Vinets vett & etikett

Publicerat 2015-06-03 av Lars Torstenson

Med anledning av det nya kravet på att det ska stå ”Innehåller sulfiter” på svenska på vin som säljs i Sverige seglar än en gång frågan upp om vad som egentligen bör stå på en vinetikett. Kanske vore det bästa om Livsmedelsverket (SLV), Socialstyrelsen och/eller Systembolaget tog på sig att genomföra upplysningskampanjer med jämna mellanrum. På sociala medier, och via tidningsannonser, TV-reklam och ”annonser på stan”. Då finge större delen av sanningen och innehållet plats och allt bleve tämligen korrekt. Kanske skulle då en upplysningsannons se ut så här:

”Viktigt om våra viner!

Bästa vinkonsument,

vi vill på detta sätt göra Dig uppmärksam på att vin är livsfarligt. Det innehåller mer eller mindre alkohol. Ett gift som Du kan bli beroende av och i värsta fall dö av, till exempel om Du dricker sådana mängder så snabbt att Du drabbas av alkoholförgiftning. Du kan också falla i sömn och sätta Dina egna spyor i halsen så Du kvävs.

Vin innehåller också vanligtvis diverse naturliga ämnen som den kan reagera på som är allergisk, astmatiker, migränbenägen, diabetiker eller dras med något annat otyg som faller inom ramarna för denna varning men är alltför omfattande för att här återges i detalj. Framförallt tänker vi då på svavel, som kan få luftrören att dra ihop sig på astmatiker. Den som är migränbenägen kan även vid måttfullt intag reagera på histamin i rödvin. Till exempel. Vi måste också varna för att även den som på intet vis dras med något av det nyss nämnda kan råka ut för så kallad bakfylla – huvudvärk, illamående, törst, olustkänsla, saltsug och trötthet dagen efter det ohemula alkoholintaget – om den dricker vårdslöst.

Särskilt måste betonas att den som dricker slarvigt kan tillfälligt fördummas av alkoholen och bli såväl våldsam som gråtfärdig, nonsenslallande, otydlig i talet och vän med alla samtidigt som hen kan komma att uppfattas som just dum.

Medan faran med vad ett legalt vin kan innehålla utöver det ovan sagda är kraftigt överdriven kan olagligt behandlade viner innehålla saker som färg- och smakämnen. Något som den som är känslig för sådana ämnen måste se upp med. Notera att färgämnen och annat fuffens i princip endast förekommer i massproducerade, enklare viner emedan bättre viner, gjorda på väl odlade och därmed dyrare druvor, inte behöver sådana tillsatser.

Många tror att allt vin som säljs i Sverige avsmakas, kontrolleras och testas fullt ut i laboratorium. Vi vill understryka att så inte är fallet. Vissa ämnen analyseras aldrig eller mycket sällan och det är bara vissa viner som genomgår en någorlunda fullständig kontroll. Att genomföra fullgoda kontroller skulle bli mycket dyrt och sannolikt förstöra den goda affären och som vi är övertygade om att alla skattebetalare föredrar att få tillbaka lite på vininköpen fokuserar vi på den biten. Det är också därför vi säljer så mycket av de populära billighetsvinerna. Vi vet att de inte är så hälsosamt producerade och att både en och annan människa råkar illa ut på vägen och att naturen inte alltid hanteras så väl, inte ens då vi talar eko och reko/fair trade, men det anser vi väger lätt mot att den okunniga alternativt hänsynslösa och framförallt betalande och återköpande konsumenten får det den vill ha.

Tänk för övrigt på hur det skulle se ut om vi analyserade färg- och smakämnen och ochratoxin i de billigaste vinerna, eko som konventionella, eller om vi krävde att sockerinnehållet skulle sättas ut på förpackningen? Det vore just snyggt! Samtidigt vill vi visa att vi tar ansvar och därför inför vi nu en regel som säger att det på etiketten för vin som säljs i Sverige ska stå ’Innehåller sulfiter’. På svenska som alla förstår. Och kom ihåg: vi finns här för Dig!”

The End.

Naturvin & nonsens & Dvorak

Publicerat 2015-05-21 av Lars Torstenson

Nämnde igår allt nonsens som skrivs om naturvin och övriga viner i förhållande till naturvin. Ibland är texterna medvetet vinklade, ibland bara okunniga eller slarvigt skrivna, och alltsomoftast handlar de om vad naturvin inte är, trots att de ska beskriva vad naturvin är.

