Suède – France & des vins Français

Fem över tolv slog Sverige till med en riktigt bra insats i EM. Fransmännen, som kanske åker ut mot Spanien, kanske går till final, fick stordäng. Någon hörde av sig och undrade ”vad säger fransoserna idag efter första förlusten på 24 matcher?”. Ja, vad ska de säga? De lägger sig platt på rygg och tokhyllar det svenska laget och beklagar att Sverige inte får spela kvartsfinal. Här två exempel på hyllningarna: 1 och 2. Och här tips på tre franska viner, för hur det nu än är ska inte de fantastiska franska vinmakarna behöva lida när Les Bleus stöter på övermäktigt motstånd: Rött, vitt, blått… förlåt rosé.

Tre grillviner sommaren 2012 & Foo Fighters

Okänslig för Frosten som nyper tag i järnnätterna, plockar Svensken fram sin grill och gör sedan inte annat än huttrar vid densamma långt in i septembermörkret. Kort sagt är ”grilla” ett svenskt sjukdomssymptom som, likt många andra åkommor, den drabbade inte ser som ett problem. Snarare tvärtom. Nu är det som det är och då vill vinifierat, i likhet med alla andra, ge tips på lite ”grillviner”. I det här fallet är tipset inriktat på rött vin, som passar bättre till en flintastek än en sardin, om ni är med på vad vi menar – annars är det ofta så att ett vin, vilket som helst, i största allmänhet utropas till ”grillvin”, som om alla grillar samma sak, på samma sätt. Nog av. vinifierat har i sitt urval tagit hänsyn till det faktum, att de flesta grillkvällar i grund och botten är smått kylslagna, och att man, i alla fall om allt står rätt till, befinner sig utomhus med allt vad det innebär i form av dofter och vindpustar. Med andra ord är ett lämpligt grillvin, rött som vitt, ungefär samma typ av dryckjom som den man väljer om man sitter i ett flygplan på 10 000 meters höjd med dövade och förvrängda sinnen. Här följer så tre rödviner, som klarar såväl en flintastek som en förvrängande vindpust och grilloset som kommer och går allteftersom vinden leker i trädgården, på balkongen eller hos grannen: Viña Collado (till kött och smakrika korvar och, gärna ogrillade, hårdostar; rejäl frukt och en seriös stramhet som hjälper till att hålla balansen; tappvänlig och lättburen petflaska för den som ska grilla ute i naturen; OBS! ny, snyggare butelj nu), Perez Cruz Reserva Cabernet sauvignon (till kött och det mesta man tror att ett rödvin kan smaka bra till, hamburgare kanske eller varför inte oxfilé?; rejäl Chile-frukt, som hålls i schack av ursprungets, Maipo Andes, höghöjdsodlingar, som ser till att vinet aldrig blir banalt), Girard Old Vine Zinfandel (lite för mycket av allt och därmed precis som det ska vara och helt rätt när man inser hur fel det är med svenska grillkvällar; orkar med allt från en rejäl köttbit via en av kyla lätt igentäppt näsa till grannes nygödslade gräsmatta). Foo Fighters bjuder oss sommarlätta toner att i solnedgången segla ut på fjärden till.

Quinta do Pinto & The Chordettes

Roussanne från Portugal någon? Prova Quinta do Pinto Limited Edition(70 % Roussanne)! Quinta do Pinto? Ett ungt, synnerligen ambitiöst projekt i det numer mycket ambitiösa vindistriktet Lisboa, som förr hette Estremadura

Rita Cardoso Pinto

och i första hand producerade enkla, ganska trista bordsviner. Bakom satsningen står Rita Cardoso Pinto och hennes familj och vid sidan om det spännande Limited Edition hittar man sedan ett par veckor i Systembolagets beställningssortiment också det komplexa, ganska snyggt avrundade, tämligen aromatiska, kraftfulla och breda Quinta do Pinto (Marsanne, Roussanne, Viognier, Ferñao Pires, Arinto och Antão Vaz!) och det friska, elegantare Vinhas do Lasso (här har de portugisiska druvorna spetsas med Sauvignon Blanc), som på många vis är Quinta do Pintos motsats. Prova gärna båda. Det ska också sägas att de här vinerna är ett snäpp upp när de stått öppnade i kylen ett dygn. Vi gullpoppar med The Chordettes i Lollipop och Mr Sandman. PS det framgår inte alltid hur mycket Roussanne det är i Quinta do Pintos viner, det beror på det lokala regelverket: man får gärna tala om ”Rhône-druvor” men inte specifikt om Roussanne.

Leon Dormido: ett glädjebesked!

Vi vill, väldigt gärna, säga ”vad var det vi sa?” och säger därför nu ”vad var det vi sa?”. Vad sa vi? undrar månne ni eller så gör ni inte det och det kvittar lika för nu konstaterar vi helt enkelt, att Leon Dormido blev precis den succé som vinifierat påstod att det skulle bli när det släpptes 1 juni i år. Undra på det: ett riktigt bra vin, som dels sitter som en smäck till sommarens grillfester, dels vinner på lite lagring. I och med att framgången blev så total har folket bakom Leon Dormido, låt vara efter viss övertalning från Sverige, bestämt 1 att skicka vad de har kvar i lager av ”Leon Dormido”, enligt uppgift upp emot 7000 buteljer, till Sverige, vilket innebär att vinet kommer att finnas i era butiker ytterligare någon månad 2 att lansera sin ”Leon Dormido Reserva” och sin ”Leon Dormido Joven” i det svenska beställningssortimentet, kommer någon gång i juli och då återkommer er utsända blogg i fyndträsket med mer information om den saken.

