Domaine de Brescou Carignan 2007 tre år senare & King Crimson

Självklart minns ni alla inlägget ”Carignan- & Mazuelo-provning” från den 26:e oktober 2011 och ni undrar säkert lite till hens hur de där vinerna skulle vara idag i största allmänhet och framförallt vad som hänt med carignanvinet från Brescou, det som då påstods vara drickfärdigt, trots att det var en purung, fyra år bara!, koncentrerad carignan. Ett rent amatörmässigt påstående, som vinifierat idag på intet vis vill kännas vid. När en mer erfaren, äldre och klokare vinifierat idag åter sätter näsan och smaklökar i nämnda vin står det klart att det på koncentrerade carignaners vis fortsatt är ungt! Trots att den nu provade flaskan bland annat legat ett år i ett provencalskt kök har den fortfarande inte fått några tegeltoner, snarare skiftar det rubinröda i blått och även om doften nu inte är tillknäppt längre finns där inte några mogna carignantoner.Carignan Däremot är vinet nu betydligt behagligare och riktigt gott (till en slags gräddbaserad svamp och bacon-carbonara, vilken tillretts av Hustrun och därför är vare sig vidbränd, äcklig eller sur utan snarare god). Ändå bättre, efter att i en vecka ha stått öppet i köket, utan kork, var vinet idag fortsatt obevtingat och fick er utsände i carignanälskarnas lugubra labyrint där bara de med stort tålamod göre sig besvär, att, låt vara aningen patetiskt och, om någon sett på, pinsamt, utbrista i ett litet lycklig ljud såsom carignanfreakar plägar göra när de än en gång övertygas om att de är rätt på det när de låter sig förtrollas av denna underskattade kusin från landet. Efter en vecka i öppet skick är doften idag (läs igår) fortsatt ganska stor och mycket ren och klar och visar inslag av disciplinerad drottningsylt, väl integrerad ek som pustade ut små flämtningar av lätt rökiga och rostade toner; balanserad, elegant smak där den friska syran nu är helt integrerad i helheten och fungerar både till mat och som eftermiddagsnjutning när vinet testas vid diskbänken under Hustruns alltmer irriterade blickar. Islands! PS Det finns ett småsyskon till det här vinet i Sverige, det heter Carisma, art nr 70921, 79 kr.

Vinets framtid: Sverige i centrum?

De systemiska och grövsta bekämpningsmedlens belle epoque är över. Alltfler konsumenter, regeringar och producenter bryr sig och säger nejtack samtidigt som vissa behandlingsmetoder förbjuds. Nu kan inte detta ske utan konsekvenser. Somligt är lätt att ersätta, annat saknar i dagsläget effektiva behandlingsmetoder eller är svårt att hantera med de till buds stående medlen. Det sistnämnda gäller till exempel de svampar som angriper själva stocken och som tidigare bekämpades med starka preparat baserade på arsenik. Sedan de medlen förbjöds 2001 finns inget kurativt medel att arbeta med. Enda sättet är att skydda sig i samband med beskärningen eller knoppningen, beroende vilken typ av svamp det handlar om. Detta är svårt och tidsödande samtidigt som en miss någonstans på gården kan innebära att svampen finns kvar och sprider sig. Många bönder struntar därför i att ens försöka, de accepterar istället att de måste plantera om med tätare intervall. Vid sidan om nämnda problem dras många idag med stockar som dör i förtid eftersom de planterat ”nya” kloner för tidig och/eller stor skörd, något som också leder till tidigare omplantering. Taggtråd vingårdAllt detta påverkar mentaliteten hos världens och framförallt många europeiska producenter, som börjat titta på andra lösningar och då inte minst så kallade PiWi-sorter, alltså sådana som är resistenta mot det mesta. Arbetet med att ta fram den här typen av vinstockar har pågått under lång tid och är alltså inte en reaktion på dagens situation. Medan man fått fram tåliga och lättskötta rankor har det varit svårare att få till sorter som ger en kvalitet motsvarande det vi idag har att arbeta med. Kort sagt kommer inte en enda av de här hybriderna i närheten av de bättre sorterna från vitis vinifera, ja, de når knappt upp till de ”sämsta” sorterna.Peljesac vingårdSamtidigt har vi idag en smakpreferens för vin som vi inte hade för 100 år sedan eller ens 50 år sedan. Om vi leker med tanken att vi under det kommande seklet är redo att omdefiniera vår smak på samma sätt som vi gjort sedan 1914, öppnar det för att vi i framtiden kanske kommer att föredra de ekologiskt mer korrekta och för bönderna lättskötta PiWi-varianterna. Man måste också utgå från att de sorter som finns och som kommer tas fram, kommer vara ”bättre” än de vi idag känner till.Chateau MarguïJu fler som planterar resistenta rankor, desto fler kommer försöka göra bra vin på dem och desto snabbare kommer utvecklingen gå samtidigt som vi vänjer oss vid den lite kortare eftersmaken, de ofta rustika tonerna och avsaknaden av den typ av frukt och dofter vi för närvarande föredrar. Kanske kommer också fler matkreatörer börja arbeta direkt mot de nya vintyperna. Många talar om och tror på fullt allvar att klimatförändringar kommer göra Sverige till ett stort vinland i framtiden. Glöm det. Däremot kan en fortsatt övergång till resistenta stockar spela den svenska vinodlingen i händerna och om så sker kommer både Öland och Gotland vara täckta av vinstockar 2114. Vi avslutar med dålig ljudkvalitet men fin musik från Pete Townshend och Jeff BeckTownhend:Beck

