Facbeook åh det bryter mitt hjärta

Publicerat av
Svara

Han sa ”Jag älskar dig” det som händer sen… (see more)BoxningDet ser ut som en vanlig boxningsmatch tills domaren snyter sig publiken går vild… (see more)

 

Hon tog bilden sedan lät hon göra ett frimärke av det på brev till Australien men det som händer sedan när Tony Abbott ringer får alla att… (see more)

BabyDen lilla flickan är liten vänta tills hon tar ton juryn gråter… (see more)

 

Ingen ville betala en korna mer mjölken då satte hon in sin bild på edarling, det som händer sen… (see more)

koAlla skrattade åt kon men när hon stångar bonden ingen skrattar längre… (see more)

Titien de Margüi: ett eko från den fina världen (eller i alla fall Provence)

Publicerat av
Svara

På fredag, den sjunde augusti, lanseras en ny årgång av det provencalska kultvinet Titien de Margüi från Château Margüi i Chateauvert. Det här är gården som redan i det tidiga 1970-talet blev ekologisk och som på senare tid försökt sig på allt från biodynamisk odling till ett jordbruk utan bekämpningsmedel. Det där sista gick inte alls och blev ett tydligt bevis för att det där med att någon skulle odla ”helt utan kemiska bekämpningsmedel”, alltså inte ens sådana som är tillåtna inom ekologiskt jordbruk, är sturntprat. Eller. Det går.Chateau Marguï Men det blir i pricnip ingen skörd och stockarna mår bjärrk. Var och tittade på just Margüis rankor när försöken pågick som bäst. Ingen munter syn. Just de här försöken och ambitionen att bygga en hållbar, självförsöjande minivärld kopplad till en naturskola har gjort att kvaliteten på gårdens viner varit lite upp och ner. Till detta bidrar självfallet också att man gör så lite som möjligt med sina viner. Det vill säga ingen jäst eller annat tillsätts. Bara lite svavel. Naturvin, säger någon. Nej, inte om man får tro Margüi själva. De säger ekologiskt vin.Margui vy Hursomhelst har immportören bara presenterat de årgångar som blivit riktigt lyckade för svenska Systembolaget som köpt in dessa. I fjol kunde hugade prova årgången 2010 och nu släpps 2012. Tämligen ursprungstypiskt, medelfylligt och mycket komplext. Vinner på att lagras något år, men fungerar redan nu till en del grillat, som grillad spädgris (och om det är svårt att få tag i i Sverige fungerar även Secreto Iberico med rosmarin och citron eller provensalskt lamm med krossad potatis och mojo rojo). Titien de Margüi, Chateau Margüi, nr 99321, 199 kr.IMG_1300Dalida. Mickey 3D. Louis Bertignac. Nicolas Godin.

Boris Vian: L’arrache coeur

Publicerat av
2

Det torde vara ett välkänt faktum att er utsände på litterära havens skumfyllda dagstoppar är en enögd betraktare av Boris Vian, så till den milda grad att det är tveksamt om denL'arrache coeur först i meningen nämndes mening om ”L’arrache coeur” kan tas på allvar. Vara nu hur det vill med den saken för någon större betydelse tillmäter vi i vår självupphöjda höghet inte den saken och hyllar därför undantagslöst denna absurda höjdpunkt i litteraturhistorien och vi gör det därför att alla kan skriva absurda historier men få kan göra det på ett sätt som går igenom, alltså som Boris Vian. Således är L’arrache coeur eller Hjärtkniparen för alla och envar som tror sig kunna tycka om en absurd text; den som nu gör det lär ha svårt att inte översköljas av lycksalighetens rus kommen bara några sidor in i boken och varför skulle man för övrigt kämpa emot ett lycksalighetens rus? Mycket stark läsrekommendation. Boris Vian.L'arrache coeur2

