Världens bästa rosé, Bergs Lars om smitta & rosa musik

Låt det först som sist vara sagt: vinifierat är oerhört avundsjuk på Bergs Lars Hanssons förnamn. Blir alltmer övertygad om att jag borde byta förnamn till VinLars. Nog av. Skälet till att Bergs Lars dyker upp här är hans senaste blogginlägg (läs här), där han sluter upp i kampen mot världens alla hänsynslösa smittospridare. Annat vinifierat hittar i bloggosfären denna förmiddag är Magnus Ericssons och hans Uppkorkats utmärkta sammanfattning av vad Tavel är för något. Möjligen går inte Uppkorkat likaLesLauzeraies_flaska långt som vinifierat och utnämner, utan tvekan, Tavel till världens bästa roséviner, men det är inte långt ifrån. Trevligt att se är också att Uppkorkat lyfter fram vissa Tavel-viners, inte minst här på vinfierat ofta hyllade ”Les Lauzeraies” (varunr 2724, 95 sek), utmärkta lagringsegenskaper, ja rent av utvecklingspotential; till skillnad från den stora majoriteten roséviner som ska drickas inom 12 – 18 månader från skörden, blir inte minst Les Lauzeraies ett annat vin efter något år i källaren och, inte oväsentligt, många föredrar den lagrade varianten med den mer nedtonade frukten och ökade stramheten och ”mineraliteten”. Häromdagen skrev Sofia Ander på sin blogg In Vino Veritas något liknande  Sakförhållandet, att Les Lauzeraies är ett rosé som utvecklas med lagring, har fått den mig närstående importören, att, tillsammans med producenten, alltid försöka hålla en ”äldre” årgång i lager åtminstone in i maj varje ny säsong – längre vågar man inte dra ut årgången, eftersom 98 % av svenskarna köper senaste årets vin och då är de inte fel ute eftersom majoriteten roséviner inte mår så bra av lagring. Ja, det där sista var, som alla vakna HR (hängruntare, för er som fortsatt har svårt att begripa att HR kan betyda annat än Human Resources) uppfattat en klar uppmaning om att hasta till närmaste Systembolag och köpa på sig 2011:an innan den tar slut. Spännande nu och kan om någon månad jämföras med 2012:an när den kommer, för att nu inte tala om hur kul det är att ligga på några pavor till 2014. Eller 2015. Rosa musik.

Place du rosé

Obscena & sexistiska etiketter, kändisviner, förbud, Davenne & rosé

vinifierat vill gärna dela med sig av den här sammanfattning av det föredrag Clotilde Davenne höll i Stockholm i mars i samband med Women’s Winemaker Day. Och så till det som fick flera av er att alls börja läsa: de obscena och sexistiska etiketterna. Under veckan har, på Twitter och

Kommer bli rikligt belönad av Bacchus?

Kommer bli rikligt belönad av Bacchus?

annorstädes, debatterats kring Systembolagets hantering av etikettfrågan, alltså vad som går an och vad som inte går an. I något fall har en soldat från 1790-talet fått se sin gamla musköt utbytt mot en pinne, i ett annat fall har en knappt synlig värja försvunnit ur en musketörs hand och i ett tredje fall har en yppig dam lyfts från en lustfylld etikett. Samtidigt godkänner SB, till exempel, en kerub med en misstänkt penisliknande säkerhetsnål (!) stickande upp ur den blöja (?) penisnålen är tänkt att hålla ihop, om den nu ska vara en säkerhetsnål och inte en blott en upphetsad uppstickare vill säga. Ett annat exempel på en godkänd och diskuterad etikett är ett bombmotiv – alltså med en sådan där klotrund och stubinförsedd bomb som brukade förekomma i X & Y och Kalle Anka & Co. Ett tredje exempel är alla de undermåliga kändisviner som får säljas med undermåliga – man måste utgå att den ”kändis” som lånar sig till ett vin är i desperat behov av både uppmärksamhet och pengar, vilket i sin tur torde bero på tillkortakommanden i karriären – kändisars namn.  Om allt detta tycker vinifierat följande: Må Bacchus och marknaden, inte Systembolaget, straffa alla som arbetar med sexistiska eller på annat vis undermåliga eller kontroversiella etiketter. Må Bacchus, Stim, Kulturdepartementet och Systembolaget, eller vem som nu har mandat att göra det, snarast förbjuda kändisviner. Må Bacchus och konsumenten rikliga belöna Clotilde Davenne för hennes fantastiska viner. Må, slutligen, Bacchus och SMHI skänka svenskarna en vår så de kan hinka oförsvarligt stora mängder rosévin. Avslutningsvis lite blod, socker, sex, magi.