På Systembolagets purfärska sajt kan vi läsa ”Jämfört med ekologiskt och biodynamiskt tillverkade viner försöker många av naturvinsproducenterna att gå ytterligare ett steg längre och minimera sin användning av också mer traditionella tillsatser och tillverkningsmetoder. Många producenter låter därför bli att filtrera vinet eller att tillsätta socker, som faktiskt är tillåtet i vissa länder och regioner. Ekchips är heller inte att tänka på, hellre då att lagra på äggformade betongtankar.”…

Problemet med en sådan här formulering är att den insinuerar att det är comme il faut att använda ekchips med mera för ekovin och att det skulle vara unikt för naturvinsproducenter att inte filtrera och att avstå från chaptalisation. Och det där med att äggformade tankar skulle vara speciellt för naturvinerna är om möjligt ändå mer okunnigt/slarvigt – alldeles bortsett då från att det här låter som att äggformade tankar har samma effekt på vinet som ekchips..

Vidare får vi veta att följande är kännetecken för naturviner ”Produceras från lågavkastande vingårdar, i små kvantiteter, ofta handplockade och ekologiskt odlade druvor… Att tillsätta till exempel socker (chaptalisering), vinsyra eller industriellt framtagen jäst inte acceptabelt av flertalet producenter… Mikrooxidation (syresättning av vinet för att mjuka upp det) anses inte acceptabelt av flertalet producenter, och inte heller att avlägsna vatten och/eller alkohol för att öka på koncentrationen (så kallad omvänd osmos)… Att tillsätta svavel anser flertalet producenter vara tillåtet, men oftast bara vid buteljeringen och då helst så lite som möjligt.”

Seriöst. Omvänd osmos. Dyrt. Används för att rädda tok-sen skörd eller för att förstärka bleka (volym)viner från övergödda gårdar. Med andra ord en teknik för skräpviner – låt vara att ett fåtal undantag finns men det är ovanligt att kvalitetsviner behandlas med omvänd osmos. Och återigen insinueras att det är comme il faut att chaptalisera och att tillsätta syra och dessutom att arbeta med mikrooxidation, denna lika ovanliga som utmärkta metod för att snabbt döda ett annars friskt och sprudlande vin. Plötsligt blir också kvalitetsproducentens adelsmärke, ett gediget arbete i vingården, något typiskt för naturvinet.

Alla kvalitetsviner – oavsett om de av sin upphovshen placeras i ett fack som naturvin, eko, biodynamiskt, sustainable, konventionellt eller annat – görs på druvor från välskötta vingårdar utan onödig gödning eller bevattning och med minimal växtskyddsbehandling som vanligtvis domineras av inplanterade naturliga fiender och naturlig bekämpning av ogräs (plöjning eller klippning). Den som arbetar rent och med bra druvor behöver inte svavla i någon större utsträckning och gör det vanligtvis inte heller. Många väljer också att arbeta utan tillsatt jäst, ytterst få tillsätter syra, socker eller överhuvudtaget någonting. Självklart ser det annorlunda ut om vi talar skräpviner, men skiljelinjen går alltså inte mellan naturviner och övriga viner, utan mellan kvalitetsviner och skräpviner.

(Inom parentes sagt: att arbeta utan kemiska bekämpningsmedel är något som låter bra men som knappast förekommer alls. Det många glömmer är att svavel och koppar, som tillåts inom biodynamisk odling och som används även av den som gör naturvin, är kemiska bekämpningsmedel. Det är direkt pinsamt att så många sprider vidare floskler som ”vi arbetar helt utan kemiska bekämpningsmedel” utan att på allvar undersöka saken – t ex ber att få se producentens lagstadgade loggbok för vingården.)

Det finns inga genvägar till ett stort vin och oavsett hur producenten valt att klassificera sig och sitt vin gör hen mer eller mindre samma sak som alla andra som gör stora viner. Om något utmärker vad som kommit att uppfattas som naturvin är det att producenten bejakar sådana aromer som andra försöker dölja med svavel samt i förekommande fall en aromutveckling på gott och ont utan svavlets skyddande inverkan samt de flyktiga syror som kan utvecklas vid en seg jäsning. Dvorak.

