När jag häromdagen sög i mig en snart 20 år gammal Châteauneuf-du-Pape slog det mig än en gång hur vansinnigt goda de här vinerna kan vara och vanligtvis är – och vi talar då både rött och vitt om än i det följande rött. Visst, det finns varianter som dumsenskördats eller ekats sönder och ryggradslösa fruktbomber som snarast ska drickas och det finns andra som är så späckade av vad gemene man kallar brett att en bråkdel av orenheterna kunde räcka, men på det hela taget wow! Grenache är en druva att utan förbehåll älska och som folket i château9 förstått att den alltid vill ha sällskap, kommer den bättre till uttryck här än någon annanstans. Kort sagt kan mer än en producent i château9 konsten att få fram grenaches innersta väsen. Detta känns väldigt angeläget att få sagt och nu när det är sagt lyssnar vi på en klassiker från Evis Costello, en annan från Pretenders och slutligen en klassisk Audrey inspelad hos Henri Salvador. Costello-bonus.
Kategoriarkiv: Vitt vin
TWWD2014: slutkläm & Tiger Lillies
På måndag i nästa vecka är det så äntligen dags för Terrific Women Winemaker’s Day på Sheraton Hotel i Stockholm. Den sanne HR:en har redan koll på detta, men vad som inte varit helt tydligt hittills är följande: 1. Seminarier anordnas varje heltimme med start 10.00, dessa är öppna för den som på ett eller annat vis är knuten till branschen, anmälan görs till info@terrificwines.se. 2. Vid sidan om seminarierna kan hugade prova de närvarande vinmakarnas och andra kvinnliga vinmakares viner i en för ändamålet avsedd och uppdukad lokal. Anmälan till nyss nämnda mailadress. 3. Mellan 17.00 och 18.30 är alla medlemmar i Terrific Wines Club välkomna att prova vinerna. Anmälan till mailadressen ovan, där kan du även bli klubbmedlem om du nu är så för- och borttappad att du inte redan är det. 4. Dagen därpå, torsdag 11 mars, kommer några av vinmakarna gästspela på olika håll i landet, evenmang som är öppna för alla: Clotilde Davenne (Chablis) leder en provning och dinerar sedan med gästerna, Sheratons restaurang, anmälan till mailadressen ovan. Françoise Feuillat-Juillot (Montagny) bjuder på sig själv i samband med en vinmakarmiddag på Restaurang Upstairs i Östersund, anmälan till upstairs@sirwinston.se. Paula Fernández Trabanco (Dominio de Tares, Bierzo) gästar Ästad Gård utanför Varberg och den vinmakarmiddag som arrangeras där, anmälan via www.astadgard.se. Sarah Goedhart (Hedges, Red Mountain) leder en vinmakarmiddag på Restaurang Torggatan 1 i Västerås, anmälan via telefon 021-305500. Bara så ni vet ni som har vett att pallra er iväg till något av allt detta.Thousand Violins. Gypsy Lament. Souvenirs.
Marsviner: Mullineux & Prado Enea & Arcade Fire
Mullineux är en liten, kvalitetsfokuserad och familjeägd producent i hjärtat av Swartland i Sydafrika. Gården är känd för sina strama, eleganta och komplexa viner och har bland annat av den sydafrikanska vinbibeln Platter (2014) förärats titeln ”Winery of the Year”. I senaste upplagan av Platter utsågs också Mullineux Syrah till ”Red Wine of the Year”. Jaja, vi talar sydafrikansk vinnobless här och nu är det oss så väl förunnat att vi kommer att kunna köpa flera av Mullineuxs viner i Sverige framöver. Tre stycken släpps i små mängder på Systembolaget i mars och den första april lanseras ytterligare två i beställningssortimentet. 1 mars(så kallad T6:a): Mullineux Syrah 2012, varunr 99215, 189 sek. 13 mars (så kallade T8:or): Mullineux Schist Syrah 2011, varunr 99333, 599 sek och Mullineux Granite Syrah 2011, varunr 74963, 599 sek. 1 april (i BS): Mullineux White, varunr xxxxx, 179 sek och Mullineux Straw Wine 2012, varunr xxxxx, 199 sek. Tycker ni att de båda jordmånsspecifika vinerna (”Schist” och ”Granite”) är för dyra så passa åtminstone på att prova Mullineux Syrah. Vad det för övrigt gäller de ”jordmånsspecifika”: ta dig råd eller gå ihop med några kompisar och gör en provning där du jämför de båda jordmånerna – en lika god som lärorik och kul provning. Passar också på att tipsa om den alltid lika bra och pålitliga Rioja-klassikern Prado Enea, som släpps i årgången 2005 dem första mars (T 6 = begränsad mängd, 360 but, i litet antal butiker), varunr 95347, 351 sek. Slutligen: den första april lanseras som T 6 Kunde Reserve Century Vines Zinfandel 2011, varunr 99081, 299 sek, ett vin från Sonoma Valley och gården där filmen Bottle Shock, om Chateau Montelena, till stora delar spelades in, en otroligt vacker plats från vilken vi nu får tillfälle att prova det här kraftfulla Zinfandel-vinet gjort på stockar som planterades 1882. Arcade Fire i mars. Arcade Fire i april.
