Systembolagets boxdilemma

Systembolaget har ett dilemma i de på skräpvinsmarknaden så framgångsrika boxarna. Gång på gång försäkrar företaget att det inte vill befatta sig med saken, men att det måste ity alkoholkapitalet ser till att fylla på med nya skräpviner och om monopolet vägrar sälja lådorna anmäls det till EU för att det hindrar fri konkurrens.

En ny rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) visar att boxvinerna lett till att svensken i snitt dricker tre glas extra i månaden. Den viktigaste orsaken till denna ökning är, menar CAN, att Systembolaget ger en mängdrabatt på cirka en flaska/treliterslåda. En rabatt Systembolaget enligt en ingress på svt vill ta bort – men hur är det med det egentligen?

Rent historiskt stämmer Systembolagets version: Företaget försökte verkligen stoppa boxarna en gång i tiden och det var alkoholkapitalet i from av Spendrups och Åkesson/Kivik som såg till att de kom till Sverige trots monopolets ivriga försöka att mota Olle i grind. Frågan är emellertid hur sant påståendet är idag, drygt 20 år efter boxarnas intåg på den svenska marknaden. Även om de stora aktörerna med hjälp av gigantiska budgetar trycker in både boxar och annat via beställningssortimentet är det inte så att Systembolaget inte har del i boxarnas framgångar. Under åren har företaget gång på gång efterfrågat boxar och på ett aktivt vis varit med och byggt det påstått oönskade segmentet i Sverige.

I den offertförfrågan som just nu ligger ute (juni 2018) vill Systembolaget köpa in flera boxar (till exempel chardonnay från Frankrike på trelitersbox, beräknad volym: 250 000 liter) och en snabb titt i lanseringsplanen för det som följer efter juni 2018 ger vid handen inte mindre än tio nya boxar, som ska lanseras mellan september 2018 och mars 2019, i tre fall kommer priset per liter hamna i spannet 0-66,6 kr/l, lägsta tänkbara. Att detta rimmar illa med påståendet att företaget inte vill ha med de här produkterna att göra är uppenbart. Men varför gör man det då?

Svaret ger företaget självt i en kommentar till svt idag. ”Teoretiskt är det möjligt att minska utbudet av boxviner. Men för oss är det viktigt att erbjuda vad våra kunder efterfrågar,” säger presschefen Lennart Agén.

En inte alltför vild gissning är att det på Systembolaget finns sådana som är militanta nykterister medan andra tar statens uppdrag på allvar och gärna vill stävja missbruk och utbudet av bevisligen mindre lämpliga förpackningar och kanske också de rena skräpvinerna, och sist men inte minst finns det åter andra som helst skulle vilja vara alkoholkapitalister.

Can!

Swedwatch ifrågasätter omoraliska viner

”Låga löner, långa dagar, osäkra kontrakt och hälsovådliga bekämpningsmedel… Det är några av de brister som råder för arbetarna på vinodlingar i riskländer som… visar en ny rapport från Swedwatch”, vet SvD att berätta idag. Bra. Just så är det. Extra bra är att Swedwatch också påpekar att ”Systembolaget efterfrågar aktivt etiskt eller ekologiskt odlade viner… men det finns producenter som arbetar seriöst med hållbarhet utan att ha någon certifiering och då faller ’belöningssystemet’ (i SB:s butiker med skyltar om eko o d, min anm)”. Även det bra, för det handlar inte bara om att eller hur man certifierar sig (därmed inte sagt att certifiering i sig inte är bra).

Det här är som bekant något vinifierat skrikit sig hes om i åratal och kanske, kanske kan en sådan här rapport bidra till att några konsumenter slutar köpa de billigaste vinerna, som omöjligen kan vara moraliskt korrekta hela vägen tillbaka till jorden. Intressant är att se hur SB parerar den här rapporten. Som vanligt arbetas det på och som vanligt kommer det ta tid, ett globalt ramavtal om korrekta arbetsvillkor för vingårdspersonalen ser man positivt på som ”ett komplement till vår uppförandekod”.

Systembolaget försöker göra rätt och gör mycket rätt men här visar man med andra ord att man inte fixar att öka takten, att bli tydligare eller att ens styra upp skräpsegmentet (och, för att förtydliga, vi talar inte smak här utan moral och mänskliga arbetsvillkor). Detta visas tydligt i en kommentar om att arbetsgivaren kan dra in på t ex logi om lönen höjs varmed allt är status quo för den utnyttjade arbetaren. Som om det inte går att komma åt det beteendet med piska och morot.