Hård dom mot dom & Thin Lizzy

Dom i Köln

Dom i Köln

”Dom säger att…”, ” det är dom på huvudkontoret…”… Ursäkta att vi domderar lite men vaddå ”dom”? Fördömda vare dom som pratar om dom så länge dom inte menar en dom i Köln, en domherre, en champagne-Dom eller en dom i domstolen för det är dit de ska, alla dom som säger dom i största allmänhet, till domstolen, och där ska dom dömas som dom domskallar dom är, och om dom, vilket ligger i sakens natur, inte kan precisera exakt vilka ”dom” dom avsåg ska straffet bli extra hårt, som stodo vi inför domedagen. Klassiker.

Skörderapport från Montagny

Montagny heter den lilla men naggande goda appellation i södra Bourgogne där den strävsamma och skickliga Françoise Feuillat-Juillot gör vin med magkänsla. I år valde hon att avvakta när grannarna började plocka in sina druvor, kanske skrämda av regnen i augusti och risken för röta. Säkert gjorde den rätt som befinner sig nedanför ”Montagny-berget” och den som inte gallrat eller på annat sätt inte skött sina stockar på bästa sätt. Françoise vet att hennes vingårdar ligger perfekt, högt upp på berget, och att hon gjort allt rätt i vingården, det vill säga återhållsamhet med gödningen, ordentlig gallring under växtsäsongen och annat som har betydelse när det drar ihop sig till skörd. Därför kunde hon avvakta när de andra skördade inte helt färdiga frukter.Montagny - vingårdar Idag är hon översvallande lycklig. ”Den bästa skörden i min 26 år långa karriär!”utbrister hon glatt när jag idag ber henne summera året. ”Vi fick en del regn i augusti, men med september kom den för oss efterlängtade vinden från norr och torkade upp i vingårdarna och sedan var det bara en fråga om att hitta rätt ögonblick för att börja plocka.” Just ögonblicket att ta in druvorna är en av de viktigaste faktorerna för den som vill göra ett riktigt bra vin. Så lite som en dag kan göra stor skillnad på slutresultatet. Françoise har i år lyckats med det alla vi vinmakare som söker Graal drömmer om, nämligen att pricka dagen D. ”Jag har haft perfekt balans mellan syra och socker i allt jag tagit in och jäsningen har gått som en dans – inte en enda incident!” Det där sista kan låta konstigt för den som aldrig jäst ett vin, men det är mer regel än undantag att något eller några fat eller tankar ställer till problem. De åren allt flyter på smärtfritt är lätt räknade. ”Alla mina druvor höll mellan 12,5 och 13,2 volymprocent.” Ja, inte heller det är helt vanligt, oftast blir det lite för mycket socker i några druvor och för lite i andra, eller så kantrar balansen mellan socker och syra.Montagny & röding Vi gläder oss med Françoise, som efter två besvärliga år fick lön för all sin möda, och ser fram emot att få prova hennes 2014 så småningom – något som den som tar sig till Terrific Women Winemaker’s Day 2015 (9:e mars i Stockholm) kanske kan få göra. Sina vana trogen kommer Françoise då till Sverige för att visa upp sina viner och kanske också hålla ett föredrag om sin räkmackeskörd 2014. Den som vill prova ett av Françoise välgjorda viner rekommenderas Montagny 1er cru 2012, nr 2812, 151 kr,  ett vin som enligt Systembolaget har en ”nyanserad smak med fatkaraktär, inslag av gula plommon, örter, smör, nötter och grapefrukt” och en ”nyanserad doft med fatkaraktär, inslag av gula plommon, örter, smör, persika och citrus”, och här Systembolagets mattips till vinet.