Vinklubbslåda: Andra chansen
Ni som missat att beställa de vinlådor vinifierat tipsat om eller som skulle vilja beställa fler ska veta att, ja, det finns några, ett fåtal, lådor kvar av det här 12-packet och det här sex-packet. Den som klickar på de nyss understrukna orden får inte bara veta vilka lådor och viner vi talar om, den kan också, i alla fall om den klickar inom en inte alltför avlägsen framtid, beställa lådorna den vägen. Utmärkt musik från Eurovision Song Contest a k a Melodifestivalen.
Château de Cruzeau 1988
Erkänner det var en plan. Var tvungen. Hustrun tycker inte alltid att vi ska dra viner äldre än 25 år till hastigt hopkomna vardagsmiddagar. Öppnade först ett rött vin från Australien, Moss Wood Cab 04. Dels av nyfikenhet. Dels därför att det inte alls skulle fungera till den lika mystiska som nykomponerade torskrätt Hustrun just anrättat. Schysst rödtjut från Margaret River. Svarade undvikande på Hustruns fråga om varför jag drog ett rött vin som så uppenbarligen inte skulle fungera ihop med maten. ”Hrfth måste brfht jobb avstop”, sa jag och slet fram en Château de Marguï, det senaste, hetaste naturvinet från Provence. Rödvinet från 2010 är tveklöst utmärkt och välförtjänt hajpat snart sagt över hela världen och inte minst på stjärnkrogarna härnere. Och människorna på egendomen är trevliga. Och gulliga. Men här. Nej. Svavel! Schabbelsvavel på näsan. Och i smaken. Hur det kan vara så? Tja, antingen har något snavat med svaveldunken eller så tryckte samma någon på lite för mycket vid ett enda svavlingstillfälle, då vinet inte ville ta till sig och förbinda sig med SO2. Då kan det bli så där. Satte fram ett glas till Hustrun. Som skrek ”nej, fy, svavel!, ta bort!” och därmed köpte jag mig lite tid, för nu började det dra ihop sig till mat och Hustrun är, som den trogne HR.en vet, inte att leka med om man, jag, inte dyker upp i tid när maten serveras. Gjorde nu ett sista utfall mot köksvinhyllan. En Domaine Trouillet 2010 hamnade i mitt garn. En Pouilly-Fuissé kunde väl funka med torsken? Men ack nej. Inte alls. Hustrun ojade sig över vinets otillräckliga karaktär. Kort sagt, menade hon, skulle vinet stå sig slätt när det mötte den fullvuxna torsken och därmed hade jag vunnit. Begav mig till vinkällaren och plockade med en Les Plantiers de Haut-Brion 1995 och en Château Cruzeau 1988. Den första visade sig vara för gammal både för en vinmakare och en Hustru. Kort sagt torskade vi på den också, hehe. Den andra var… så gudomlig att till och med Hustrun kom av sig i sina bannor över att maten än en gång skulle ätas kall. Tonvis med gula äpplen, gula plommon och litchi och en alldeles underbar syra och en lång, ren eftersmak som räckte ända tillbaka till 80-talet och i denna retrosväng gick att finna all den komplexitet som hela resan började med då näsan stacks i glaset. Rodrigo y Gabriela.