Den svåra konsten att beskriva vin

Publicerat av
Svara

Det här med att beskriva vin är inte helt enkelt. Någon form av insidertugg har alltid funnits, och under lång tid har sättet att ”rätt” beskriva ett vin hållit pöbeln på avstånd från kretsen som kan och vet. Eller, det där gäller i kommunikation mot konsumenten och mellan konsumenter. Inom produktionen har språket såvitt er utsände i de lugubra språkbarriärernas exkluderande värld kunnat märka alltid varit inkluderande och lätt att ta till sig. Enkelt utryckt är det väldigt mycket pang på rödbetan som gäller där och om jag var konsument skulle jag se upp för de producenter och representanter för producenter och de vinbeskrivare i allmänhet som ger sig in i ett alltför mystiskt språk; det gör de bara för att lägga ut dimridåer för något, som att de själva inte riktigt vet vad de pratar om eller att vinet i fråga inte är så bra som du just nu luras att tro.

Någon gång i slutet på 1980-talet försökte svenska Vin & Sprit ge sig på att skapa ett nytt och för alla begripligt sätt att beskriva vin. Man tog till och med fram en ny form av provningsprotokoll. Vinerna betygsattes från ett till nio, det debatterades mycket om huruvida vi skulle tala om vinets doft eller lukt – det blev till slut lukt och denna delades upp i arom och bouquet, sådant som kan låta självklart idag men på den tiden stod bouquet fortfarande för ett vins doft, punkt slut -, vi började tala om färgintensitet respektive färgnyans och en hel del annat nytt och vettigt.

På 1990-talet gjorde så sensoriken sitt intåg och allt skulle ske enligt dess principer – Vin & Sprit satte upp en egen sensorikavdelning med både stora ambitioner och dito kunnande och i Grythyttan började man också tala sensorik istället för vinprovning. Ett problem med allt detta, och andra sätt som jag fick lära mig att prova på och beskriva på på t ex universiteten i Bordeaux och Suze-la-Rousse och andra franska institutioner, var och är att alla måste lära sig att prova på samma sätt för att det ska fungera.

Med andra ord måste den som ska beskriva ett vin för någon annan se till att hitta ett uttryckssätt som når mottagaren. Huruvida man lyckas med det bör den som arbetar med att skriva om vin eller att sälja vin fråga sig varje dag. Kanske bör fler också fundera över problematiken utifrån mottagarens och inte avsändarens perspektiv.

Läste häromdagen en svensk artikel om en producent och en beskrivning av producentens viner. Kanske är beskrivningarna google-översatta, kanske är det här ett nytt, spännande försök att nå mottagaren, som i så fall inte är något för mig för jag fattar inget av detta snömos – vilket förstås inte innebär att det inte är rätt för någon annan – som här illustreras med några citat: ”Tilltalande aromatik, med en urskiljbar om än lätt alkoholhint… Ingången möter upp med en näve full av mineralitet och vita stenar.” ”Dovt röd med genomskinlig kant… Kort till medellång med återkommande aromer…” ”Klar syra och spridda små tanniner…” ”Kall frukt, immediat och ihållande…”.

Systembolaget & sockret

Publicerat av
5

Enligt uppgift kommer Systembolaget i höst komplettera sina smakcirklar med information om vinets sockerinnehåll. Detta är utmärkt och en synnerligen viktig information till kunderna.

På tal om sockret menar många att det är Systembolagets fel att det säljs alltmer sötat vinSugarcubes i Sverige. Att det säljs mer sötat vin än någonsin i Sverige torde stämma av den enkla anledningen att det säljs bra mycket mer vin än någonsin i Sverige. Däremot är det ytterst tveksamt om marknadsandelen för på något vis sötat vin ökat de senaste 30 åren eller för den delen senaste 50 åren.

Det går förvisso att klandra monopolet för att det i praktiken har en hycklande och okunnig inställning till CSR och andra moraliska frågor och att det är mer inriktat på att överleva än att värna folkhälsan men det är knappast korrekt att beskylla det för att den breda folksmaken är inriktad på viss sötma, något den för övrigt varit i långliga tider.