Deon Meyer: Devil’s peak

Enligt en någon form av samlad internationell kritikerkår skulle sydafrikanen Deon Meyer minsann inte vara som alla andra deckar- och skräppolisboksförfattare. Invaggad i en falsk säkerhet av detta bludder samt hetsad av kriminalromanskramare som Hans Artberg hastade vinifierat till butiken för att köpa på sig då tämligen nyutkomna Devil’sDeon meyer Devil's peak peak. Detta var 2008. Avslutade precis läsningen. Framförallt tog det otaliga försöka att komma vidare från bokens tre första kapitel, vilka inte lovade något annat än ännu en lättviktig, krystad och osannolik historia från ett sydafrikanskt Fjällbacka fyllt av stereotyper och annat sövande eter i skriftlig form. Gång på gång fick läsningen avbrytas till följd av akut deckarågren. Men skam den som ger sig. Efter otaliga misslyckade försök kom till sist er utsände i deckarnas skumma natt fylld av alkoholiserade poliser, horor och störda mördare vidare och tur var det ity detta är en riktigt bra bok som härmed rekommenderas till alla, såväl deckarälskare som mer litterata läsare. Visst polisens Griessel persona och en del annat är intill hålögdhetDeon meyer Devil's peak tröttsamt men oerhört mycket mer är långtifrån självklart; rent av är det intelligent och väl skrivet och berättat och spännande och underhållande och definitivt en bok jag inte kommer att säga sanningen till Hustrun om, deckarkramare som hon är tillika hånfull mot mitt i hennes ögon omogna förhållningssätt till kiosklitteraturen, kort sagt vore det en alltför stor fjäder i hennes hatt om hon fick veta att hennes fram tills nu finlitterära make changerat, rent av regresserat så till den milda grad att det bara är en tidsfråga innan han läser Bill och Ben igen. Sydafrikamix. Sydafrikavin.

Rosévin året runt – så här fungerar det

Vi i Sverige har de senaste åren hängt på en internationell rosévinstrend som vi tror startade här fast den inte gjorde det och nu dricker vi rosévin som aldrig förr. Vi har dessutom tio över tolv lärt oss att dricka ljusa roséviner, en del tror numer rent av att färgen gör vinets kvalitet. Nu är det inte så utan som vanligt är ett bra vin bra och ett dåligt vin dåligt. Oavsett färg eller färgnyans. I världens bästa rosévinsdistrikt, Tavel, en sydfransk appellation bara för rosévin, där producenterna på armslängdsavstånd från Avignon tävlar om att göra världens bästa rosévin, kräver regelverket att vinet har en viss miniminivå på färgintensiteten. Alltför ljusa viner göre sig icke besvär. Skälet till detta är att man vill ha en kontinuitet och att man menar att riktigt bra, koncentrerade roséviner som håller året runt kräver en längre tids skalkontakt, vilket i sin tur kan utläsas som hög färgintensitet – såvida nu inte producenten vill fuska och avfärga med aktivt kol, men så gemen är väl ingen?Lauzeraies i sommarskrudHursomhelst, nu när vi i Sverige väl tagit rosévinerna till våra hjärtan är det hög tid att inte stanna vid att bara vara rosévinsdrickare utan att gå vidare och bli sofistikerade rosévinsnjutare, sådana som visar att de förstår sig på den här vintypen, som finns i några grundläggande varianter, av vilka aperitif-rosén och mat-rosén är de största och viktigaste. Den senare lämpar sig, som namnet antyder, väl till mat. Och det året runt. Att det blir höst innebär inte att vinet inte längre fungerar med maträtten det gick så bra ihop med i juli. Och det är här vi i Sverige har lite att jobba med innan vi kommit upp i låt säga fransk rosévinsnivå.Lauzeraies i sommarskrud Hur gör man då, hur fungerar det? Tja, det här är inte konstigare än någon annan matchning av mat och vin. Här finns en uppsjö recept Systembolaget tipsar om till det utmärkta mat- och året runt-rosévinet Les Lauzeraies, nr 2724, 109 kr. vinifierat menar att Les Lauzeraies inte minst ackompanjerar bouillabaisse och grillad och stekt fisk synnerligen väl ity i dessa rätter, som förvisso kan konstras till med märkliga såser och kryddor, finns i grunden många smaker som rosévinet har vett att matcha på ett för människan och mänskligheten angenämt vis. Våga nu prova detta istället för att slököpa vitt till dessa rätter som på intet vis kräva vitt vin. Eller rött för den delen. Välj ut något av recepten och sätt lite Les Lauzeraies till och njut. Året runt.

