Det finns en svensk vindebattör som har för vana att tillskriva andra en skum åsikt som hen sedan argumenterar mot. Typ. ”Nu förstår jag dig inte riktigt. Hur menar du? Menar du att alla i Riksdagen ska gå klädda som Kalle Anka? Hur tänker du då? Det kanske är en nyhet för dig men nakenhet upprör. Dessutom fryser den som går klädd som Kalle Anka på vintern.” Andra, som en känd alkoholhatare, hittar på. Typ. ”I Nepal, där det otroligt populära monopolet garanterar folkets hälsa och landets välgång, är det erkänt fantastiska utbudet långt från det oerhört populära och internationellt erkända svenska.” När jag hade lite mer tweet-utbyte med Kalla Faktas Per Hermanrud och bland annat fick tillfälle att tala om att i sak är vingrejen ett intressant uppslag, det är bara det att hans rep är svepande och dåligt underbyggt – vilket även Sveriges Radios Medierna tagit fasta på i dagens sändning, om än bara utifrån vinkeln ”alkoholen dödar långt innan pescticiderna hunnit verka”, som för övrigt bara är en liten del av alla fakta som utelämnades eller blev fel i Kalla Faktas program – tweetade han ”forskare misstänker alltså att det är just tillsatser/ pesticider som orsakar allergi/ök hos 100 tusentals svenskar”. Men så var det ju inte, inte ens enligt hans eget program. Och tur är väl det, för idag gjorde en av forskarna en rejäl pudel i Medierna. Han känner sig lurad av reporterteamet – som, så klart, spelat på mannens lätt pinsamma fåfänga; lova X att få vara med på TV, håll fram en mick och var tyst och hör snart X pladdra på – och vill inte alls kännas vid det som kom ut i TV-rutan. Dessutom: ingen sa väl någonsin att ”100 tusentals svenskar” misstänktes vara allergidrabbade på grund av företeelsen vin? Men det är här vi kommer tillbaka till ämnet billig och halvdan retorik och argumentationsteknik: ”100 tusentals”= ”jag har många med mig”, ”det är många som tycker som jag, fler än vad som tycker som du”, ”eller vadå, tycker du att folk ska bli sjuka?”. Känns alltid bra att stå med vinden i ryggen och ju tunnare is du står på desto mer medvind vill du ha
Månadsarkiv: november 2013
Förbud mot vattenlösa tåg!
Det är inget annat än skandalöst att tåg tillåts fara runt med tvål i toaletternas tvålhållare men inget vatten i kranen. I värsta fall kan detta leda till att intet ont anande och högst respektabla resenärer luras in i toalettutrymmet för att snart finna sig stå där med tvål i handen men inget vatten att skölja bort den med, ja, tvålen alltså. Detta ofog måste förbjudas med omedelbar verkan! Såväl lokföraren som tågets övriga personal och det aktuella driftbolaget samt, för att få önskad effekt, landets i fråga kommunikationsminister ska hållas personligt ansvariga för att sådant här inte ska kunna hända och om tvålen är särskilt illaluktande så att sensitiva resenärer med känsliga näsor finner sig tvingade att ta sin på stationen före avgång dyrt inhandlade vattenflaska och använda den som sköljmedel, ja, då är det inget hejd på vilka straff som ska kunna utdömas. Vi lyssnar på Stinsen i Bro.
Bokjulklappstips
Det lackar mot jul och vinifierat vill inte att någon ska behöva gå utan bok i jul och tipsar därför om fyra rykande heta produkter av vilka åtminstone en, den sista, är ett måste i varje hem. 1. Häromåret utsåg Måltidsakademien ”Vinprovning” till årets bästa dryckesbok. Läs den och du förstår varför. Lättsmält för alla, inte minst för den som behöver en hjälpande hand under sina första stapplande steg i vinprovningens värld. 2. ”Odla och tillverka vin” – en ganska torr, men upplysande bok för den som lite nördigt vill ta sig an hur man gör vin både ute i världen och i Sverige. 3. Den i Aftonbladet nyligen hyllade ”Vinifktioner” ligger helt rätt i tiden med sina noveller om vin och får ses som en förelöpare till Svenska Akademiens utnämning av novellförfattaren Alice Munro till årets litteraturpristagare. 4. Vad är väl Maos lilla röda, Hitlers Mein Kampf och Per Morbergs rosévin mot ”vinifierat – bloggboken” – en självklarhet i vart hem och något att läsa högt ur på Julafton.
