Etikettarkiv: Systembolaget

Sommardebatten om Systembolaget & dess avarter & Pink Floyd

Publicerat av
8

Ur en diskussion om näthandel med vin har, mitt i, och kanske på grund av, den nyhetstorka som drabbar oss varje sommar, en debatt om Systembolagets vara eller inte vara uppstått. Att en del monopolhatare far fram med ett emellanåt fanatiskt röstläge kan inte dölja den defensiva snömoshållning som monopolet och dess försvarare visar. Läste nyss på en blogg en monopolkramare som skriver ”Systembolaget har nästan 100 % uppslutning bland Sveriges befolkning. Världens bästa sortiment, bra priser och ansvar för folkhälsan har gjort att de förtjänar det stödet.” Men vad är detta för nonsens? 1. NästanA Saucerful of Secrets 100 %, kom igen, ingen vinner på dramatiska överdrifter och osanningar och det räcker ju med att 51 procent är för monopolet för att en majoritet ska vara det. 2. Världens bästa sortiment, hm, ja, sortimentet blir riktigt bra om man räknar med beställningssortimentet som Sveriges många fantastiska importörer ständigt fyller på och förändrar, men det är ingenting som SB, som inte lyfter fram det annat än i sådana här sammanhang, ska ha äran av. 3. Ansvar för folkhälsan: som vinifierat, och delar av Vinakademien i Sverige, tidigare skrivit finns det bara gott att säga om ålderskontrollen, men det oförsvarligt breda skräpsegmentet i Sverige, där det vimlar av omoraliska viner som slår både mot människa och natur, har till största delen byggts av Systembolaget självt och i den mån det utvidgats av omoraliska importörer och, i förekommande fall, deras PR- och reklambyråer, har SB inte gjort någonting för att stoppa den utvecklingen, vilket får var och en som på allvar studerar utbudet i Sverige att fråga sig på vilket sätt, annat än ålderskontrollen, SB värnar folkhälsan och står upp som den moraliska mur det utmålas som mot det giriga alkoholkapitalet. Det finns ingen som tjänar på att det slentrianmässiga snömoset dominerar bland argumenten från monopolets försvarare. För att en sund debatt, och jag menar då inte minst en sund debatt sett ur monopolisternas synvinkel, ska kunna föras måste saker och ting tas för vad de är, därför alldeles bortsett från debatten om monopolets vara eller inte vara finns det all anledning att rikta viss kritik mot SB och det finns, sannerligen, skäl för SB att lyssna på den kritiken. Till exempel hade ett sunt monopol för folkhälsan varit mer oroat av alla kändisviner, alla omoraliskt billiga viner, alla tonårskoncept, alla produkter med av monopolet självt dumpressade priser som bara tilltalar lågprisjägaren men knappast har med folkhälsan eller en sund alkoholkultur att göra, än de nya näthandlarna som sett till de nyss nämnda tillkortakommandena överlag har ett betydligt mer seriöst utbud än Systembolaget. Pink Floyd.

 

Systembolaget & näthandeln, igen, The Ronettes, Hep Stars & John Lennon

Publicerat av
2

Systembolagets utmanas i ett huj av en massa näthandlare och City Gross börjar köra hem vin. vinifierat påstår att SB bjudit in till detta. Istället för att täppa till skräpsegmentet har detta fått svälla till en för en fri marknad abnorm volym samtidigt som guldgruvan ”beställningssortimentet” hanterats styvmoderligt och den egna beställningsfunktionenHep Stars uppvisar ideliga brister. Kort sagt har SB satsat fel i sin iver att vara rättvist och leva som vore det konkurrensutsatt. Vi kan utgå från att det finns bra och dåliga näthandlare, att utmåla alla som giriga alkoholkapitalister är missvisande. Kort sagt är det dags för SB att satsa på kvalitet, verklig CSR och miljöhänsyn och sluta flörta med boxar, PET-flaskor, tetror och skräpvinssegmentet samt, inte minst, skyndsamt se till att få sin egen näthandel att fungera på ett korrekt sätt. Det ser mycket snyggare ut om företaget efter tidigare begångna missar sväljer förtreten och bjuder upp till hederlig kamp – faktum är att företaget har ett klart övertag i den kampen, men det måste inse det och utnyttja sina resurser och möjligheter på bästa, och, frestas man åter tillägga, hederligaste, sätt. The Ronettes. Hep Stars. John Lennon.