Reklamavbrott: Vinklubb, Rosé & pausmusik

Cuvée l´Annonciade

Det är det rosa som gäller, eller har du inte fattat att det är vår?

Enligt en vanligtvis välunderrättad källa har nu det i ett tidigare reklamavbrottsinlägg nämnda, nya, klassiska och med tanke på ursprung och utstyrsel, snorbilliga rosévinet ”L Annonciade” kommit in i Systembolagets lager, inhandlas via BS. Samtidigt meddelar samma källa som i förra satsens inledning, att årets första paket i Terrific Wines Club nu är redo för leverans. Lite senare än tänkt, men det beror på att kartongen som används uppgraderats och det krävdes, tro det eller ej, import från Frankrike för att komma till rätta med det problemet. Ni som redan är medlemmar kommer få besked om det direkt från källan och direkt till er. Ni som inte är medlemmar ska veta att ni inte förbinder er till något genom att bli medlemmar i den här klubben. Däremot får ni fyra gånger om året ett erbjudande om köpa en låda med blandade viner, inalles tolv pannor, för cirka 1500 sek. På köpet medföljer tips på lämplig mat till vinerna och, påpassligt nog, recept på denna mat. Vill för nervöst lagda hängruntare understryka att även om jag är med och väljer ut vinerna till klubbens lådor har jag inget att göra med matval och recept. Här kan man bli medlem. Lämplig musik denna romska dag.

Vårtecken: Rosé!

Cuvée l´Annonciade

L´Annonciade finns även som vitt och rött, men i Sverige tar vi tillsvidare sikte på det klassiska rosévinet i trilogin.

Glöm det där med snödroppar, krokus och tjällossning: det säkraste vårtecknet är rosévinet. Du ska inte tro det blir vår om du inte gör något vårligt. Traditionsenligt förkunnar härmed vinifierat, via tips på de enda roséviner du behöver i år, Våren som ankommen! 1. L´Annonciade (73000, 75 sek) eller Cuvée l´Anonciade är ett sprillans nytt vin i Systembolagets beställningssortiment, så nytt att det inte kommer finnas i lager förrän om en vecka, men häng gärna på låset, lär bli populärt, inte därför att det sopar banan med landets övriga roséviner, men därför att det är ett klassiskt rosévin från (Côtes-de-)Provence och, som sig bör, tappat på den för ett ”Rosé de Provence” självklara buteljen ”Flûte a Corset”, det vill säga en kurvig flaska. Fungerar som aperitif och till lättare rätter. Vinet görs av Cellier des Archers i den lilla, medeltida staden Les Arcs. 2. Muga Rosé (72999, 79 sek) har vinifierat fleraLes Arcs gånger utnämnt till Iberiska halvöns bästa rosé. Möjligen kan något annat rosévin överglänsa någon enstaka gång, men sett över en tioårsperiod är det svårt att se vem som har en bättre lägstanivå. Kort sagt ett mycket gott, rent, snyggt och användbart rosévin, fungerar lika bra som aperitif som till maten. 3. Les Lauzeraies (2724, 95 sek) utsågs 2011 av landets vinskribenter till Sveriges bästa rosévin och 2012 till Sveriges nästbästa rosévin, slaget endast av ett betydligt dyrare vin. Kommer från världens bästa rosévinsappellation, lilla Tavel, i hjärtat av Provence och kanten av Rhône-dalen, och mer precist från kalkjordarna där. Ett av få roséviner som vinner på lagring så passa på att komma över några pannor 2011 medan/om de finns kvar. Bästa rosévinet till mat, när du vill ha ett lite kraftigare och smakrikare rosévin. Vårmusik.