SB menar också i sin kommentar att mycket åligger importörerna samtidigt som man noterat att de här frågorna blir allt viktigare för företagets kunder. Och här kommer vi till pudelns kärna. Det är som bekant monopolet som bestämmer vilka produkter som ska säljas i dess butiker, det är Systembolaget självt som gång efter gång efterfrågar viner till omoraliskt låga priser.

En Ica-handlare kan vägra sälja omoraliskt billigt kött. På samma sätt kan Systembolaget vägra sälja omoraliskt billigt vin.

Tveklöst kommer några importörer fortsätta försöka trycka in omoraliskt billiga viner via beställningssortimentet om SB självt slutar efterfråga de billigaste vinerna, men i samma stund som SB ändrar sitt beteende och föregår med gott exempel kommer de omoraliska vinernas marknadsandel i Sverige att minska och SB har gjort ett verksamt och rejält slag för moral och anständighet, och kanske till och med för en bättre dryckeskultur i vårt land.

Systembolaget & lådvinsfällan & BB King

Högst sannolikt har lådvinerna delat Systembolaget (SB) i två läger ända sedan de lanserades 1996. En sida som till varje pris vill stoppa eländet, en som pangar på och lägger in box efter box i lanseringsplanerna och på så vis verksamt bidrar till BiB:ens ofantliga framgångar i Sverige. Samtidigt förefaller samtliga tycka att det är lite skämmig med boxutbudet när detta kommer på tal. Antingen beror den rikliga lådfloran på ”efterfrågan” eller att importörerna trycker in fulvaror via beställningssortimentet. Band annat Svenska Vinakademien har tidigare försökt skapa debatt kring detta fenomen samtidigt som den lyft fram det omöjliga i etiska produkter till lägsta pris.

Enligt dagens Wow News visar nu en ny undersökning beställd av SB det redan kända, att boxvin tenderar att stimulera drickandet. Det i sin tur kan leda till att SB än en gång försöker stoppa försäljningen av lådvin i Sverige. ”Det är så att stimulera drickande krockar med vårt samhällsuppdrag om att värna folkhälsan”, säger enligt Wow News Björn Lundkvist, forskningsansvarig kommunikatör på Systembolaget.

Just det där sista, att SB förefaller mer agera utifrån ett vagt lönsamhetskrav snarare än det folkhälsouppdrag monopolet har är precis vad Vinakademien med flera pekat på. När företagets senaste lanseringsplan presenterades häromveckan stod det bland annat att läsa, att ”SB:s sortimentsstrategi ska i första hand sträva efter att uppnå vår vision om ’Ett samhälle där alkoholdrycker njuts med omsorg om hälsan så att ingen tar skada’… Ingen ska ta skada som konsumerar produkterna, men det handlar även om schyssta förhållanden för människor och miljö i leverantörskedjan.” Samtidigt efterfrågar SB i den nya planen ytterligare 15 boxar och man fortsätter köpa etiskt och ekologiskt certifierade viner för så låga priser som under 69 sek/buteljen.

Det torde vara omöjligt för SB att sluta sälja boxar och det vore också ett övergrepp på konsumenten att göra det – ett övergrepp som sannolikt skulle göra SB så impopulärt att det folkliga stöd man idag har snabbt skulle försvinna. Med andra ord sitter SB i en fälla det inte kan ta sig ur och den nya forskningsrapporten lär inte ändra på detta. Däremot borde monopolet kunna efterfråga färre lågprisprodukter – viner som har så lågt pris att de omöjligen kan leva upp till SB:s ambition om schyssta förhållanden för människor och miljö i leverantörskedjan. Idag minns vi B.B. King.

Vindebatter på g

På lördag kan hugade lyssna på Systembolagets VD Margareta Gerger i Ekots lördagsintervju. Onsdagen den 18:e september ordnas i Riksdagshuset ett frukostseminarium om ”Vingårdsarbetarnas villkor och Sveriges ansvar för import av vin/alkohol” (0830 – 1000 i Mitt-poolen, Riksgatan 2, Riksdagshuset – anmälan sker till amineh.kakabaveh@riksdagen.se). Man kan väl, utan att slå sig för bröstet, säga att en hel del skett sedan de tre ledamöterna i Vinakademien skrev sitt debattinlägg på SvD Brännpunkt för snart ett år sedan, då när det knappt förekom någon debatt om de ohälsosamt billiga vinerna, i alla fall ingen debatt som hördes.