Odlat vin, dumheter & Dany Brillant
När diverse nötter fick luft i media under Kalla Fakta-härvan i veckan hördes mer än en med självsäker min pladdra på om, typ, ”ekologiska och organiska viner” och, rent av, ”biologiska och organiska viner”. Det låter bra och om vi utgår från att ingen har koll blir det bra media. Fast nu är det nog så att personerna ifråga inte har en aning om vad de säger. De vill säga ekologiskt vin, alltså vin som odlas utan systemiska pesticider – framförallt fungicider (svamp), insekticider (gissa) och herbicider (ogräs) som tar sig in i rankan via bladens klyvöppningar (inte marken eller druvorna som också sagts otaliga gånger den senaste veckan) och så att säga verkar inifrån och därför kan lämna små rester i vinet – och handelsgödsel. Vidare måste den ekologiska odlaren i vinkällaren låta sig nöjas med ekologiska produkter innebärande, till exempel, att om du vill klara ett vin med äggvita, måste denna komma från ekologiska ägg. Ett vin bör sedan förvisso vara biologiskt och ha sitt ursprung i vinrankan samt organiskt såtillvida att det mesta levande i någon mening alltid handlar om organisk kemi. Teknisk vin, som också nämnts, görs så här (ja, du ska klicka på det understrukna ordet för att få mer information) . Det som oftast nämnts i negativ mening under veckan är industri- och skräpviner, som ingen tar på allvar och skyr som den pest de är. Undantaget, förstås, alla som tjänar pengar på de produkterna samt den oupplysta alternativt hänsynslösa konsumenten. Så här (klicka igen, tack) gör vi pop och häftiga popvideo i Frankrike.
Flavescence dorée
Vet inte om ni sett att en fransk, biodynamisk odlare riskerar dömas till dryga böter och rent av fängelse därför att han vägrar applicera verkningsfulla växtskyddsmedel på ett fält som drabbats av sjukdomen Flavescence dorée, men har ni det undrar ni säkert varför i hela fridens namn det är på det viset. Svaret är mycket enkelt: du måste enligt lag ta hand om ett fält med Flavescence dorée, annars sprider sig sjukdomen snabbt till alla kringliggande fält och därifrån till… Det är extremt viktigt att alla i området behandlar mot sjukdomen samtidigt. Vägrar en person kvarstår problemet och alla övrigas arbete och investerade pengar är till ingen nytta. Vad kan då en biodynamisk odlare göra om den inte vill spruta? Det som man gjort i alla tider: dra upp sina stockar, elda upp dem med det snaraste och börja förbereda jorden för kommande omplantering.
Slutord Kalla Fakta, SLV, Naturvinsakademien & Kent
Trodde vi var klara med Kalla Fakta, men gårdagens inslag i TV4 Nyhetsmorgon (kan tyvärr inte länka från utlandet, sök själv på TV4.se) med bland annat en företrädare för Naturvinsakademien säger annat. Till att börja med måste vi reda ut vad Naturvinsakademien är för något. Finns den överhuvudtaget? En snabbkoll på nätet ger vid handen att företeelsen inte existerar annat än som någon slags integrerad del i Expert Solutions Sweden AB i Växjö, även kallat Swiss-Ecu Sweden AB. Det är ett företag som bland annat ska ” bedriva administration av byteshandel via internet samt därmed förenlig verksamhet”. Okej, finns alltså inte som en fristående och oberoende verksamhet med allmänhetens bästa för ögonen, vilket man annars kan förledas tro. Likväl får en företrädare för denna icke-existerande företeelse komma till tals i TV som om han verkligen företrädde något viktigt, existerande. Lätt tveksam journalistik, även om det nu är bra TV. Vad så med den där listan som ältas hit och dit och får alla att gå i taket? Tja, vissa av produkterna är möjligen allergena men knappast giftiga och fortsatt är alkohol det farligaste i vinet. Dessutom finns det inga jäststammar som ger jordgubbssmak och så vidare. Däremot finns det jäst som kan hjälpa de aromerna på traven, men de jästtyperna fungerar bara på must som saknar rätt koncentration, det vill säga vin som görs för konsumenten som handlar skräpviner. Och det är just det som är grejen: problemet är, egentligen, inte