Prowein 2013 & Radiohead

Charles Perez Mas Bécha

Charles Perez, Mas Bécha

Dags att summera årets upplaga av vinmässan Prowein i Düsseldorf – en mässa som går från klarhet till klarhet och som, även om Vinexpo fortfarande är större, utvecklats till Europas viktigaste ”wine fair”. Cirka 4500 utställare och över 44 000 besökare i år – alla fokuserade på någon form av affärsmässigt utfall; något som inte är självklart på alla mässor, vilka likaMaria Ponzi, Ponzi gärna i första hand kan handla om social gemenskap och relationsbyggande. Mycket bra organisation. Resumé av vad vinfierat sprang på och känner ett oemotståndligt behov av att dela med sig av: Bästa smutten: Comtes de Champagne rosé 2005 (Taittinger). Näst bästa smutten: Comtes de Champagne 2004. Bästa bekräftelsen (är två): 1. Charles Perez och Mas Bécha, ekologisk Côtes-de-Roussillon-villages, mycket alkohol och ändå oerhört fräscht och disciplinerat, 2. Birgit Braunstein, biodynamisk Burgenland, väldigt rena, snygga och eleganta viner, till och med rent qvevrivin som kostar mer än skjortan dock, å andra sidan gör hon en fantatsisk Pinot Blanc för ingenting. Bästa tjatsegern: Maria Ponzi och hennes Ponzi-viner (Oregon) – äntligen kommer vi att få se dem i Sverige (kommer i höst), har tjatat på henne i åratal, men vinerna har alltid varit slut. Bästa måste-bara-till-Sverige-nu: Les Frères Couillaud och deras absolut outstanding, i pytteupplagor gjorda, Muscadet-viner från Château de la Ragotière, har dessutom en utmärkt, billig IGPBirgit Braunstein Magna Mater Chardonnay (!) från området. Bästa upptäckt: Vitt baserat på Roussanne från Clos Bagatelle i Saint Chinian. Bästa nyheten för Sverige: Provade Pircas de Liguai från Perez Cruz, ett nytt, riktigt bra höghöjdsvin gjort på svindyra Liguai-druvor och som i juni kommer att försvinna på en gång när 1200 flaskor släpps för 169 sek, tro mig… Bästa kompisen: Miguel Merino, som krängde inte bara sina övriga viner utan framförallt vårt gemensamma kärleksbarn Mazuelo de la Quinta Cruz (MDLVX) i Rioja-montern. Bara det sista var värt resan. Radiohead.

Reklamavbrott: Påskviner & Rioja & Radiohead

Påsk redan? Inte riktigt, men den som är om sig och kring sig och vill ha något frånMuga Reserva, liten beställningssortimentet (BS) har anledning att börja planera sin påsk nu. vinifierat presenterar därför här och med detsamma sitt traditionsenliga vintips inför Påsken och som vanligt gäller då röd Rioja till påsklammet och som vanligt lyfter vi fram Muga Reserva: ett snyggt lammvin för 149 sek. Den som vill snåla eller har gäster som inte är tillräckligt tacksamma för att det ska få kosta 149 sek, slår istället till på Leon Dormido Reserva, som Systembolaget närmast skänker bort för 89 sek, ett synnerligen traditionellt eller, om man så vill, klassiskt vin från Rioja med tydlig ek. Självklart är det också en bra idé att under Påsken hitta åtminstone ett tillfälle att hälla i sig kopiösa mängder av Mazuelo de la Quinta Cruz (MDLVX). För att nu inte tala om Prado Enea Gran Reserva! Om inte annat får du som konsument anstränga dig lite och äta lamm flera gånger under helgen om du nuMuga Rosé prompt måste ha lamm till de här härliga vinerna, vilka fungerar bra även till allt möjligt annat, som, öh, som, ja allt möjligt annat. Påstortellini tillredd med varsam och känslig hand till exempel. Den som nu föredrar vitt till lammet eller överhuvudtaget kan stanna kvar i Rioja och hos Muga ity Muga Blanco är sedan åratal ett fantastiskt vin för ingenting, för vad annat än ingenting är 95 sek för en sådan här skönhet? På tal om skönhet: den som nu vill fira inte bara Påsken utan också Våren eller mest bara i största allmänhet dricka rosé över helgen ska, förstås, inte missa Mugas rosé – kanske Iberiska halvöns bästa och mest eleganta rosévin! Radiohead lär oss räkna.