Svenska bästsäljare – en boxutvärdering & SNL

Publicerat av
2

Som utlovat återkommer här vinifierat med en första utvärdering av Sveriges bästsäljande viner. Rött, box: Samtliga treliters, åtta kostar mindre än 200 sek. Den bäst säljande, Umbala, kostar 159 sek – vid lansering 2008 kostade den, enligt de uppgifter vinifierat fått från SB,… 128 sek. J P Chenet och Gato Negro lanserades på 1990-talet, Il Conte och Foot of Africa 2001, övriga 2006 – 2011. Il Conte, J P Chenet och Gato Negro har, sedan lanseringen, prissänkts med tio procent eller mer, rimligtvis för att hålla sin position, en radanmärkning här är att man knappast kan gå ner så mycket på sådana här lågmarginalprodukter med mindre än att man också sänker kvaliteten eller drar åt tumskruvarna bakåt i ledet en hel del. Av de bästsäljande, röda boxarna har hälften kommit in efter offertförfrågan från SB, hälften har tryckts in av importörerna. Man kan, sannolikt, här konstatera, att det finns olika typer av importörer i Sverige: de som trycker in boxar via BS och de som inte gör det. De som arbetat via BS här är Oenoforos (2),BiB Raps Winepartners, Stellan Kramer och Vinunic. Systembolaget svarar, via sina offerter, för resterande 50 procent av lanseringar på den röda box-toppen. Vitt, box: Samtliga treliters, åtta kostar mindre än 200 sek. Den bäst säljande, Zumbali, kostar 144 sek – vid lanseringen 2010 låg den på… 129 sek. Det här vinet liksom den röda bästsäljaren visar, rimligtvis, att den som bestämmer sig för att ta sig in med lågt pris på den svenska marknaden kan göra det om den är tillräckligt stark finansiellt. Ytterligare en trelitersbox kostar under 150 sek (Tre Apor 149 sek).  Robertson Chardonnay, som nu ligger på 189 sek, prisade sig in på 149 sek. Enda prissänkningen på vitt är Chapel Hill som gått ner från 187 till 175 sek, detta är också det ”äldsta” vinet bland de vita, lanserat 1999. Två viner har hittat in via BS, Zumbali (Oenoforos) och Lindemans (Treasury Wines). 80 procent av de vita boxarna har kommit via SB:s offerter. Rosé, box: Trots att rosé bör vara ett vin som inte nödvändigtvis mår jättebra av att hanteras i box, hittar vi, tämligen pinsamt för oss vinsvenskar, flera välsäljande roséboxar på marknaden. Alla utom Lindemans (Treasury Wines) har kommit in efter offertförfrågningar från SB. Priserna ligger, aningen paradoxalt, något högre än för rött och vitt, mellan 179 och 209 sek. Ingen förfaller ha sänkt priset för att hålla sin position, å andra sidan är de flesta boxarna lanserade 2009 eller senare. Äldst i gården är René Barbier, som släpptes 1998 och alltså var en ”tidig” box på den svenska marknaden. Sammanfattning: SB har via offertförfarande fyllt på med 50 procent av alla röda bästsäljande boxar, 80 procent av de vita och 90 procent av de rosa. Övrigt har tryckts in av Oenoforos, Winepartners, Stellan Kramer, Vinunic och Treasury Wines. Kommentar: vinifierat lägger ingen värdering i det faktum att SB efterfrågar somligt och att importörer trycker in annat. Det är så marknaden ser ut. I övrigt kan man bara hoppas att konsumenten i allmänhet, undan för undan, lär sig skilja vinagnarna från vinvetet. DiB.

