta. Om vi bortser från de rent erotiska, och därmed kanske inte alldeles oangenäma, fantasier detta, hos känsliga och känslosamma personer, kan ställa till med, kvarstår de mindre trevliga följderna av tvålbehållarspenens vara, som det direkt oetiska intryck den hängande spenen utgör, den inte helt angenäma tryckupplevelse som gästen förväntas, utan knot, få sig till livs flera gången under sitt korta besök på hotellet, det irriterande i, att hur mycket gästen än trycker, pumpar, klämmer och masserar så kommer det lik förbannat bara ut småpytsar av tvålen efter varje försök till att få densamma att flyta fritt. Till allt det nyss nämnda ska läggas det inte helt ovidkommande faktumet att den form av rågummi i halvfabrikat spenen utgör inte är vad majoriteten av världens hotellgäster vill utsättas för i ottan. vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot tvålbehållare med spene! The Kinks.
Kategoriarkiv: Världen
Kompetenskvotering nu!, Händel & Marriages
Det är tur att merparten av de inkompetenta affärsmännen och, i mindre utsträckning, – kvinnorna rekryteras till ledningarna i de stora företagen i en kaka-söker-maka-karusell, därför att om de sattes att sköta en liten affär, ett jordbruk eller ett medelstort industriföretag skulle de snart köra det i konken. Det stora företaget är mer förlåtande och överlever vanligtvis affärsstrategisk inkompetens, ekonomisk misshandel och självgod arrogans. Vad aktieägarna behöver är inte i första hand könskvoterade styrelser men väl kompetenskvoterade styrelser och företagsledningar. Att vi idag spelar Händel har kanske något att göra med Vattenfall. Vi avrundar med lite mer Emma Ruth.
Väljaranalys, Emma Ruth & Charles Mingus
Allt är politik så också den opolitiska arenan vinifierat, som nu tar tillfället i akt att med anledning av det nyligen genomförda valet i Sverige göra en väljaranalys: Ingen regering blir bättre än sin opposition. Historiska exempel då oppositionen varit obefintlig, navelskådande eller dumgnällig och på så vis släppt fram de mest horribla regeringar och rent av diktaturer är legio. Det är därför viktigt att den som förlorar ett val försöker vara konstruktiv i sin självklara kritik av vinnaren. När det var som mest rörigt inom oppositionen under förra mandatperioden jublade bara den korttänkte regeringsanhängaren. vinifierat vill till och med gå så långt som att påstå att valutgången i år hade kunnat bli en annan om oppositionen varit starkare under inledningen av den mandatperiod som just avslutats. Detta därför att regeringen tvingats till en annan attityd, en atttityd och kanske också politisk inriktning som tilltalat de väljare som nu vände regeringen ryggen eller kanske inte ens såg den som ett alternativ. Många undrade hur ett folk kunde välja bort en regering som har ordning på statsfinanserna – tja, samma fråga ställdes när Göran Perssons sista regering föll. Kanske föll såväl Perssons som Reinfeldts regeringar på att de hamnat lite för långt från väljarna. För att nu oppositionen ska fungera bra krävs sannolikt att dess mest högröstade väljare inte minst i de sociala medierna har vett att uppföra sig. Den smutskastning som tidvis bedrevs mot den nyss sittande regeringen inför valet var emellanåt direkt pinsam och korkad och alltför ofta ovärdig. På samma vis har det efter valet cirkulerat de mest enfaldiga poster riktade mot valets vinnare, poster som vore begripliga om de kom från tonårsligan i ett av ungdomsförbunden, men dessvärre är det oftast vuxna, myndiga, röstberättiga som ligger bakom. Väljare som för övrigt inte drar sig för att idiotförklara alla som röstar på SD som om en sansad, kanske alienerad, debattör från det partiet skulle vara mer enfaldig än den som föredrar smutskastning framför konstruktiv kritik. vinifierats analys utmynnar i den förfärande slutsatsen att det finns korkade väljare i alla partier och att det allt som oftast kan vara mer på sin plats med ett väljarförakt än ett politikerförakt, och alla måste ta demokratin på allvar, den är ingen självklarhet. Emma Ruth. Charles Mingus.