Skörden i Chablis 2013 & ett tyskitalienskt potpurri
Träffade Clotilde Davenne förra veckan och fick tillfälle att båda fråga om och smaka på skörden 2013. Året var inte det enklaste med lång sval och framförallt regnig vår och försommar. På många håll gick blomningen åt skogen, på andra hade vinbönderna stora problem med både vatten och skadeangrepp och ibland också med att nå mognad. Eller så såg det ut. Om man ska döma utifrån vad Clotilde har i tankarna är året fantastiskt bra – lika överraskande som de goda resultat jag tidigare stött på i Sydfrankrike. Problemet för Clotilde och alla andra i Chablis är att volymen är så liten och med tanke på att alla reservlager redan var tömda inför 2013 kan vi räkna med höjda priser framöver. Clotilde lovar dock att hålla igen så gott det går – helt enkelt är det inte när de odlare som levererar druvor till vissa av hennes viner blir erbjudna högre priser från andra, vilket i slutändan innebär att hon själv får ta den ekonomiska smällen om hon inte tar bättre betalt. Vinerna jag provade uppvisade en fin balans och en förvånansvärd rondör och bredd, detta sagt både med tanke på året och inte. Vad gäller Bourgogne Blanc kommer den nya årgången att släppas ganska snart i Sverige och som vanligt lär den vara en aning knuten i samband med lanseringen, glädjande är att 2013 ganska snabbt kommer att öppna upp sig, räkna med att det är relativt öppet redan till sommaren 2014 – fram till dess får den som känner ett behov av det kastrullera det här vinet. Chablis-vinerna från 2013 är genomgående mycket lovande. Första exemplet kommer så småningom i år i form av hennes Chablis. Cru-vinerna får vi vänta längre på. Det vinet som kanske överraskade allra mest var hennes Saint-Bris. Har aldrig tidigare känt en sådan uttrycksfullhet och storhet i en så ung och dessutom nyfiltrerad (redo för tappning) Saint-Bris. Fantastiskt bra! Vi firar det kvalitativt goda utfallet i Chablis med ett litet potpurri: Beniamo Gigli, Amon Düül II, Caterina Valente. Samt gitarristmix.
Tre syrah, en mullig chard & Reignwolf
Nytt år, nya tag med en syrah-provning från tre amerikanska länder: 1. Monteagrelo ”Syrah” från Walter Bressia och Argentina, varunr 74891, 151 sek. 2. Perez Cruz Limited Edition ”Syrah” från Perez Cruz och Chile, varunr 70271, 121 sek. 3. DLD från Hedges Family Estate och USA, varunr 71000, 201 sek. Behöver ni ett vitt alternativ för någon vilsekommen provare vars starkaste sida inte är syrah föreslår vi ett springsprångandes nytt vin från Girard, vars Old Vine Zinfandel (varunr 22337, 161 sek) vissa av er redan har koll på: Girard ”Chardonnay”, varunr 74963, 161 sek. Och till det några stycken Reignwolf som ”Are You Satisfied?” och ”Electric Love”, vilka får oss att upptäcka en dagens Steve Marriot och Jack White allt i ett.
vinifierat, Expressen & DN ger vintips,TWWD, Eurythmics & St. Vincent
Efter de träffsäkra januarivintipsen häromdagen – El Rey Old Vine Garnacha 2012, nr 2260, 67 sek, Domaine de Brescou Chardonnay 2011, nr 71421, 81 sek och Clotilde Davenne Brut Extra Crémant de Bourgogne, nr 7725, 122 sek – svarade först Expressen,
samma dag, med att rekommendera El Rey Old Vine Garnacha, nr 2260, 67 sek och sedan slog DN i söndags till med vinifierat-följetongen Cartlidge & Browne Pinot Noir, nr 79245, 107 sek (”Lätt och saftig US-pinot där färska hallon och jordgubbar bärs fram av syra snarare än värmande alkohol. Prova till mat du annars hade valt ett vitt vin till.”). Och där har ni allt ni behöver för en lyckad januarimånad. Möjligen vill vi komplettera med det ljuvliga allroundvinet tillika skämtsamt billiga bourgognevitingen Montagny ”Les Crêts” 2010 från Françoise Feuillat-Juillot, nr 73009, 131 sek. För den som bryr sig om sådant kan vinifierat avslöja att sympatiska och skickliga Françoise och ovan nämnda Chablis-drottningen Clotilde Davenne båda kommer till Stockholm och Terrific Women Winemaker’s Day i mars. Sedan tidigare har vinifierat avslöjat att också Giulia Negri kommer och nu är det klart att såväl Sarah (Hedges) Goedhart som Régine le Coz från Femmes et Vins du Monde kommer. Eurythmics. St. Vincent.
