Vingårdsmaterielfirman Vinséo ville göra reklam för sig själv genom att till olika vinodlare ställa frågan ”Vad kostar det att producera ett kilo druvor och vad får man för det?”. I veckan debatterade sålunda diverse vinprofiler saken vid ett seminarium anordnat av nämnda Vinséo. Kostnaden visade sig vara runt 1,4 €/kilo för biodynamikern Emmanuel Cazes (Domaine Cazes) och kvalitetsproducenten Gérard Bru (Château Puech Haut). Båda säger sig ta ut mellan 24 och 27 Hl/Ha. En slutsats man kan dra som åhörare till debatten är att nämnda producenter då måste ta rejält betalt för att överleva, men som debatten arrangerades av Vinséo blev slutsatsen också… ”bevattna mer (och öka ditt uttag)”. Inget fel i det, men kanske ett aningen sökt svar? Laurent-Emmanuel Migeon från Groupe Evoc – nu talar vi massproduktion och bevattning – menade att Evoc producerar vin för mellan 0,2 €/kilo (lägre klassad mark, uttag 90 Hl/Ha) och 0,6 €/kilo för AOP. Vincent Pugibet (Domaine de la Colombette), slutligen, som representerar en produktion inriktad på viner med låg alkoholhalt, berättade att hans kostnad hamnar på 0,2 €/kilo. Alltid. Förklaringen till detta är bevattning (högre skördeuttag) och mekanisk beskärning (spar 1000 €/Ha och år, samt de besparingar som görs genom att inte stötta vinrankorna). ”I Australien sköts, enligt CSIRO, 65 % av vingårdarna på det här viset,” visste Pugibet att berätta. Vad får man betalt då? Nja, Evoc har ännu inte nått de 3500 €/Ha man har som mål, endast ett av medlemskooperativen når 3000 €/Ha. Å andra sidan, berättade Laurent-Emmanuel Migeon, tjänar de bra med pengar på sina alkoholfria viner, men även på att extrahera resveratrol och att producera bordsdruvor. Efter detta kunde Gérard Bru avrunda med att konstatera, att även om Château Puech Haut faktiskt gjort ett försökt att diversifiera med billigare vin, men det fungerade inte så man blir sin läst trogen, vilket kanske vi vinälskare inte alls har något emot?
Kategoriarkiv: Vinproduktion
Belgiskt vin
Efter belgisk film är turen kommen till belgiskt vin. Enligt Terre de Vins odlades vin i Belgien på en mer professionell bas till och med 1500 – talet. Efter att under flera sekler ha varit förpassad till trädgårdar och växthus gör nu vinstocken sitt återtåg i den fria naturen. De senaste tio åren har odlingarna ökat till 75 Ha och den totala produktionen till 400 000 liter. Fem appellationer har man redan hunnit skapa och två till är under utarbetande. Man odlar dels druvor som den svenske vinbonden känner igen, som Solaris, dels mer franska varianter som Chardonnay, Pinot Noir och Pinot Meunier på krita för framställning av mousserande vin. Kanske värt ett studiebesök för svenska vinodlare?
Marco de Bartoli & jag talar Marsala
Coopola gör vin, jag film. Här en strålande intervju med Marco de Bartoli från Marsala-familjen de Bartoli. Bäst är den äkta känsla jag lyckas fånga efter 50 sek då Marco för en sekund (över på 52:a sekunden) funderar över om vi talar om samma sak – man riktigt känner hur det hettar till där. Filmmusik.
Pressad vinmakare
Att vinmakare är pressade i skördetider är väl ingen nyhet, men att en av oss de facto trillade i pressen i år är måhända det. I alla fall har en del press tyckt det. Vinmakaren i fråga är min kompis chefsvinmakaren på Hedges Family Estate, Pete Hedges. Olyckan inträffade häromdagen och han blev dessvärre rejält skadad, bland annat brutna revben en masse. Dock är vi vinmakare ett segt släkte och senaste nytt är att Pete mot alla odds redan tagit några stapplande steg på sjukhuset där de försöker sätta honom i vinbart skick igen. Skörden i Washington State går för övrigt, som tidigare meddelats, planenligt.
Mazuelotjat & -försäkringar & Vinmässan i Östersund
Tusentals vinifierat.se-läsare och Mazuelo-fans har hört av sig och undrar hur det går för årets upplaga av Mazuelo de la Quinta Cruz och jag kan avslöja att den plockas i morgon. Inte perfekt mognad i år, men tillräckligt för att vi ska kunna hitta rätt ek-strategi och få till ett bra vin. En av fördelarna med den i sig svåra Mazuelo är att den faktiskt så gott som alltid går att få rätsida på – såvida man inte skördar på tokomognad förstås, men det kan jag försäkra att Miguel (Merino) och jag inte gör. För er som brinner av iver att få veta vad jag nu ska göra kan jag berätta, att nu åker jag till Östersund och talar om Syrah på Kvalitetsvinmässan, som i år tioårsjubilerar.