Åt var och en full frihet… och fullt ansvar

Sedan tre ledamöter i Vinkademien i Sverige, för snart ett år sedan och på SvD:s Brännpunkt, förde fram tankarna om Systembolagets – och i grund och botten vissa importörers – oförsvarligt stora utbud av omoraliska skräpviner, tillkomna i ”marknadsanpassningens” och, paradoxalt nog, ”rättvisans” namn, har en verklig debatt i frågan tagit fart. Senast genom artiklar i DN och en debattartikel i AB. Självklart fanns en pågående diskussion redan tidigare, men den lyckades inte riktigt tränga igenom till gemene hen. I samband med all diskussion i frågan, ända sedan debattartikeln på Brännpunkt, följs varje försök att uppmärksamma orättvisor och omoral av upprörda känslor och ett väldigt ojande över att någon försöker begränsa individens rätt till full frihet. Detta är förståeligt. Vem vill få sin frihet beskuren? Bortsett från fanatiska anhängare av obsoleta, men dessvärre fortsatt gångbara, tolkningar av vissa ideologier och religioner, förmodligen ingen. Samtidigt följer med den fulla friheten också fullt ansvar. Således: köp och ät ommärkt, billig köttfärs, köp och ät kött från djur som matats med kadavermjöl, gå på i ullstrumpor stickade i vedervärdiga sweatshops som i dina ögon är finfina arbetstillfällen, sitt i soffor gjorda av regnskog och tillverkade av utnyttjade barn som du på fullt allvar tror att du hjälper, drick dig full och glad på billigt skräpvin tillkommit med hjälp av i onödan bevattnade och övergödda fält och med underbetalda och av undermåligt hanterade växtskyddsmedel skadade arbetare och gläds åt allt cancerogent ochratoxin du samtidigt får i dig, ja, ät mat smittad av amöbor och gläd dig åt din frihet att inte efterkomma någons råd eller pekpinnar eller uppmaningar om en mer eftertänksam konsumtion. Allt detta är helt i sin ordning. I alla fall så länge du inte förväntar sig att någon annan ska ta ansvar om du behöver magpumpas eller drabbas av någon sjukdom till följd av det du stoppat i dig och så länge du inte förväntar dig att någon annan ska stå upp och hjälpa dig om sociala oroligheter blossar upp på platsen varifrån du köpt omoraliskt vin och där du just då befinner dig på semester: i det läget har du din fulla frihet att ta ditt eget ansvar. Pedagogisk musik.

Hyckleriet med billigt vin i ljusan dager & ny Bowie

Sent om sider har även dagstidningar, som DN, börjat intressera sig för problematiken kring för lågt prissatta viner och de missförhållanden som därav följer – åtminstone de missförhållanden som följer för människan; miljöfrågan verkar fortsatt finnas alltför långt ner i nyhetsprioriteringen för att få någon uppmärksamhet. Det är slående hur lika Systembolaget importören låter när den ska kommentera missförhållandena. I dens ögon är en ”bojkott det sämsta alternativet”. Såklart. Det skulle svida rejält i importörens egna fickor. Att självmant betala lite mer för vinet så utrymme lämnas för en drägligare tillvaro för lantarbetaren är det, förstås, inte heller tal om. Det skulle också svida i den egna fickan. Nej, bättre ”att vara på plats och långsiktigt arbeta för att förbättra villkoren”. Samma svar som SB ger. Det står klart att om det ska bli någon förändring på det här området krävs det av konsumenten att den intresserar sig för problematiken kring de lägsta vinpriserna. Varken SB eller importörerna som agerar i det här segmentet kommer att göra något som på riktigt är verkningsfullt. Ny Bowie.