Lögn & Sanning & Girard Old Vine Zin & Led Zeppelin

Det är tröttsamt att fara med osanning. Påstod för en tid sedan att Girard Old Vine Zinfandel åter fanns ute i butikerna. Fel. Vinet blev hängande, eller i alla fall stående på en pall, hos distributören, som, uppenbarligen, fastnat med tummen någonstans. NU ska dock vinet verkligen vara ute i butik igen och skulle det inte vara det, kan man beställa hem Girard Old Vine Zinfandel till just den mindre välsorterade butiken. Led Zep.

Lättköpt picknicksvin

Sommaren kommer och går och man får hoppas att den kommer tillbaka, igen, och då, då kan man bege sig ut på picknick, dra en repa med båten eller grilla varhelst en glödgad eldstad dyker upp och lockar med sina

Lättköp

lågsprakande färger och i alla de här sammanhangen, då man på ett eller annat sätt måste bära med sig matvaror och dryckjom, är det, förstås, intressant med lätt packning och då passar, faktiskt, en petflaska bra; är fortsatt frågande till förpackningsformen, men inser fördelarna när man ska bära med sig flaskeländet och i just det här fallet, där vinifierat återigen gör reklam för Collado (OBS! gamla etiketten på bild hos Systembolaget, dock rätt i hyllorna och här intill), är det så att vinet i sig, till skillnad från den överväldigande majoriteten PET-viner, inte är en boxkopia med antingen ganska hög restsötma eller tilltricksad upplevelse av sötma parad med svavel- och skitbeska, utan rakt av ett mycket seriöst vin från norra Spanien och det gör sig utmärkt till allt från smakrika korvar, via grillens rödvinskrävande läckerheter till ett otal tapasvarianter.

Girard, Carla Bruni, Louis Bertignac & Telephone

Girard, som vinifierat tidigare skrivit om, blev en smått osannolik framgång när det släpptes i april. Huxflux tog lagret, som var tänkt att räcka ganska länge, slut. Men nu är det tillbaka igen. Finns som så kallad T 3 i gissningsvis ett femtiotal butiker, måste beställas hem till övriga. Vi lyssnar på myspop med Carla Bruni och upptäcker Louis Bertignac ett par minuter in i den annars ganska ointressanta videon och får en impuls att lyssna på Bertignacs gamla kultband Telephone, en gång och en gång till så vi även får höra Bertignac sjunga.

Les Lauzeraies & Beach House

Som tidigare rapporterats får Les Lauzeraies Tavel i sin nya tappning, 2011, hur mycket beröm som helst. I förra veckan var det SvD som i en ”duell” mellan Mikael Mölstad och Åsa W Karlsson gav vinet 2 x 6/6, det vill säga, för er som har svårt att hänga med, båda kombattanterna gav full pott. För övrigt enda rosévinet som alls fick toppoäng av någondera av dem. Åsa W skrev bland annat ” … rejäl smakintensitet av solmogna hallon och blodgrape med frisk avslutning. Till ljust kött och stekt fisk”. Någon dag senare följde DN upp med Fynd och ”… årets skörd… är klart bättre (än 2010), lite djupare sammansatt i en påtagligt saftig, hallon- och cassistonad profil.” Låt oss lyssna till stillsamt somriga toner med Beach House. En gång och en gång till.

Perez Cruz Reserva Cabernet Sauvignon 2010

Den första årgången, 2009, som släpptes i Sverige från höghöjdsappellationen Maipo Andes, kom från ett relativt varmt år. När ett årgångsbyte nu sker gäller motsatsen: 2010 var ett relativt svalt år, även för en höghöjdsappellation. Resultatet ser vi i form av en ”nyanserad, fruktig doft med rostad fatkaraktär, inslag av svarta vinbär, kaffe, mynta, mörk choklad och örter”, för att citera Systembolaget. Tilläggas bör, att svalkan och höjden ger vinet en snygg struktur som inte är helt ursprungstypisk för Chile. Passar bra till allt från tacos via grillat till prinskorv och makaroner. Andra om 2010.  Inhandlas här. Se även det här inlägget.

Les Lauzeraies: en rosa hyllning

Allt om Mat skriver att den nya årgången, 2011, av Les Lauzeraies, ”Årets rosé” i Sverige år 2011, är ”apritretande, klassisk och frisk med liten strävhet och bra spänst.” Allt om Vin skriver å sin sida: ”Dov, ung, påtagligt saftig, hallon- och cassistonad doft. Mycket rik, lång, väl sammansatt smak i djupare stil än det mesta i övrigt på roséfronten.”  Mer än prisvärt och Fynd blir omdömena. Tja, jag håller väl i stort sett med, men tror att dovheten fanns när vinet provades för, rimligtvis, några veckor sedan, men att det är mer utvecklat nu och man får inte glömma att nämna den härliga touchen av björnbär i vinets karaktär. Mer rund och uttalat fruktig än 2010 – vilket är ganska typiskt för rosévinerna i hela Frankrike. Handlas här.