Systembolaget & lådvinsfällan & BB King

Publicerat 2015-05-15 av Lars Torstenson

Högst sannolikt har lådvinerna delat Systembolaget (SB) i två läger ända sedan de lanserades 1996. En sida som till varje pris vill stoppa eländet, en som pangar på och lägger in box efter box i lanseringsplanerna och på så vis verksamt bidrar till BiB:ens ofantliga framgångar i Sverige. Samtidigt förefaller samtliga tycka att det är lite skämmig med boxutbudet när detta kommer på tal. Antingen beror den rikliga lådfloran på ”efterfrågan” eller att importörerna trycker in fulvaror via beställningssortimentet. Band annat Svenska Vinakademien har tidigare försökt skapa debatt kring detta fenomen samtidigt som den lyft fram det omöjliga i etiska produkter till lägsta pris.

Enligt dagens Wow News visar nu en ny undersökning beställd av SB det redan kända, att boxvin tenderar att stimulera drickandet. Det i sin tur kan leda till att SB än en gång försöker stoppa försäljningen av lådvin i Sverige. ”Det är så att stimulera drickande krockar med vårt samhällsuppdrag om att värna folkhälsan”, säger enligt Wow News Björn Lundkvist, forskningsansvarig kommunikatör på Systembolaget.

Just det där sista, att SB förefaller mer agera utifrån ett vagt lönsamhetskrav snarare än det folkhälsouppdrag monopolet har är precis vad Vinakademien med flera pekat på. När företagets senaste lanseringsplan presenterades häromveckan stod det bland annat att läsa, att ”SB:s sortimentsstrategi ska i första hand sträva efter att uppnå vår vision om ’Ett samhälle där alkoholdrycker njuts med omsorg om hälsan så att ingen tar skada’… Ingen ska ta skada som konsumerar produkterna, men det handlar även om schyssta förhållanden för människor och miljö i leverantörskedjan.” Samtidigt efterfrågar SB i den nya planen ytterligare 15 boxar och man fortsätter köpa etiskt och ekologiskt certifierade viner för så låga priser som under 69 sek/buteljen.

Det torde vara omöjligt för SB att sluta sälja boxar och det vore också ett övergrepp på konsumenten att göra det – ett övergrepp som sannolikt skulle göra SB så impopulärt att det folkliga stöd man idag har snabbt skulle försvinna. Med andra ord sitter SB i en fälla det inte kan ta sig ur och den nya forskningsrapporten lär inte ändra på detta. Däremot borde monopolet kunna efterfråga färre lågprisprodukter – viner som har så lågt pris att de omöjligen kan leva upp till SB:s ambition om schyssta förhållanden för människor och miljö i leverantörskedjan. Idag minns vi B.B. King.

Hårdare kontroll stryker offert

Publicerat 2015-02-18 av Lars Torstenson

Svara

Historiskt har Systembolaget emellanåt efterfrågat viner till omoraliskt, och ibland rent av omöjligt, lågt pris. Detta har inte minst gällt produkter med certifikat av olika slag, till exempel för ekologisk produkt. Samtidigt har inte alltid kontrollen av producent och vara varit den bästa. Detta har dock ändrats över tid och på senare börjat stramas åt rejält. En intressant effekt av både en kanske inte fullt igenomtänkt förfrågan och den hårdare kontrollen fick vi häromdagen prov då Systembolaget strök en av sina offerter.

Det visade sig att ”producent och leverantör inte kunde uppvisa fullgod dokumentation som redogjorde för bland annat volym och certifiering” då monopolet åkte till offertvinnaren för att kontrollera att vinet och certifikaten fanns och var i sin ordning. I sådana här fall går vinsten vidare till offerttvåan. Nu hade inget mer vin än vinnaren uppnått de 18 poäng som krävs i Systembolagets blindprovning för att komma ifråga för lansering. Följaktligen kommer det därför inte lanseras ett ”Italien, ekologisk, Apulien, box, rött vin, garanterad volym 300 000 l, pris 199 kr (mot konsument)”.

Det positiva i det här är att Systembolagets hårdare kontroller fungerar. Negativt är att företaget efterfrågar viner som inte finns eller som i vart fall inte finns till det priset och den volymen som önskas. Det sorgliga är att en omöjlig produkt fick en av de ytterst åtråvärda offertförfrågningarna i den här inköpsrundan (för lansering juni 2015).