Systembolaget, näthandlarna & profitgalna importörer

Publicerat av
4

För en tid sedan gick en rad ”näthandlare”, i det här fallet företag som säljer vin via cyberrymden, samman och bildade en branschförening. Detta uppskattades inte av Systembolaget (SB) som i ett pressmeddelande bland annat menar att det självt står för ett ansvarsfullt agerande, underförstått att de här nya aktörerna inte alltid gör det, de hotar rent av alkoholpolitiken; vidare framgår, låt vara mellan raderna men ändå ganska tydligt, att SB kommer attackera de nya verksamheternas marknadsföring och konsument- och kunduppsökande åtgärder, alltså ungefär som de amerikanska myndigheterna kom åt Capone skattevägen. Det finns inga skäl att göra annat än berömma SB:s arbete med att aktivt se till så ingen alkohol säljs direkt till minderåriga. Å andra sidan är det SB som, paradoxalt nog, inte bara förser missbruks- och skräpsegmentet med billiga varor utan också fortsätter bygga ut det och till och med har butiker med tydligt boxfokus därför ”att efterfrågan finns”. Tanken är väl annars att, utöver att se till så minderåriga inte kommer över alkohol, se till så dryckeskulturen och dess olika mönster utvecklas i en positiv och hälsosam anda, en anda som främjar inte bara den svenska folkhälsan utan också alla bakåt i leverantörsledet in till minsta missbrukade vattendroppe i produktionsledet. I det här avseendet är det svårt att se att SB gör ett bättre jobb än näthandlarna. Majoriteten näthandlare säljer inte de billigaste, mest skadeverkande skräpvinerna. SB måste sägas vara på efterkälken när det kommer till näthandel, detta trots att man sitter på ett i sammanhanget närmast oslagbart sortiment i sitt omfattande beställningssortiment – ett sortiment där massvis av duktiga, ofta små, svenska importörer gör precis det de mest seriösa, idoga och bästa näthandlarna nu gör, nämligen söker upp intressanta, högkvalitativa viner som uteslutande riktar sig till en medveten, ansvarstagande konsument, en konsument som gärna betalar ett par hundra kronor, eller mer, för en flaska vin, men aldrig skulle köpa en trelitersbox för 150 kronor. vinifierats slutsats och lika ödmjuka som, tror vi, goda råd till SB är: ta upp en ärlig kamp med näthandlarna och använd det oslagbara vapen ni har i BS och, inte minst viktigt, ta ert eget ansvar för en ansvarsfull försäljning och sluta efterfråga ekologisk enliterstetra för 69 sek och andra misstänkt billiga produkter; vill SB gå hela vägen följer det vinifierats tidigare råd om monopoldiktatorisk och negativ behandling av skräpvinssegmentet. Avslutningsvis: det är nu långt ifrån bara SB som fyller på skräpvinssortimentet i Sverige. vinifierat har gjort en genomgång av vem som agerar på den här låga nivån och återkommer inom kort med en allmän översikt – sedan vore det klädsamt för den svenska vinskribentkåren om någon på allvar gjorde ett rejält jobb på vilka aktörer som trycker in produkter i skitledet och vilka som girigt kastar sig över nya offerter inom det samma, kort sagt vem som profiterar i missbruks- och festsegmentet och som därmed inte sällan agerar högst diskutabelt bakåt i ledet, något som torde vara av stort intresse för den engagerade och medvetna konsumenten. Inte bara SB utan också många importörer har en del att skämmas över.

Obscena & sexistiska etiketter, kändisviner, förbud, Davenne & rosé

Publicerat av
1

vinifierat vill gärna dela med sig av den här sammanfattning av det föredrag Clotilde Davenne höll i Stockholm i mars i samband med Women’s Winemaker Day. Och så till det som fick flera av er att alls börja läsa: de obscena och sexistiska etiketterna. Under veckan har, på Twitter och

Kommer bli rikligt belönad av Bacchus?

