Fylld av farhågor vinkade vi av Hustrun, på väg ut på en av sina affärsresor. Där stod vi, hundarna och er utsände i de övergivna männens desperata och illusionslösa vardag fylld av vidbränd mat och obehagliga överraskningar för den kräsmagade, och vinkade och oroade oss. Å andra sidan fanns det inget annat att göra än att ta tag i vår nu så innehållslösa vardag. Således begav vi oss till köket och stekte bacon till oigenkännlighet och ägg tills de var så hårdstekta att de kunde stå för sig själva, och bäst av allt: vi råstekte potatisskivor så de blev bruna och fina. Sedan åt vi. Lite grann. För det vara ganska oaptitligt det hela. Hundarna föredrog sitt torrfoder och er ovan nämnde utsände tröståt lite nötter och kokosbollar. Sedan var det sängdags.
Mitt i den rasande mistralen tyckte sig så Hovawarten höra något som inte borde höras i den annars så ljudliga vinden med allt sitt vinande och sina slående fönsterluckor och knakande tak. Med andra ord gav han sig till att skälla. Detta gjorde han så bra att hela huset vaknade och er utsände hjälte insåg att det enda att göra nu, klockan 04.45, var att släppa ut hundarna så de fick rasa av sig en stund i trädgården. Sagt och gjort.
Efter en kvart var de tillbaka och alla kunde gå till sängs igen. Men. Vad var det som luktade? Taxen! Den förbenade Taxen stod där på golvet med svansen gåendes som en propeller på speed… och luktade… vedervärdigt! Kanske hade Hovawarten väckts av ett djur med förmågan att åstadkomma extremt illaluktande exkrementer, och nu hade Taxen glatt rullat sig i det onämnbara. Kanske hade den lille koprofagen till och med mumsat på det där nyss inte närmare nämnda. Nu kom huvudvärken. Och paniken. In med Taxen i duschen, där han betedde sig på att sådant vis att inte något annat stod till buds än att hoppa in i duschen med honom.Nog av. Efter detta kunde inte så mycket mer hända, tänkte somliga av oss och gick och lade sig igen, medan Taxen trippade ner till köket och tog sats på mattan han brukar pinka på när han är synnerligen upprörd och förorättad av något.
En dag i gräsänklingens liv
8
Men detta är ju fruktansvärt! Ett samordnat angrepp på intellektet! Ett angrepp där reklammakarna och tevekockarna ingått en ohelig barnspråksallians! Självklart måste detta stävjas med det omedelbaraste. vinifierat kräver förbud mot infantila ”Häjdå” på teve samt gränsöverskridande samarbeten mellan tevekockar och halstablettsreklammakare!
Trots en insikt om sakernas tillstånd, kan HR:en ändå döma om vår förvåning då vi ensamma i huset efter väl genomförd tvagning i duschen greppar en flaska från Nivea och med texten ”crème nourrissant” –alltså ungefär mättande kräm, vilket väl ändå måste utläsas som en slags fuktkräm – och smetar in oss med nämnda kräm och hela kroppen börjar löddra, löddra!, å det värsta!
Värre är det med Academedias rektorer som dricker som vore de högstadieelever begåendes sin alkoholdebut. Päroncider och Chill Out, det är vad de passar på att trycka i sig när det bjuds gratis! Ja, det är skandal och slikt resursslöseri av andras pengar måste per omgående förbjudas! Vuxna som beter sig som ovuxna är ett gissel lika stort och samhällsonödigt som skrikande barn på flygplan. Vuxna som är ovuxna i sitt dryckesmönster är etter värre och måste förbjudas att överhuvudtaget inta vätska på annat sätt än intravenöst till dess de med Clockwork orange-liknande metoder fåtts att se vidden av sitt beteende och cederat med att tonårsbete sig på konferenser.
Det är förstås illa nog att alla kvinnor måste botox-operera sina läppar och alla män måste ha yviga skägg som de skrattande går till den lokala och likaledes klämkäckt flinande barberaren och ansar, men det här med att pensionärerna slänger bouleklot efter ungarna (eller möjligen, att de hjuldrivna ligisterna sladdar omkring på de förskrämda pensionärernas boulebana eller, mest sannolikt, både och) är något som absolut måste kvävas i sin linda, innan det hinner sprida sig till grannkommunerna och vidare över landet. vinifierat kräver att regeringen och riksdagen och lokalpolitikerna och GW och förre polischefen per omgående vidtar kraftfulla åtgärder och stoppar såväl botoxmissbruket som de klämkäcka barberarna och de barnjagande pensionärerna och de ligistanstrukna ungarna och de sjukligt vinkande människorna. Allt finns på film och något måste göras nu, annars kommer aldrig någonsin någon att frivilligt flytta till detta helvete på jorden.
Det här med att folk tror att de har rätt att gnälla å det grövsta över hur äggen är kokta… den rätten har de inte. Till att börja med kan den som äggkverulerar koka sina egna ägg och vad mer är, är att den som trots det nyss sagda äggkverulerar, må det sedan vara över egenkokta ägg eller sådana som kokats på entreprenad, ska kunna ådömas hemska straff både av samhället inrättade och kontrollerade domstolar och ambulerande folkdomstolar och hastigt på- och hopkomna lynchmobbar. På grund av det där sista kan straffen för äggkverulering inte närmare preciseras än att vi här talar om spontana och säkerligen rättvisa straff framvuxna ur den upprörda folksjälen och exekverade med lynchmobbens sedvanliga pedanteri.
Det bästa som anbringrats storstaden i modern tid måste vara byfånesparken. Det är förvisso sant att den skickat framkomligheten för rullstolsbundna och synskadade tillbaka till 50-talet och att den i egenskap av sin ökande popularitet verksamt kommer bidra till ökad fetma i samhället och allt som följer i spåren av denna, men allt det där måste ändå anses vara ett lågt pris att betala för denna fantastiska sak som så som sållet sållar agnar från vetet effektivt och iögonfallande sållar byfånarna från de normalbegåvade.
Sedan skriver någon i GP att det var det värsta sedan 
Ja, alla var upprörda över något och då hade de ändå inte läst Andres Lokkos krönika i SvD, där han påpekar att det är helt i sin ordning i Sverige med sin ständigt eftersläpande folksjäl, att inte veta vem 
Vadå? Om jag sett