Sannolikt var detta inte sista gången något liknande händer och gissningsvis har tidigare produkter som egentligen inte fullt ut motsvarat Systembolagets krav lanserats – då på den tiden när kontrollen var mindre omfattande. Förhoppningen nu är att monopolet en gång för alla tar tag i det där med prisbilden och slutar efterfråga ohemult billiga viner.

Badger. Jan Johansson & Georg Riedel. Corelli.

Den malplacerade expediten & Dr. John & Johnny Winter

Publicerat 2015-01-06 av Lars Torstenson

Svara

Nyårsafton. Äldsta dottern slinker in på ett av huvudstadens Systembolaget i innerstaden. Tänker köpa en flaska Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne. Hör en annan person fråga efter vinet. Hänger på den personen och den expedit som söker sig fram bland hyllorna för att hitta rätt. Vinet är slut i hyllan. En annan expedit, också en dam, går förbi och kommenterar, ”Alla ska ha det där vinet. Det är så uppskrivet. Jag tycker det är tråkigt och inte värt pengarna. För de pengarna kan man få en riktig champagne.”. Äldsta dottern blir bestört men vill inte ställa till en scen. Kommenterar aningen lapidariskt, ”Jag tycker det är ett bra vin.”. Expediten kontrar, ”Då har vi olika smak, fröken.”. Äldsta dottern funderar då en stund över det där med kunnig personal och opartiskhet och, i mindre utsträckning, över tomma hyllor och finner det för gott att bara lämna butiken och chansa på att nästa fungerar bättre. Kanske finns vinet där och framförallt utgår hon från att hon inte kommer att bli knäppt på näsan och förolämpad igen. Dr. John & Johnny Winter.

PS Såg då jag sökte på champagne på SB:s site att det finns, i skrivande stund, 938 champagner från Frankrike och en från… Italien (närmare bestämt, visar det sig om man klickar på den varan, en Moscato d’Asti och om man nu betraktar den som champagne finns det äkta skumpa för under hundralappen i Sverige).

Mjölk livsfarligt! Systembolaget & IOGT-NTO får delvis nya uppgifter

Publicerat 2014-11-02 av Lars Torstenson

Ny forskning visar att mjölk är skadligt och direkt livsfarligt för den som dricker ofta och i stora mängder. Enligt uppgift ser nu därför Folkhälsoinstitutet över möjligheten att låta Systembolaget ta över all försäljning av mjölk.

Det är den så kallade starkmjölken Systembolaget är tänkt att ta över medan mildare varianter av den skadliga drycken, som youghurt, fortsatt skulle få säljas i livsmedelsbutikerna. Andra som med kraft reagerar på de nya forskningsrönen är enligt uppgift IOGT-NTO som nu överväger att även bekämpa mjölkmissbruk – ett missbruk som är särskilt utbrett bland barn och ungdomar, så utbrett att vissa rent av talar om en ungdomsdrog som kan slå ut en hel generation.

Enligt icke bekräftade uppgifter ställer sig Systembolaget positivt till ett utökat sortiment och ett större ansvar för folkhälsan. ”Det här är ett naturligt komplement till vårt alkoholfria sortiment samtidigt som vi tror att vi kan göra mycket för försäljningen av mjölk i storpack som trelitersboxar,” säger en källa som vill vara anonym.

På socialdepartementet vill man för tillfället inte kommentera den uppkomna situationen, men en vanligtvis välunderrättad källa menar att man ser mycket allvarligt på de nya forskningsrönen och att ett mjölkstopp i livsmedelsbutikerna kan vara nära förestående. Samtidigt återstår en del andra frågor att lösa, som ökad mjölksmuggling och näthandel med mjölk i händelse av att Sverige inför strikta regler för mjölkförsäljning, – innehav och – konsumtion. ”Dessutom måste någon form av kontroll av mjölkbönderna till,” säger vinifierats källa på Socialdepartementet.

Systembolaget vill bli bättre & Ernst Rolf

Publicerat 2014-09-17 av Lars Torstenson

I en ansträngning att få Systembolaget att ”uppfattas som en ledande detaljhandelskedja vad gäller sortiment, kunnande, service och ansvar” genomför nu företaget en ”marknadsundersökning” riktad mot bolagets 100 största leverantörer. De frågor dessa har att svara på rör hur väl de anser att SB ”lyckas med sitt uppdrag och med att leverera kundnytta, men inte minst hur vi kan förbättra de gemensamma processerna – såväl rutiner som hjälpmedel, exempelvis leverantörsportalen”. För att säkerställa anonymitet ansvarar undersökningsföretaget YouGov för fältarbetet. Enligt uppgift har sådana här undersökningar gjorts även tidigare, men då mer blivit ”missnöjesyttringar”. Nu försöker SB och YouGov formulera frågorna så resultatet ska bli mer konstruktivt. vinifierat applåderar initiativet och hoppas att de 100 tillfrågade tar sig an frågorna på bästa sätt – ett unikt tillfälle att försöka påverka till det bättre utan att känna oro för att bli persona non grata. Må detta resultera i många kloka slutsatser och förbättringar. Ernst Rolf.