Kommer bli rikligt belönad av Bacchus?

annorstädes, debatterats kring Systembolagets hantering av etikettfrågan, alltså vad som går an och vad som inte går an. I något fall har en soldat från 1790-talet fått se sin gamla musköt utbytt mot en pinne, i ett annat fall har en knappt synlig värja försvunnit ur en musketörs hand och i ett tredje fall har en yppig dam lyfts från en lustfylld etikett. Samtidigt godkänner SB, till exempel, en kerub med en misstänkt penisliknande säkerhetsnål (!) stickande upp ur den blöja (?) penisnålen är tänkt att hålla ihop, om den nu ska vara en säkerhetsnål och inte en blott en upphetsad uppstickare vill säga. Ett annat exempel på en godkänd och diskuterad etikett är ett bombmotiv – alltså med en sådan där klotrund och stubinförsedd bomb som brukade förekomma i X & Y och Kalle Anka & Co. Ett tredje exempel är alla de undermåliga kändisviner som får säljas med undermåliga – man måste utgå att den ”kändis” som lånar sig till ett vin är i desperat behov av både uppmärksamhet och pengar, vilket i sin tur torde bero på tillkortakommanden i karriären – kändisars namn.  Om allt detta tycker vinifierat följande: Må Bacchus och marknaden, inte Systembolaget, straffa alla som arbetar med sexistiska eller på annat vis undermåliga eller kontroversiella etiketter. Må Bacchus, Stim, Kulturdepartementet och Systembolaget, eller vem som nu har mandat att göra det, snarast förbjuda kändisviner. Må Bacchus och konsumenten rikliga belöna Clotilde Davenne för hennes fantastiska viner. Må, slutligen, Bacchus och SMHI skänka svenskarna en vår så de kan hinka oförsvarligt stora mängder rosévin. Avslutningsvis lite blod, socker, sex, magi.

Systembolagets nya sortimentspolitik & Tame Impala

Publicerat av
8

Med officiell start 1:a september i år, men med egentlig avspark nu, lanserar Systembolaget ett nytt sätt att hantera sitt sortiment. Syftet är att vitalisera sortimentet och göra det mer följsamt mot marknadens verkliga efterfrågan och att bli bättre på attSystembolaget logga anpassa varje butiks utbud till den lokala efterfrågan. I framtiden ska även en mindre, ”tillfälligt lanserad”, volym kunna leda till en fast listning om försäljningen uppnår vissa uppsatta mål. Idag försvinner en ”tillfällig lansering” – spelar ingen roll hur populär den varit – när dess utmätta tid eller begränsade volym nått sin slutstation. Med andra ord lär vi får se fler och snabbare byten i hyllorna och, förmodligen, ett mer spännande utbud eftersom de här förändringarna gör det intressantare för importörerna att satsa på de mindre lanseringarna/volymerna och, inte minst, små, kvalitetsinriktade importörer får större möjligheter att sälja sina viner via de svenska butikerna – allt till båta för dig som konsument.  Samtidigt får den enskilda butiken större möjligheter att bestämma sitt sortiment. Idag inordnas butiker efter hur många artiklar de får saluföra. I det nya systemet ska även den ”lilla” butikens sortiment bättre anpassas till den verkliga efterfrågan på just den orten – tanken är alltså att Huvudkontoret i mindre utsträckning, och efter en mall baserad på antalTame Impala produkter, ska bestämma hur det ska se ut. Låter som decentralisering, efter att SB centraliserat tämligen rejält efter mutskandalen för några år sedan. Tråkigt för vinintresserade ute i landet är, att merparten av både de större och inte helt stora vinbutikerna kommer att finnas i de största städerna, framförallt i Stockholm, och att många butiker på vischan – här ingår även ni som bor i städer på 100 000 pax, bara så ni vet ni som nyss trodde att ni inte tillhörde vischan – får ett tydligt öl- och whisky(eller i vart fall sprit)-inriktat sortiment. Nåväl så ser måhända verkligen ut och nytt är att du som konsument, i någon mån, förmodligen kommer att kunna påverka utbudet i din butik, under förutsättning att fler än du söker ungefär samma typ av vara, som, underförstått, inte finns i din butiks sortiment. Gissningsvis kommer boende på sådana här orter göra som idag och åka till närmaste större butik alternativt beställa hem produkterna eller handla via näthandeln (Systembolagets och annan). På det hela låter allt som en mycket positiv utveckling. Samtidigt ställer det mycket stora krav på Systembolagets organisation att verkligen klara av att leva upp till reformens ambitioner. Tame Impala.