Faktum är att vinförsäljningen bland kreti och pleti inte på allvar började ta fart förrän påParador original 1960-talet och då med hjälp av charterresor (grisfester) och av dåvarande monopolets AB Vin-&Spritcentralen anpassade, halvtorra, härtappade produkter som Parador. Möjligen minns vissa de här vinerna med en rysning längs ryggraden, men det var vad som sålde för 30-40 år sedan: Merlot Oltina, Vin Blanc Demi Sec, Liebfraumilch, Diamant, Ruby of Crimea, Mateus, La Garonne, Moselblümchen, Beyaz… Torra undantag som det i början av 1980-talet lanserade Franskt Lantvin eller för den delen Vino Tinto fanns förvisso men dominerade inte försäljningstoppen.

När vin mer på allvar blev var mans dryck i Sverige på 1980-talet var det till stor del tack vare de utifrån marknadsundersökningar konstruerade och tillrättalagda produkterna frånParador Nya världen. Oavsett vad vi tyckte om detta så handlade det om inkluderande industriviner som gav den som inte på direkten var redo för espresso och mörk choklad en mer lättillgänglig dos café au lait med socker och till det ljus mjölkchoklad.

Hoppar vi tillbaka till 1960 hinkades söt, enkel madeira och liknande en masse (sett till marknadsandel) – en vinstil som kan sägas ha överlevt till våra dagar i produkter som Dessert, Taverna, Marinella och Aurora. När mellanölet försvann under 1970-talets senare hälft blev sötsliskig Kir oerhört populärt inte minst bland ungdomar.

Medan det förefaller vara en rimlig förväntan att ett statligt monopol, eller en privat vinhandlare, agerar korrekt och undviker att pressa priserna bortom det moraliskt möjliga känns det tveksamt att samma monopol, eller handlare, inte skulle tillmötesgå massmarknadens förväntningar i form av lättdrucken smörja.

Sugarcubes.

Köksskolan: varning för vin & grönsakssoppa & Leevi & The Leavings

Publicerat av
10

Vi köksauktoriteter och Årets kock-ämnen har ett ansvar att ta i så måtto att vi måste lära er andra vad som går för sig och, framförallt, vad som inte går för sig när det kommer till det här med att tricksa i köket. Er utsände i de stjärnbeströdda köksenvirongerna vill därför varna för att det här med att hälla vin i maten inte alltid är den bästa lösningen. Härförleden testade den nyss nämnde att slå en deciliter finfint och väl kylt vitvin i en liter konstig grönsakssoppa från Knorr och inte nog med det: för att utöka testet för allas vårt bästa tillsatte den tappre testpiloten några sprut citronsaft och en obestämd mängd grädde. Mellan varje tillsats avsmakades soppan och det står utom allt tvivel att den blev allt sämre ju mer som tillsattes. Slutsatsen är glasklar och Köksskolan utfärdar härmed en varning för att hälla vin, grädde och citronsaft i Knorrs konstiga grönsakssoppa. För att alla ska förstå allvaret i detta kan vinifierat avslöja att den tappre testpiloten efter försöket tvingades hälla ut soppan som blivit så till den milda grad oätlig att den gav upphov till kväljningar hos den finkänsliga människa testpiloten i själ och hjärta och näsa och gom är. Vi avslutar med lite käck matlagningsmusik levererad av Leevi And The Leavings. (PS Bilden nedan ljuger, den där vita grejen finns inte med i tetrabriken från Knorr) IMG_1480

Köksskolan: Soppa på flera grönsaker

Publicerat av
4

Inför den senaste gräsänklingsperioden hade jag förberett mig extra noga; kollat på alla DVD:erna i Ernst-boxen, sett alla avsnitten av Grillmästarna inklusive bonusuppträdandena, som när finalisterna var med på som det där krysset med ”vad-kostar-en-femöres-kola-frågor” och den senaste icke-musiken på Gröna Lund, samt tränat med spisens rattar för att få in rätt snits och, framförallt, förstå skillnaden på rattarna till ugnen. Just det där med rattarna har med dagens lektion i Köksskolan att göra, en lektion som börjar nu:IMG_1478