Systembolagets eget ansvar?

Publicerat 2014-08-04 av Lars Torstenson

Ett monopol har av självklara skäl ett extra stort ansvar att ta, såväl mot kunder som mot leverantörer. Om monopolet, i likhet med Systembolaget (SB), söker en CSR-profil och, med rätta, ställer krav på sina leverantörer, ökar kraven på det egna ansvarstagandet än mer. Dessvärre klarar inte SB av att leva upp till de här kraven. Ska här ge två långt ifrån unika exempel.

1.SB tar inget moraliskt ansvar mot sina importörer och producenter. Leverantörerna har många regler att efterfölja och en produkt blir lätt avlistad vid minsta strul, däremot känner SB inget ansvar mot de producenter företaget arbetar med eller rent av via sina offertförfrågningar triggat till att skapa produkter som ibland kräver särskilda investeringar i form av maskiner, nya förslutningar eller unika blandningar. Ett exempel: När SB för några år sedan efterfrågade en PET-flaska från DO Campo do Borja i Spanien innebar det att offertvinnaren skulle få/tvingas investera i en tappningsanläggning för PET eftersom en sådan inte fanns inom Campo do Borja samtidigt som appellationens viner måste buteljeras på plats. Fair enough. Win-win. Men. När producenten som vann den där offerten fick inkörningsproblem med sin nya tappare och levererade flaskor som i samband med transporten från varma Spanien till svala Sverige blev buckliga och därmed osäljbara innebar det, att A de inledande försäljningsmånaderna försvann i en blink B produkten hade ett extremt uselt utgångsläge när producenten väl fått ordning på sin nya maskin. Kontentan blev att vinet så småningom långsamt ökade i försäljning under SB:s utvärderingsperiod, men inte snabbt nog för att behålla en position i SB:s hierarki. När importören å producentens vägnar frågade om inte SB kunde tänka sig att ge vinet ytterligare en utvärderingsperiod med tanke på, att A vinet skapats av SB och att inkörningsproblemen berodde på den nya maskin som produkten krävde B producenten, ett inte alls rikt kooperativ, skulle får stora ekonomiska problem om det inte ens fick tillfälle att sälja så pass mycket att det kunde betala merparten av den nya maskinen (som dessutom skulle bli värdelös om produkten avlistades), kort sagt bad producenten via importören en affärspartner om en fair chance och i normala fall hade rimligtvis beställaren förstått situationen och sett sitt eget ansvar i detta och gett leverantören sex månader till. SB gjorde inte det. Tvärtom löser SB alla sådana här situationer med att konstatera att vill du leverera till oss så är det våra regler som gäller och de reglerna kan aldrig vara föremål för diskussion eller resultera i flexibla lösningar ens då det utifrån en strikt affärsmoralisk utgångspunkt är det rätta. Kort sagt: SB ser inte att det har något affärsmässigt eller moraliskt ansvar gentemot sina affärspartners. ( För er som undrar så har kooperativet ifråga överlevt, men känner fortsatt, några år senare, av den ekonomiska smäll det svenska äventyret innebar – utöver den värdelösa investeringen tvingades producenten också ta tillbaka två containrar med vin som inte gick att sälja i Sverige p g a de buckliga flaskorna, en kostnad den aldrig fick chansen att ta igen.)