 

Château L´Arnaude sålt & Wallin

Svenskägda Château L´Arnaude är, om inget oförutsett inträffar, sålt och byter ägare under våren. Den som vill köpa på sig lite Château L´Arnaude rouge ska nog passa på att göra det nu. Det är inte särskilt sannolikt att den nya ägaren kommer exportera till Sverige. Mats Wallin, som tillsvidare äger Château L´Arnaude, kommer, vad det verkar, att fortsätta med sitt eget märke, ”Wallin”, varför vi lär kunna hitta de vinerna i Sverige framöver. Till skillnad från ”Château-vinet”, som görs i en ganska traditionell och, enligt vinifierat som saknar distans i frågan, utmärkt stil är ”Wallin-vinerna” mer inspirerade av Nya Världen och visar mer frukt och mindre komplexitet. Vad man föredrar är upp till var och en eller, kanske snarast, tillfället och maten. Idag provade vi de tre årgångarna som finns av Wallin Rouge samt Wallin Rosé och, ett särdeles speciellt, Wallin Confidentiel Carignan. Så här tyckte vinifierat, som, vilket torde vara uppenbart för hängruntarna, i synnerlig grad är inblandad i de här vinerna: Wallin Rosé 2012 (en ”toppad” rosé på ekfatsjästa, mogna druvor, mycket cab, 250 flaskor inalles; stor och komplex doft med inslag av smultron, örter, citrus, gula plommon, Plumcake piptobak och lite vanilj, något återhållen (nybuteljerad), bra balans med väl avvägd, frisk syra, lång, ren, rik eftersmak, ett vin att försöka komma över en butelj av), Wallin Confidentiel Carignan 2008 (cirka 300 flaskor, ung, blåröd färg, väl integrerad ek, komplext, typisk Carignan med mörka bär, inte minst svarta vinbär, toppade med röda bär som lingon, medelfylligt, frisk Carignan-syra, lång, ren eftersmak), Wallin Rouge 2011 (900 flaskor, blåröd, ung färg, har till skillnad från andra Wallin-viner fått lång tid på ek, i det här fallet jäst på ny ek och sedan lagrad på samma fat i ungefär ett och ett halvt år, sent skördade druvor, Provencalskt powervin, kraft och koncentration, ek och frukt, toffee, kokos, mycket (frukt)rik smak, ganska mjukt, balanserad syra, mycket ungt, men fungerar för vinpedofilen redan med en rejäl köttbit, rent), Wallin Rouge 2009 (drygt 1500 flaskor, ung, blåröd färg, kraftfullt, mörka bär och blyerts på näsan, lätt touch av yoghurt, väl integrerad ek, bra koncentration, relativt mjukt, bra syra, lång, ren eftersmak, ungt och outvecklat men fungerar med en köttbit, bör dock lagras något), Wallin Rouge 2008 (1200 flaskor, lätt tegelröd färg, viss mognad, ganska stor doft med inslag av kaffe, mocka, mörka bär, örter och blyerts, ganska mjukt och smakrikt, bra balans, lång, ren eftersmak, mycket gott nu). Samtliga Wallin Rouge är gjorda på cirka 80 procent Syrah kompletterad med Cabernet sauvignon.

 