Idag ska vi lära oss att tillreda en Knorr-soppa på flera grönsaker. Det första vi gör är att vi åker till affären och köper en tetrabrik med soppan, vi tar med den hem och gör oss redo att tillreda kartongens innehåll. Gör så här:

1. Sätt på en platta och ställ en gryta stor nog att rymma tetrabrikens innehåll men inte heller så mycket större på den plattan. OBS! Det gäller här att skruva på rätt ratt. Gör du inte det kommer en annan platta bli jättevarm och i förekommande fall röd och inget händer med plattan du ställt din gryta på och därmed inte heller med grytan. Varning: Rör ej den röda plattan, den kan brännas! När du satt på rätt platta går vi vidare.

2. Innan kastrullen hinner bli för varm, öppna tetrabriken och häll innehållet i grytan. Låt värma till dess soppan liksom börjar röra på sig, när den gör det måste du stå där och röra. Du får absolut inte gå iväg och telefonerna eller se på TV eller spela datorspel! Gör du det kan grytan överhettas och soppan bubbla ur grytan samtidigt som en annan del av den fastnar i grytans botten. Det var i alla fall precis vad som hände vid vårt första försök med soppan igår. Om det nyss nämnda inträffar är det lika bra att hälla ut soppan, skrubba kastrullen ren och göra ett nytt försök, detta ity soppan har en tendens att dofta och smaka en aning rökigt sedan den väl fått smak på att kleta sig fast i botten. Om det nyss nämnda inte inträffar gäller det att dra grytan av plattan alternativt skruva av rätt ratt omedelbart när soppan liksom börjar bubbla. Klart att servera! Garnera eventuellt med något grönt och hellre då med en kvist av någon slags ört som basilika än marsipan, som inte alls fungerar ihop med Knorrs soppa på flera grönsaker.IMG_1478

 

PS Bilden på Knorr-paketet ljuger. Det finns inget sådant där vitt i soppan. DS

Genesis.

Grönskörd i Bulgarien

Publicerat av
6

Som tidigare nämnts är min uppdragsgivare Abdyika utanför Sandanski i sydvästra Bulgarien väldigt kvalitetsorienterad och man gör vad som krävs för att få till bästa möjliga druvor varje år. 2014, närmast att betrakta som ett katastrofår i Bulgarien, blev resultatet hyggligt tack vare hårt och mycket arbete i vingården. I år, då vädret varit betydligt mer gynnsamt, bäddar de idoga insatserna ute i odlingen tillsammans med fjolåret för en exceptionellt bra skörd. Det kan låta paradoxalt att ett uselt år som 2014 kan föra något gott med sig, men man ska inte glömma att det var ett tämligen svalt och nederbördsrikt år och det är alltid bra att ha ett sådant före ett varmt och tämligen torrt år som 2015. Ser med otålighet och höga förväntningar fram emot årets skörd på Abdyika och håller nu tummarna för att inget hageloväder eller annan liknande katastrof ska inträffa – det är som vanligt med vinet: osäkert ända till druvorna är bärgade, eller egentligen, ända tills vinet jäst klart. Bilden visar druvor som sedan någon vecka gallras från vinstockarna på Abdyika.DSC_0027Goran Bregovic. Mer Bulgaria Mix.Goran Bregovic2

Coeur de Rubis, Coeur de Pirate & The Jesus Lizard

Publicerat av
Svara

Coeur de Rubis heter ett lätt, fruktigt vin från Françoise Feuillat-Juillot i Montagny. Det är gjort på pinot noir och uppvisar en doft och smak som bör leda var någorlunda kunnig blindprovare rätt på druvan. Drickes med fördel lätt kylt nu under sommaren och i början av hösten. Ungefär samma användningsområden som ett smakrikt rosévin. Ni som aldrig provat den här typen av röd pinot noir tidigare ska inte missa chansen när ni nu har den. Måste beställas, begränsad upplaga. Coeur de Rubis, nr 71860, 129 kr.Coeur de Rubis

Coeur de Pirate är inget vin utan musik från Frankrike och The Jesus Lizard är musik från Chicago eller så. Lizard-bonus.The Jesus Lizard