Jord, svamp & vin
Det finns svampar som angriper druvorna, men inte påverkar vinet. Andra svampar däremot, påverkar vinet. Exakt hur allt detta går till vet man ännu inte alltid, men man vet en hel del. Till exempel att geosmin, som doftar blöt jord och rent av nyupptagen rödbeta, bildas i klasar angripna av Botrytis cinerea och Penicillium expansum. Viner som uppvisar de här inslagen av blöt jord, färsk svamp, nyupptagen rödbeta och humus har hittats på många håll, bland annat i Bordeaux, Bourgogne, Beaujolais och Loiredalen. Svampar som man tror påverkar vid sidan om de ovan nämnda tillhör Cladosporium, Alternaria, Coniothyrium och Mucor samt fler varianter av Penicillium (andra än P expansum). Tänk på det nästa gång ni provar ett vin med fin jordighet.
Har du ACF i ditt vin?
Rötangrepp på druvan sker inte bara av Botrytis cinerea och när den slår till kan angreppen yttra sig på olika vis – kort sagt är det inte alltid det blir ädelröta och ett sött finvin. Vid sidan om Botrytis förekommer på druvan svampar av olika typ och inte minst varianter av Penicillium. ”ACF” står för Arômes Champignons Frais, alltså färsk svamp, och upplevs som nyplockad svamp (särskilt champinjon) eller, för er som är kemiskt bevandrade, 1-octen-3-one, 1-nonen-3-one och 1-octen-3-ol (vad det nu heter översatt till kemisk svenska). Nu är problemet för forskarna att man, vid sidan om B. Cinerea och Penicillium – varianter, hittat ett flertal svampar som kan ge upphov till 1-octen och så vidare (bland annat, för er som inte har något bättre för er än att bli insnöade vinnördar, Clonostachys rosea och Trichothecium roseum), men man vet inte vilka som faktiskt påverkar vinet. Forskarnas slutsats är smått patetisk: sköt era vingårdar, vinbönder, och undvik svampangrepp. För er konsumenter gäller: undvik billiga viner. Mer om svamp- och jordsmak i kommande inlägg, alldeles strax.
Segt vin klart
Har tidigare nämnt en enveten Cabernet-tank från 2009 som inte ville jäsa färdigt på Château L´Arnaude. Före skörden i år delade vi upp vinet i två separata volymer. Nu har den ena, tro det eller ej, äntligen jäst klart – ett år efter skörden! Således har vi kunnat slutblenda (idag) vinet Château L´Arnaude rouge 2009 och om några månader går det på butelj och… det blir bra.
Överraskningarnas Merlot och Traminer
Tålmodiga och hängivna vinifierat.se-fans följer med samma spänning som jag skörden på Krim i år. Vem hade trott det för bara något år sedan? Då var detta oss lika likgiltigt som huruvida övergångsställena i Turkmenistan är utmärkta med vita streck i gatan eller ej. Men nu brinner vi av iver: låt oss så få veta vad som hänt! Nåväl, chansningen med Saperavi gick hem och nu ligger ett synnerligen kompakt och potent vin i tankarna (en rejäl duvning med ek som hade kunnat ha ihjäl vilket vin som helst märks knappt här). Syra så det nästan går hål på tanken, men en stor del av denna syra är äpplesyra. Huruvida vi kan genomföra den malolaktiska jäsningen nu, och därmed runda av syran, är däremot osäkert. Eftersom jag vägrar använda de gamla bakteriehärdarna till ekliggare finns ingen tempererad lokal för ändamålet (ståltankarna har bara tak över sig). I värsta fall får vi invänta våren (de flinka ukrainarna har dock förstått problemet och en ”malo-källare” ska byggas). Annat som gått bra är bland annat druvan som jag egentligen inte tycker om att arbeta med, Merlot. Överraskande bra. Men roligast är, också till min förvåning, Traminer och, för all del, Pinot Gris. Idel druvor jag inte direkt omfamnar som vinmakare. Därför extra kul. Pinot Noir gick åt skogen. Vi skördade då analysen visade full mognad, men med druvorna väl i tanken hade någon gjort en gruvlig felmätning och Pinot noir skördade vid 10,5 % gör ingen glad. Aligoté, Rkatsateli och Cabernet sauvignon är inte så tokiga. Cabernet franc ännu för oklar för att man ska kunna dra en slutsats, men mycket lovande, eventuellt bäst av de blå. Nu återstår bara att skörda ett styvt ton druvor på stäppen och de används för brandy och basvin för mousserande. Inget jag behöver beblanda mig med så nu åker jag hem till Frankrike igen.
Väderrapport från Felix
Idag, på morgonen, tittade Felix in igen. Han pekade på den grå himlen, sa ”de säger att det ska fortsätta minst en vecka till” och så gick han.