skräpvinerna i sig eller hur de görs utan att någon köper dem. Ytterst bör alltså ett reportage göras om Svenssons vinval. Ungefär som Svensson tidigare fått hjälp med att fatta att en sko måste ha ett lägstapris för att alla i produktionskedjan ska må bra. Nu ska för all del inte Systembolaget, importörerna och producenterna som handlar med skräpvinerna förskonas från rättmätig kritik, men ändå, utan konsumentens medverkan tjänar de inga pengar på sitt omoraliska värv. Sist men inte minst: en stor del av ämnena på Kalla Faktas lista finns naturligt i vinet, även i naturviner, varför den som är allergisk mot låt säga tannin eller överkänslig mot vinsyra knappast kan dricka vin överhuvudtaget ungefär som vissa allergiker inte kan äta nötter eller dricka mjölk överhuvudtaget. Att sedan konsumenter nu får ont i magen av viner som var med i Kalla Faktas reportage och lämnar tillbaka sina skräpviner (TV4 Nyheterna igår) kan förstås inte annat än applåderas. Och då har konsumenten ändå inte koll på ochratoxin i dåligt odlat vin – och det gäller oavsett vilken filosofi bonden säger sig följa – och ingen har varnat diabetikern för sockertillsatserna i skräpvinerna. Ett ord också om Livsmedelsverket (SLV) som uttalar sig om vad som ska stå på vinetiketten i Kalla Faktas reportage, läs det här, för det är tydligen okänt för många på SLV (att, citat SLV ”Det tillfälliga undantaget från märkning av allergener på vin upphörde den 30 juni 2012”) och nämns därför inte i TV-inslaget. Allra sist men inte minst får vi hoppas att Alko och Systembolaget breddar Kalla Faktas analys av skräpvinerna för det låter osannolikt att det finns besprutningsrester i blott fyra av tio, och det är inget mer med den saken: undvik skräpvinerna så behöver du inte bry dig. Vi rundar av Kalla Fakta-debatten med Kent.
Eftermäle Kalla Fakta om vin, jubileum & bonus
Hade igår ett litet tweetsamtal med Kalla Faktas reporter Per Hermanrud. Han menade bland annat, att ”hur det är (med tillsatser o d) för varje enskilt vin vet ingen eftersom vinindustrin har ett undantag från ingredienlistning”. Sant för slutkunden. Å andra sidan är vinproducenten tvungen att föra loggbok över allt hen gör i vinkällaren. Varje behandling och tillsats måste bokföras. Dessutom måste hen ha sådan ordning på sina tankar, sin skörd och sina fält att innehållet i varje flaska kan spåras hela vägen tillbaka till fältet och det som där skett. Detta kan kontrolleras närsomhelst och är inte allt i ordning utfärdas straff enligt fastställd skala. På de gårdar jag arbetat på i Frankrike har kontroller vanligtvis skett minst en gång per år. Detta hindrar nu inte den som massproducerar att slarva och skarva, lika lite som lagar och förordningar hindrar undermåligt producerat kött. Det som verkligen har effekt är om du och jag väljer bort de omoraliska varorna. Tyvärr svider detta oftast i plånboken, men om inte vi har råd att handla moraliskt, vem ska då ha det? I skenet av detta är Aftonbladets artikel häromdagen, där just de omoraliska skräpvinerna hyllas, ett slag i ansiktet på alla som verkar för miljöns bästa och solidaritet med utsatta vingårdsarbetare. Kalla Faktas ”konsument i rika landet”- vinklade inslag igår bör ha det goda med sig att det breddar debatten – förhoppningsvis även bortom populistiska och i tiden tillrättalagda uttalanden från en uppsjö politiker som dök upp som gubben/gumman i lådan över en natt samt de vinets dödgrävare som tror att ett okritiskt hyllande av ”naturviner” skulle vara en framkomlig väg. Återigen: Ytterst är det konsumentens ansvar att välja bort omoraliska produkter. Det är bra om media, äntligen, tar upp skräpvinerna – som verkligen odlas illa och ofta dumprepareras för skräpvinsmassan – och det eländiga träsk de klafsar runt i, men det är i bästa fall naivt, i värsta fall korkat och definitivt onödigt och fel att dra alla viner och producenter över en kam. Precis som du kan välja rätt banan, kan du välja rätt vin. 50 år med Fender. Bonus: Unsustainable.