Förbud mot sura duschskynken!
vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot surt stinkande duschskynken! I den mån de här skynkena dyker upp på hotell och alltså utgör en direkt fara för en oanande och dessutom betalande allmänhet får inte samhället sky några medel när det gäller att straffa i hotelldirektören och, i förekommande fall, chefen för hotellkoncernen. Tilläggas bör, att i de fall den oanande och dessutom betalande allmänheten utgörs av en näskänslig person som tvingats upp alldeles för tidig på morgonen och redan i och med det löper en akut risk för att drabbas av en ihållande migrän ska på offrets anmodan närmaste hälsovårdsmyndighet med stöd av den lokala polismyndigheten ha rätt att med omedelbar verkan stänga stället.
Osannolika men inga fantasifoster
Facistoida rasister och diktaturkramare som drivna av hat och självhat samlats i en masspsykosens mördarsekt, sådana finns väl inte idag? Och de samlar väl inte anhängare från upplysta samhällen post-1900-talet?
Något dvärgtaxen släpat in & Pink Floyd
Det bilden visar är inte något som katten släpat in utan något som dvärgtaxen försökte släpa in. Var han hittade denna godbit vete blott fåglarna och något säger er utsände i taxarnas underfundiga och inte alltid så väldoftande jaktmarker att det är lika bra det. Pink Floyd.
Färdigsprutat från luften i Frankrike & Lynyrd Skynyrd
Den franska miljöministern, Ségolène Royale, är förmodligen Europas, kanske världens, just nu mest pådrivande, ambitiösa och handlingskraftiga miljöarbetare. Det gör henne, såklart, inte omtyckt i alla läger i alla lägen, men få har rimligtvis något att invända mot de kraftiga skattesubventioner hon infört för den som ser över och minskar energiåtgången i det egna huset. Mer aktuellt för oss vinproducenter är att det från och med sista december nästa år blir förbjudet att växtskydda vingården från luften. Redan i år införs med omedelbar verkan ett liknande förbud för majsodlare i fastlands-Frankrike , bananodlarna i Franska Antillerna med flera. Lynyrd Skynyrd flyger fritt.
Kottarashky
Snart bär det av till Bulgarien igen och den där pågående skörden och vi värmer upp med lite Kottarashky, som blandar gamla skivor och låtar från bland annat Bulgarien med mer moderna toner influerade av elektro och jazz och vad som nu kan tänkas vara modernt: Chetiri, Opa Hey!, Bell.
Dumt om listigt & listigt om dumt?
Människor som på en och samma gång är dumma och listiga är farliga. De enda som är farligare är dumma som tror sig vara listiga.
Din röst, din framtid, George Jones & Sara Bareilles
Samtlig riksdagspartier har rimligtvis en hel del i sitt partiprogram som kan tilltala alla och samtliga har lika rimligtvis en och annan inkompetent politiker på plats, lokalt, regionalt, i partikadrerna, kanske rent av i Riksdagen. Omvänt har väl de flesta riksdagspartierna saker i sina partiprogram som vi inte tycker om och alla har de ett knippe mer eller dugliga politiker att visa upp. Däremot är det bara ett parti, Sverigedemokraterna, som gett fritt spelrum åt dumheten och som högst medvetet flörtar med populism och krafter som historien har visat inte är särskilt kloka och över tid inte heller särskilt hållbara alternativ. I vart fall tillsvidare är Sverige en demokrati med fri rösträtt och en fri press så det är inte så mycket att säga om att ett sådant här parti finns eller att en del besvikna människor faller för dess lika skickligt smidda som populistiska locktoner och röstar på det. Dock bör vi alla inse att den som röstar på det här partiet i grunden väljer dumheten. Den som inte känner sig hemma i något parti eller som vill ”proteströsta” kan alltid välja blankt. George Jones berättar hur det kan gå och Sara Bareilles hjälper dig att sjunga en liten sång till din favoritpartiledare.