Vin för januari, Kent & tre Bowiecovers
Även om hågen är så lagd är det omöjligt för de flesta av oss att alltid dricka 88 La Mission Haut-Brion och 64 Vega Sicilia eller varför inte nya super-Pinoten Ponzi Anniversary Pinot Noir Reserve. Så vad gör då den suktande vinfreaken när januarikassan tryter efter december månads ohemula utsvävningar? Två saker: 1. Satsar på Vinets Dag 22 januari. 2. Söker med ljus och lykta efter moraliska viner som inte kostar skjortan. Avseende punkten ett är det upp till er, kära HR:are, att ta tjuren vid hornen och brandskatta era samlade vintillgångar, avseende punkten två har ni i vinifierat en sann vän i nöden ity i samma stund som er utsände bland de billigare vinernas förrädiska gungflyn och tunna isflak passar på att tala i egen sak får ni ett knippe sanslöst träffsäkra januaritips: 1. vinifierat har tidigare tipsat om Garnacha-kungen El Rey Old Vine Garnacha 2012 och gör det nu igen, varunr 2260, 67 sek – det enda problemet med det här vinet är att det är för billigt såtillvida att den som köper så här billiga viner inte vill ha den strama, rena Garnacha-karaktären, något som bland annat bevisades före jul då ett vin från samma tankar i Campo do Borja och gjort som en kopia på det här vinet dels av en vintidning bedömdes tillhöra en annan karaktärskategori, dels ansågs mer prisvärt trots det dyrare priset, något som stämmer till eftertanke för oss som försöker göra bra vin även till en rimlig peng (ja, den som läser rätt mellan raderna anar en kommande prishöjning). 2. Domaine de Brescou Chardonnay 2011, varunr 71421, 81 sek – se det här som ett alternativ till Clotilde Davennes stiliga Bourgogne Blanc, medan den senare har massvis av fräschör och friskhet är det här en mer kraftfull och avrundad chardonnay. 3. Clotilde Davenne ”Brut Extra Crémant de Bourgogne”, varunr 7725, 122 sek – även om kassan är skral i januari finns det inga skäl att inte tillmötesgå behovet av uppfriskande bubbel när det finns så här bra mousserande att tillgå till så här lågt pris, inget för den som vill ha hög dosage och hellre dricker Asti Spumante än riktigt bubbel, men ett utmärkt alternativ för den som är van vid the real thing. En dag sent firar vi David Bowie med tre covers: White Stripes, Smashing Pumpkins, Nirvana.
Nyårsvinfrossa 2013 – 2014 & Yes
Som ni har väntat och nu är det dags att sammanfatta Nyårshelgens arbete: Krug ”Grande Cuvée” (urgammal, drygt 40 år enligt säker källa, från samma lot som vi tidigare provat, lite mer mousse kvar den här gången, men i övrigt precis som sitt syskon alldeles underbar i sitt efter bäst före-utförande, mycket bra!), Pierre Péters ”Cuvée de Reserve” (Blanc de Blancs och Grand Cru och hustypiskt stram och med väl avvägd, låg dosage), St Vincent 1996 (ren chardonnay från R & L Legras i Chouilly, dessvärre inte jättebra, kanske konstigt lagrad under åren ity svavlet hade utvecklat ett på fellagrade mousserande viners vis ett störande blomkålsinslag och andra svavelburna aromer, blev dock något bättre med luftning, obalanserad syra, nej), Masse Brut (enkel, ganska stram, ointressant), Pol Roger (bra, som den ska vara), Billecart-Salmon (bra, som den ska vara), Pol Roger 2004 (purung, barnarov, mycket bra och lovande), Moët et Chandon (ok, som den ska vara), Elena Walch Pinot Grigio (ok, utan att briljera), Château La Mission Haut-Brion 1988, Elena Walch Castel Ringberg Lagrein 2009 (förvånansvärt bra, snygg, distinkt frukt, bra balans, gott, nästan perfekt – snubblar på upploppet då en inte hundraprocentig extrahering sänker betyget från lysande till mycket bra), Les Lauzeraies Tavel 2012 (till fisksoppa, lysande i det sällskapet, och som alltid fruktspäckad och välbalanserat rosé), Marcien (RSV – Robert Sinskey Vineyard) 2005 (stor doft med massor av frukt och snyggt integrerade fat, fortsatt lysande i sin hustypiska stil, biodynamisk fulländning från Kalifornien), Vega Sicilia ”Unico” 1964, Girard Old Vine Zinfandel 2010 (håller stilen: utmärkt kraft för den som vill ha nästan lite för mycket av allt till, till exempel, en roquefort-boostad oxfilé), Mas Bécha ”Classique” 2011 (mer kraft, den här gången från biodynamiske Charles Perez i Roussillon, vid sidan om kraft skriver vi balans, frukt, god), Fonseca Vintage Port 1985 (lysande, ung, spar gärna, men mycket god redan nu), HFE (Hedge Family Estate) Red Mountain 2010 (sviiisch så är vi på plats i sydöstra Washington State och står och blickar ut mot Horse Heaven Hills från Red Mountain, synnerligen ursprungstypiskt samt typiskt för den strama, lättare årgången 2010, mer elegans än kraft, en producent som lyfter fram årgångsskillnaderna), Ponzi Arneis 2012 (absolut underbart vin, mix av citrus, gula äpplen och färsk rabarber, balanserat, elegant, rent, perfektion från Luisa Ponzi), Kurg’scher Hof ”Keltic Terre” Weissburgunder Spätlese Trocken 2012 (Marie Menger-Krug gör Weissburgunder på ren känsla, ekologisk odling, inga recept, blir i hennes fall alltid bra, här en läcker weissburgunder från Rheinhessen med kamelontiska egenskaper som gör den till det perfekta all round-vitvinet i hemmet eller, som på Nosh and Chow i Stockholm, glasvis krogvin: fräschör, personlighet och renhet utan att rösten någonsin höjs), Chablis Grand Cru ”Vaudésir” 2002 (lite kraft från William Fèvre, stor doft, fortsatt ekigt, hustypisk, frisk syra som matchar eken, bra), DLD ”Cuvée Marecel Dupont” (Hedges Family Estate) 2011 (om jag får säga det själv – druvorna till det här vinet har planterats på min inrådan –är det här vinet strålande, en mycket bra Syrah från Red Mountain, en del ny ännu ointegrerad ek på näsan kompletteras fint med en läcker frukt, aningen återhållen – ung och året (2011) – och välartigt disciplinerad), Montagny 1er Cru ”Les Coères” (Doamaine Feuillat-Juillot) 2010 (elegant, ren chardonnay med en mycket liten touch av ek som förlänger upplevelsen på ett imponerande vis, komplex och spännande doft, tydlig chardonnay, perfekt avvägd balans, lång och ren eftersmak), Ponzi Pinot Noir Reserve 2010 (speachless, sååå bra, punkt slut), Domaine du Vieux Lazaret 2010 (snyggt grenache-stuk, ung, mycket god, bra, lagra några år), Mascaró Anima Gran Reserva Cabernet Sauvignon 1994 (kraft utan alkohol från Penedes, felekad och därför fruktlös även nu, samt obalanserad syra), Gran Feudo Reserva 2001 (överraskande bra, mogen, god, ursprungstypisk frukt, lång, ren eftersmak), Viña Monty Gran Reserva 1981 (övermogen flaska), Marques de Griñon Syrah 2000 (nyss modernt powervin som står sig bra och har all sin kraft, frukt och fruktsötma kvar, samtidigt endimensionellt, å andra sidan gott så jatack), Clotilde Davenne Bourgogne Blanc 2012 (inget Nyår utan Clotilde Davenne vid vårt bord, 2012 är fortsatt en aning ungt, men likväl väldigt gott och inte minst så välgjort att vi talar perfektion), Avignonesi ”Riserva Grandi Annate” 2007 (bättre än så här kan väl inte Vino Nobile di Montepulciano bli?, körsbär, ek, mycket välgjort i en elegant och stram stil med mycket klass, underbar frukt i smaken, ren, lång eftersmak, fantastiskt bra), Clos Dière ”cuvée II” 1993 (det här vinet gjordes, av mig, för att vara på topp 1999-2005 (”cuvée I” var/är vinet som kunde/kan lagras längre tid), håller fortsatt bra ihop (!), lite blygt på doften men fullt vitalt med en hygglig komplexitet, bra balans, 50/50 carignan/grenache med en touch cab), Malmköpings Julglögg 2013 (jomen, vännerna i Malmköping gör nu en egen glögg och det har så klart blivit bra, rejäl (t kryddig) doft, mycket bra, mitt tips är att den här årgången dessutom vinner på lagring), Château Mont-Redon 2008 (pålitlig arbetshäst som aldrig gör oss besvikna, lite blygt, snyggt och stramt, ursprungstypiskt, bra frukt i smaken), Montelciego Gran Reserva 2004 (ursprungstypiskt, youghurt, frukt och integrerad ek, viss mognad, bra). And You And I.