Kalla Fakta om vin & Freeway Jam
Tyvärr visade sig Kalla Faktas granskning av vin ha sin träffbild precis där vi befarade att den skulle vara: över och vid sidan om målet. Genom att släppa fram än den ena än den andra tomten och tomtegumman lät det som om allt vin är samma sak. Det är förvisso verkligen svårt att fullt ut deklarera en jordbruksprodukt – hur många mjölkkonsumenter funderar förresten på hur kornas föda besprutats? – likväl vore det inte alls dumt med en innehållsförteckning på vinet och gärna också en uppräkning över vad som används i vingården i form av vatten, gödning och växtbekämpningsmedel. Detta skulle nämligen tydligt visa varför du inte ska köpa de billigaste vinerna, som inte kan produceras utan ekologiska kompromisser. Och som om inte det räcker som argument mot skräpvinerna kan man lägga till Sveriges Radios betydligt skickligare reportrar på Kaliber och deras arbete med att lyfta fram det omoraliska i att köpa de billigaste vinerna, som är lika diskutabla som det billigaste köttet och skjortan från barnarbetarna i sweatshopen. Kom igen, Kalla Fakta, ta tag i ämnet igen och gör det ordentligt nästa gång. Behöver en Freeway Jam för att komma över besvikelsen över detta bortkastade tillfälle att ta ett verkligt grepp på världens vinproduktion och det som vi svenskar köper och dricker.
Kalla Fakta om tillsatser i vin, Château l’Arnaude 2010 & White Album 45 år
Imorgon, 19.30, sänds Kalla Faktas inslag om tillsatser i vin. Mycket bra. Fast. Av trailern att döma har Kalla Fakta mest lyssnat på sådana som gärna uttalar sig om tillsatser i vin – här även omfattande behandlingar som inte lämnar spår i vinet, till exempel bentonit – utan att egentligen veta och framförallt utan att säga hela sanningen. Anar dessvärre en god ambition som kommer skjuta både över och vid sidan om målet. Hoppas jag har fel, för varje smutskastning av skräpvinerna är välkommen, men när ”vin” dras över en kam är det illa – det är enbart till glädje för domedagsprofeter och Carl B Hamilton. 2. Drog igår för första gången på länge en Château l’ Arnaude 2010, serverade den sval och jag vet att jag är part i målet men satan i gatan vad den har utvecklats fint senaste halvåret, riktigt, riktigt mumsig nu om än fortsatt ganska ung – bara så ni vet ni som följt köprekommendationen. 3. 45 år sedan White Album kom, tveklöst ett av de album som aspirerar på titeln Tidernas Album. Vi lyssnar på ett litet urval, som egentligen borde omfatta hela albumet: Happiness Is A Warm Gun, While My Guitar Gently Weeps, Back In The USSR.
Överraskande skörd
Är minst sagt överraskad av årets skörd på ”mina” gårdar i Sydfrankrike. Hade vissa förhoppningar om enstaka ”superviner” till följd av årets svalka och nederbörd. Till min förvåning är det mesta bra, riktigt bra. Rent, fräscht, snyggt. Nu beror detta förstås till stor del på att arbetet utförts på bästa sätt på båda gårdarna och, min blygsamhet förbjuder mig inte att säga det, de haft bra rådgivning och skördeprogram att arbeta efter. På Domaine de Brescou har vi snygga, fräscha vita, en explosiv rosé och flera riktigt läckra rödviner – det sista gäller inte minst nya toppvinet ”Chateau de Brescou”, en grenache-baserad blend. Har precis kommit hem från hockey-legendarens Bruno Ohlzon Domaine d’Escapat i Minervois. Om inget går snett framöver kommer vi där att kunna presentera en klart uppgraderad ”Le Capitain”, numer baserad på grenache, och en dito ”No 6”, numer baserad på Syrah. Vid sidan om dessa finns, framförallt, en urläcker chenin blanc med en för området osannolik, naturlig syra – ska bli mycket spännande att följa de närmaste åren. Inga problem alls då? Jodå, ett sådant här år får man alltid någon eller några tankar som avbryter sin jäsning halvvägs eller, värre, när bara 20 g socker eller så återstår. Vi kämpar med ett par sådana cisterner på Escapat, men med tanke på hur året tedde sig före september och skörden så kan vi andas ut och till och med glädja oss åt förvånansvärt bra viner i år. En mycket positiv överraskning!