2. Var i fredags eftermiddag inne på ett SB i en svensk stad med 50 000 invånare. Letade efter El Rey. Slut. Frågade en person i personalen om de möjligen hade mer på lagret. Personen ifråga kände inte till vinet, trots att det såldes i butiken, men kunde så småningom meddela att det var slut i affärens lager. M a o går importören och producenten här miste om minst en och en halv dags försäljning, dessutom fredag eftermiddag och lördag då, rimligtvis, mest vin säljs i de flesta svenska SB. Kanske försvinner också måndagen eftersom nytt vin ska levereras och plockas upp i hyllorna innan försäljningen kan komma igång igen. Det här är nu inte unikt för nämnda butik. Hyllorna gapar alltför ofta tomma på olika SB. Problemet här är att varje produkt utvärderas efter sin försäljning och får minskad (eller ökad) distribution beroende på efterfrågan/försäljningen, men här kan man alltså inte mäta efterfrågan korrekt eftersom produkten inte fanns/finns tillgänglig, och SB tar, så klart, inte ansvar för att det inte har en vara tillgänglig. Kort sagt förs ingen statistik över tomma hyllor och de skador detta medför för individuella produkter. När El Rey i september i år klassas ner i SB:s distributionssystem beror det säkert delvis på otillräcklig efterfrågan, men bevisligen kan det också bero på att vinet inte alltid finns/funnits tillgängligt. Sist men inte minst: om producenten/importören inte levererar vin i tid till SB måste de ha mycket goda skäl för att inte riskera böter eller rent av att strykas ur sortimentet. När SB självt är otillräckligt är det, som exemplet ovan visar, inte tal om några ursäkter från SB:s sida, än mindre ett ansvarstagande för de affärsmässiga konsekvenser leverantören eventuellt drabbas av.

Slutsatsen är att det är helt i sin ordning att SB ställer höga krav på sina leverantörer, men det måste i konsekvensen namn ställa lika höga krav på sig självt.

Systembolagets sortimentsmodell straffar konsumenten?

Publicerat 2014-06-26 av Lars Torstenson

När Systembolaget förra året införde en ny sortimentsmodell var vi många som var positiva till den samtidigt som det var uppenbart att justeringar skulle komma krävas och nu är det dags för det. Eller inte, beroende på Systembolagets agenda. Det är lätt att se att modellen gynnar SB:s egna mål, som att ekologiska viner ska stå för 10 % av utbudet år 2020. Sedan den nya modellen infördes har ekologiska produkter rent allmänt fått stadigare mark under fötterna och bättre positioner. Omvänt har flera mer populära men inte ekologiskt certifierade viner rankats ner till sämre distribution; vissa av dem kommer till och med att försvinna ur sortimentet trots att kräftgången inte alltid beror på minskad efterfrågan egentligen – raset påbörjas först sedan produkten fått sämre distribution till följd av den nya sortimentsmodellen. Inte så mycket att säga om att produkter försvinner, men inte när det inte på ett självklart vis sker på grund av konsumentens fria val – för övrigt knappast vad någon tänkt sig med den här modellen, låt vara att det säkert är väl genomtänkt att de ekologiska vinerna via den nya sortimentsmodellen ska öka. Nu blir det inte så lyckat eftersom det rimligtvis måste vara så att det i sig hedervärda eko-målet nås genom att produkterna är tillräckligt bra för att ta de positioner de nu får sig till skänks. Det är knappast heller så att segmentet ”ekologiska viner” är hjälpt av att produkter som uppenbarligen inte kan ta sina positioner av egen kraft favoriseras på mer efterfrågade, och kanske också kvalitativt bättre, produkters bekostnad. Även ekologiska viner måste vara bra för att konsumenten ska efterfråga dem mer än en gång. Målet med 10 % ekologiska viner år 2020 är för övrigt, som sagt, hedervärt, men dessvärre knappast hållbart, om uttrycket tillåtes. Kort sagt räcker det att göra som i de traditionella planekonomierna och räkna produktionen i kvantitet och utbud istället för kvalitet och efterfrågan för att nå målet. Något som i grunden torde vara kontraproduktivt om SB har som mål att också främja folkhälsan och att tillmötesgå konsumentens önskningar. Företaget lär inte heller bli särskilt populärt bland mer seriösa producenter i allmänhet och ekologiska sådana i synnerhet om det favoriserar ekologiska skräpviner ty ett skräpvin är alltid ett skräpvin även då det klär sig i en ekologisk dräkt.

Systembolaget redo straffa skräpvinerna?

Publicerat 2014-06-16 av Lars Torstenson

Systembolaget inför inom kort en negativ särbehandling genom en straffavgift på tyngre glasbuteljer. En vettig tanke: den som vill ha det där vinet med den där läckra men från miljösynpunkt klandervärda buteljen får betala lite extra. Ett logiskt nästa steg är att införa en straffavgift på alla viner med ett uttag på över 60 hl/ha.