I samband med att jag i år fick i uppdrag att än en gång färdigställa blenden på Les Lauzeraies Tavel passade jag på att plocka med mig ett par pannor och ställa dem på terrassen här hemma. Syftet var att dels se hur årets blend tar sig ut över tid i öppen flaska, dels jämföra med fjolårets tappning. En förbistrande omständighet för det stackars vinet från 2015 var att det var ett tankprov varmed det vanligtvis är mindre stabilt än det som snart kommer finnas på flaska i ett systembolag nära er där i Sverige. Nog av! Vad gav då detta vid handen?
1.Les Lauzeraies 2014 öppen en vecka, drygt halvfull flaska, ganska svalt lagrat: Att vinet skulle klara en vecka i öppnad form är ingen överraskning, trots att det är s a s fjolårets vin – Tavel blir oftast bättre med något års lagring. Frågan var dock hur pass väl vinet skulle klara provet. Svaret är att det klarade sig galant. Enligt uppgift kommer årgången 2014 bara att säljas i Sverige till och med sista april. Därefter byts undan för undan vinerna i butikerna ut till årgången 2015. Bra för alla er som absolut vill ha senaste årgången. Synd för oss som gillar när välgjorda och välkonstruerade roséviner får lite mognad och visar mineraltoner och en syrabalans de inte är i närheten av som unga. För er som vill passa på innan det här vinet slutar säljas är det Les Lauzeraies 2014, No 2724, 109 sek som gäller.
2.Les Lauzeraies 2015, öppen en vecka, drygt halvfull flaska, ganska svalt lagrad: Till nackdel för det här vinet ska, utöver att det i grunden är ett tankprov, sägas att det är en flaska som gjorts via mitt blendningsarbete. Med andra ord har även en stor del av vinet i flaskan luftats igenom ordentligt, varför det fria svavlet är mycket lågt, knappt alls kvar, och viss risk för snabb mognad föreligger. Men nej, vinet var som om inget hänt efter en vecka! Visserligen bidrar kolsyran i tankprovet till detta och vi vet att svavlet inte behövs för att hålla oönskade aromer borta i välgjorda viner, men ändå, det här är ett kommersiellt vin som görs i hyggligt stor skala (vår för Sverige unika ekologiska version görs i år i 30 000 ex). Den här kvalitén har inget med mitt blendningsarbete att göra, istället lyfter jag på hatten för Vanessa Riou och de andra medarbetarna i vingårdarna och vinkällaren i Tavel. Det här vinet släpps till försäljning i Sverige om en månad, alltså 2 maj. (Det buteljerade vinet på bilderna är det konventionellt gjorda Les Lauzeraies som säljs på andra marknader än den svenska – om det är lika bra? jajo, nästan…)
Rent krasst innebär det här att vi vinmakare äntligen kan manipulera vinets konsistens utan att bry oss om skördetillfället, jäsningstemperaturen, vilken jäst som används, om musten är mättad på näring eller inte och så vidare. Kort sagt kan vi nu plocka druvorna så snart de nått en mognad halvvägs jämfört med dagens vanliga mått varmed konsumenten kommer kunna njuta av viner med full smak och fyllighet till halva alkoholstyrkan. Förhoppningsvis låter statsmakterna alkoholskatten ligga orörd – det skulle medföra kraftigt sänkta priser på vinerna framöver. Enligt uppgift har Lallemand redan ingått avtal med Geisenheim och till skörden 2017 kan vi räkna med att det tredje tanninet kommer finnas tillgängligt på en kommersiell basis för världens vinmakare.
Sveriges Domstolar där jag ombeds gå till domstolens webbplats och bekräfta att jag kommer till min rättegång och det kan jag väl göra men när jag kollar vem som skickat mailet visar det sig vara 
Detta har gett oss dagens situation då de som tittar på program som Mellon, Idol och Let’s dance är åtta år eller är vuxna som gör sina åttaåringar sällskap framför televisionsapparaten eftersom det är ett succéartat sätt att mysa fredag och lördag. Med andra ord är det självklart att artister som sjunger gammaldags svensktopp eller beter sig som om de är närmare 20 än 10 och än värre närmare 30 än 20 inte har en chans.
Castello Romitorio 1988 (tegelröd, såg övermoget ut och många skydde den här flaskan som pesten, något för övrigt er utsände bland de falska vinguiderna gjorde sitt bästa för att få alla andra att göra på grund av att det var jättegott, väl moget, och jättegott).
I denna stund då en slags jag-visste-väl-det-sötma blandas med saliven och rinner i rikliga mängder utefter haka och bröst vill vi passa på att vara storsinta och lyfta fram Äldsta dottern som, trots hemmets 
Enligt 
Det som vinifierat framförallt följt och följer här är användningen av bekämpningsmedel i världens vingårdar. Rapporten från 2008 visar tydligt att i EU illlegala substanser fortsatt används i vingårdar utanför Europa. Enligt en 
Samtidigt är bordsdruvor kanske den frukt som enligt flera undersökningar innehåller mest och flest rester av växtskyddsmedel. Förklaringen är att bordsdruvor är betydlig hårdare drivna än druvor för vinframställning. Många gånger känsliga druvor som odlas med mer vatten, mer gödning och mer bekämpningsmedel. Detta för att druvorna ska se ut på ett sådant sätt att konsumenten väljer dem i butiken.
Ytterligare ett skäl till att innehållet av rester är lägre i vinet är att bonden inte får spruta nära inpå skörden och att flera ämnen, som koppar, elimineras i samband med att jäst och utfällningar faller till botten efter jäsningen. Avseende till exempel koppar är det vanligtvis så att eventuella rester av koppar i vinet kommer från kopplingar och pumpar med koppardetaljer eller koppar som tillsatts vin för att häva en reduktion.
Sist men inte minst och intill tjatig tydlighet: det är det högintensiva vinbruket som kräver vatten, gödsel och mycket växtskydd. Det är vanligtvis också vin sprunget ur storproduktion som i undantagsfall måste behandlas med koppar. Med andra ord ökar risken för rester av bekämpningsmedel med lågt pris.
PS Avseende bordsdruvorna finns det goda skäl att undvika dessa såvida inte tydliga garantier ges för druvornas ursprung och det finns information om hur de odlats och samma sak här: är priset för lågt är det garanterat inte Guds bästa druvor.