Svenska bästsäljare – slutkläm

”Men vad är egentligen slutklämmen på din evighetsserie om de svenska bästsäljarna?” frågade någon som, med all respekt, fattar en aning trögt. Jo: 1. Systembolaget köper via offertförfarande, som vi redan visste, in många av de enklaste, inte alltid rumsrena vinerna. Dessutom envisas företaget, CSR-program och folkhälsouppdrag till trots, att efterfråga viner av typen ”ekovin på enliterstetra 60 – 69 sek”. 2. Vid sidan om SB ägnar sig flera importörer åt att fylla på skräpsegmentet, dels genom att, fullt förståligt eftersom man uppmuntras till det, svara på SB:s offerter, dels genom att, med eller utan framgång, försöka trycka in produkter via BS. Detta sker ofta med hjälp av kraftigt subventionerade priser till dess vinet etablerats i bassortimentet. 3. I flera fall har importören/producenten sänkt priset på redan billiga produkter, samtidigt som priserna runtom gått upp och oavsett om kronkursen hjälpt eller stjälpt. Frågan är vem som då betalar prissänkningen? 4. Det är, som vinifierat tidigare konstaterat, förståligt att vissa importörer, styrda av ägarnas vinstkrav och förväntningar, kämpar på i det lukrativa skräpsegmentet. Däremot är det obegripligt att SB gör det. Skälet är, enligt SB, att det finns en efterfrågan. Frågan är om det verkligen är SB:s uppgift att tillmötesgå den efterfrågan. Om ingen annan gjorde det så vore det åtminstone förståligt att man skämmer ut sig i marknadens pinsammaste segment, men nu står en hel rad importörer på kö för att fylla på i botten. 5. SB skulle kunna dra sig ur skräpsegmentet utan att på något vis lämna det åt sitt öde, andra fortsätter ändå fylla på det och huruvida det är SB eller en importör som kommit upp med produktidén är på det hela taget ointressant. 6. Genom att sluta efterfråga ”reko-viner” till orimliga priser och boxar under 179 sek visar SB att det tar sina egna CSR- och folkhälsofilosofier på allvar och bör få se sin image förbättras kapitalt. 7. Att det alltid kommer finnas aktörer som fyller på i skräpsegmentet står utom allt tvivel och redan nu suckar SB, slår ut med armarna och menar att det inte kan göra något åt den saken. Det är, rimligtvis, en korrekt slutsats så varför fortsätta harva runt där? Lämna segmentet till den som kan med att agera där och låt den skämmas istället.8. Nu är det, förmodligen och beklagligtvis, så att SB av skäl som ingen kanske egentligen förstår kommer fortsätta som tidigare och då ändras ingenting och företaget får fortsätta skämmas tillsammans med de övriga. 8. Förhoppningsvis är vi framme vid en tidpunkt då alltfler ifrågasätter produkterna som säljs till omoraliskt låga priser eller på annat vis är ”oreko”. Och det kommer, förhoppningsvis, leda till att alla aktörer som smutsar ner sina händer i det omoraliska segmentet av marknaden kommer, helt ”reko”, om inte hängas ut så i vart fall få sina namn fläckade i branschen, hos branschbedömare och i samhällskommenterande medier. Avslutningsvis har den som på ett eller annat vis agerar som vinskribent ett ansvar att se till att den fläckas som fläckas bör.

Svenska bästsäljare – sockerutvärdering

Nu är vi, sannolikt, komna till det sista inlägget om Sveriges mest sålda viner. Tidigare inlägg finns här, här och här. Idag rangordnar vi de populäraste vinerna efter sockermängd, så gott nu vinifierat faktakontrollerat rätt i den tidsbrist som, så klart, råder för den här insatsen för Folkhälsans bästa. vinifierat har i sin utvärdering utgått från de tio bäst säljande röda, vita respektive rosa boxarna och de tio bäst säljande röda, vita respektive rosa flaskorna. Här presenteras bara de allra sötaste godingarna bland de 60 vinerna. Vid sidan om nedanstående ska tilläggas, att flera av vinerna på topplistorna,socker faktiskt, håller en föredömlig sockernivå. Många ligger för all del mellan 5 och 8 g/l och flera av de röda toppvinerna på flaska balanserar runt 8 g/l, men en hel del håller sig snyggt och städat under 3 g/l. Ytterligare en sak att nämna är att producenten med hjälp av olika manipulationer kan öka upplevelsen av sötma, vilket gör att somliga viner känns sötare än de rent analytiskt är. Detta är en aspekt vinifierat inte hinner ta i beaktande här, även om det ibland, rent smakmässigt, är ganska lätt att känna av de här tricksen, liksom det ofta är lätt att avgöra om ett vin acidifierats, tillsats syra, eller inte. Några av vinerna som hamnar högst i sockertoppen är vita och halvtorra, de ska alltså innehålla mycket socker, övriga viner är nog vanligtvis halvtorra eller i vart fall inte helt torra trots att de rent allmänt går som torra och, tämligen säkert, såväl avsändare som, framförallt, konsumenten vill betrakta dem som torra och rumsrena. Här är listan: Ecologica Berlina (42 g/l, vit flaska, Giertz), Tre Apor (34 g/l, vit box, Enjoy), Black Tower (34 g/l, vit flaska, Hermansson), Lord Zinclair (25 g/l, rosé flaska, Enjoy), Chapel Hill Rhine Riesling Sauvignon Blanc (20 g/l, vit box, Henkell), Chill Out Shiraz Rosé (15 g/l, rosé box, Altia), Mateus Rosé (14 g/l, rosé flaska, Erdington), Selvarossa Salice Salentino (13 g/l, röd flaska, Enjoy), ZomeZin Zinfandel (rosé box, 12 g/l, Prime Wine) och på delad tiondeplats Mauro Primitivo (11 g/l, röd flaska, Oenofors) och Perlerose (11 g/l, rosé flaska, Pernod Ricard).