Förbud mot multipla prator!

Det är illa nog med prator mitt i sången, men med tanke på alla omusikaliska sångare och lyssnare kan det vara bra med en eller annan prata i undantagsfall. Däremot är multipla prator ett ofog som måste stoppas nu. Förbud! Exempel på acceptabel prata i sång. Här lyckas artisten nästan: Tänk om han avstått från den korta, andra pratan här, vilken bra låt det här hade varit! Detta är dock inte okej: sång med multipla prator.

Skörden i Chablis & Clotilde Davenne

Har varit i Chablis och pratat skörd med Clotilde Davenne. Förra året var ett eländes elände både för henne och alla andra odlare i området. Det var inte så att skörden i sig var usel, men den var oerhört liten. Något som alltid pressar upp priserna och försätter efterfrågade producenter i den besvärliga situationen att de inte kan allokera vin till alla som vill ha. Som tur är för oss ibild Sverige är vårt land en prioriterad marknad för Clotilde. Det har gjort att vi fått de viner vi vill ha. Däremot har vi lika lite som någon annan kunnat undkomma prishöjningarna. Nu är inte dessa värre än att Clotildes mineralstinna och exakta viner fortsatt är synnerligen god kvalitet för pengen. Avgörande för framtiden och huruvida vi ska fortsätta få tillräckligt med vin och om prishöjningarna ska stanna av eller om priset rent av ska falla tillbaka lite är årets skörd. Till all lycka kan jag meddela att skörden i Chablis i år ser bra ut, både avseende kvaliteten och volymen och även de närmast kringliggande odlingarna, där Clotilde bland annat hämtar en del av druvorna till sin Bourgogne Blanc, uppvisar ett riktigt bra resultat med friska,bild perfekt mogna druvor i normal eller något mer än normal volym. Fick tillfälle att prova igenom merparten av hennes tankar med färdigjäst eller nästan färdigjäst vin. Även om den för hennes viner viktiga malolaktiska jäsningen återstår går det redan nu konstatera att allt ser mycket bra ut. Som vanligt oerhört rent, snyggt och precist. Exakt var allt landar kvalitetsmässigt går inte att säga med säkerhet förrän efter den malolaktiska jäsningen, men det ser helt klart mycket bra ut så här långt. Vi gläds både med Clotilde och de andra producenterna i Chablis! PS 17 oktober: svd clotilde

Fotboll: Förbud mot hållahandenfånfirande

Den tiden är sedan länge förbi då fotboll var en sport för män, en tid då villbliare likt förebilden Kurre Hamrin kubbade runt med strumporna runt anklarna och utan fegisattribut som benskydd, en tid då man snöt sig i näven, luktade verkningslöst liniment, aldrig drog i skjortan men väl i samband med hörnor och andra fasta situationer fulstämplade motståndare med retlig uppsyn eller fularmbågade den som behövde ha igen för gammalkurre hamrin ost. En tid man inte trillade omkull och lipade för en smäll på smalbenet, en lårkaka, en armbåge i sidan eller en fulstämpling. Låt vara att fotbollen idag också blivit en sport för kvinnor, låt vara att det svenska damlandslaget är bättre än det manliga dito, låt vara att herrlandslaget klagar och piper värst, låt vara att damlandslaget har en mer underhållande coach, låt vara att damlandslaget rent generellt verkar befinna sig på en högre intellektuell och mer kommunikativ nivå än herrlandslaget. Det är okej. Det är också okej om än lite mesigt att alla har benskydd och uppkavlade strumpor. Det är nästan okej att en del visar att de har ont fast de handen på hjärtat borde bita ihop. Men det är inte okej att de springer runt hand i hand på planen bara för att de gjort mål! Redan det faktum attsepp blatter fotbollsspelare bär huvudtofsar som om det inte finns något väldigt copy cat-aktigt och tio-över-tolv över detta är illa nog. vinifierat kräver ett omedelbart förbud mot hålla-handen-fån-firande på fotbollsplanen! Någon måtta på förflackningen måste vara! Hand-i-hand-trams-firande ska bestraffas med omedelbar utvisning och att det firade målet ogiltigförklaras. Vid upprepade förseelser ska syndarna tvingas umgås med den i näsproletärernas värld ökände Sepp Blatter under en veckas tid och som en del av straffet ska de sitta inom doftlängdsavstånd från Blatters mun i samband med alla måltider och samtal med denne.