Nyårsvinfrossa 2012: uppladdningen & kalenderflicka

Halvljummen uppladdning i år på grund av tövädret, dock vissa höjdpunkter: Lemelson ”Dry Riesling” 2010 (ganska stor doft, petroleum, Riesling, frisk syra, fin utveckling med luft, bättre dag två än dag ett), Cedula Real 1982 (njaee, sur ålderskork förstörde dagen, annars en hygglig, gammal Gran Reserva därbakom någonstans), Monteagrelo Syrah (Bressia) 2008 (oj, fin utveckling här, riktigt bra nu, frukt, väl integrerad, vacker ek), Montagny ”Les Crêts” (Feuillat-Juillot) 2010 (Clotilde Davennes bästis, gör viner som är nästan lika rena, distinkta och snygga som Mäsatarinnans, mycket bra, oekad Chardonnay i sin prydo – kvinnan bakom vinet kommer till Stockholm 8:e mars 2013, missa inte det), De Bortoli Gewurztraminer-Riesling 2011 (enkelt, men välgjort och välsmakande, halvtorrt, blommigt och lätt kryddigt vin, som fungerade fint till anklever), Les Lauzeraies Tavel (lika kraftfullt, fruktigt och snyggt som alltid, perfekt till gårdagens välmatade fisksoppa), Conjuro (Bressia) 2004 (Bressias finaste och ett av Argentinas två bästa viner, fin utveckling, lite mer sansat nu och eken nästan helt och hållet på sin plats, oerhört bra, vackert vinmakeri av Walter Bressia), Mammuth (Vinzavod Assenovgrad) 2001 (ett av vinerna jag skapade åt bulgarerna på den tid det begav sig, utsett till ett av Bulgariens bästa av ingen mindre än Jancis Robinson, fortsatt fullt vitalt, ganska stor, fruktig doft med lätt nötig karaktär, 80 % Mavrud och därför lite korthugget, men ändå ren, kvardröjande smak), Doyard-Mahé Carte d´Or Brut ( fruisk, ren, mineral, okej, bättre med luft), Doyard-Mahé 2006 (först oren pga svavel/svavelväten, som dock luftar ur efter ett tag, blir då riktigt bra i en ganska komplex, ren, mineralig stil, ofärdigt idag), Doyard-Mahé Rosé (hoppsan! riktigt bra, fin Pinot-.karaktär, välgjort), Domaine de Nalys 2010 (ung, sluten Châteauneuf-du-Pape, mycket lätt, behaglig touch av flyktiga syror, ganska enkel, men samtidigt god, blir bra med luft), Domaine de Nalys ”Le Châtaignier” 2009 (ganska fin Grenache-kola-karaktär, ungt och oförlöst, helt okej), Domaine de Nalys ”Réserve” (ungt, slutet, komplext, inte lika spännande som basvinet, Paco y Lola (finfin, fräsch Albarino). Kalenderflicka.

Julvinstips 2012 & Julmusik

Billigt, fruktigt, allroundrött: El Rey Old Vine Garnacha, 65 sek, nr 2260. Mittemellan, numer allroundrött, smakrikt, utmärkt att dricka nu: MDLVX (Mazuelo De La Quinta Cruz), 169 sek, nr 71885. Lite dyrare, allroundrött, mycket doft och smak och mycket gott just nu: Malhadinha, 330 sek, nr 73721. Bra ge-bort-rödvin, en klassiker från Rioja i toppform:

Alla Julars Julfilm

Prado Enea på magnum, 740 sek, nr 90226. Rosévin som klarar svensk vinterkyla:Les Lauzeraies, 95 sek, nr 2724. Givet vitvin över helgerna: Clotilde Davenne Bourgogne Blanc, pris 99 sek, nr 5562. Mittemellan, spännande vitvin som alla bör prova, gjort av Bierzos svar på Clotilde Davenne, Paula Fernández Trabanco: Dominio de Tares Godello, 149 sek, nr 72451 (årgången är 2011, står fel på SB:s sida). Fullständigt lysande Chablis just nu: Clotilde Davenne Chablis Grand Cru ”Les Clos” 2008, 499 sek, 72878. Bra ge-bort-vitvin, spännande, gott och stor flaska, förmodligen den bästa Saint-Brisen (Sauvignon blanc i Chablis) som görs: Saint-Bris Vieilles Vignes (Clotilde Davenne) 2008 magnum, 379 sek, nr 70274. Torr, fräsch champagne till litet pris: Guy Charlemagne Brut Nature, 275 sek, nr 77415. Lite rundare allroundchampagne till litet pris: Guy Charlemagne Brut, 299 sek, nr 77281. Lite finare champagne, som inte alls mår illa av lagring: Guy Charlemagne ”Mesnillésime Grand Cru” 2004, 429 sek, nr 90516. Årets champagneersättare för er som ska bjuda på kir eller inte vill kasta pärlor för svinen vid midnatt samtidigt som ni alltid ställer krav på en korrekt produkt och inte kan tänka er att lura på ens era fiender de där ganska hemska bubbelvinerna för ingenting, som mest består av taskiga bubblor, kletig sötma, ett uselt basvin och en stereotypiskt aromatisk jäst: Clotilde Davenne Crémant de Bourgogne Brut Extra, 119 sek, nr 77643. Lite julmusik. Mycket julmusik.

Tomten hos hästarna

Tiki Beach, ”St Tropez”

När folk i allmänhet talar om stränderna i Saint Tropez, menar de stränderna i Ramatuelle. St Trop i sig är en mycket liten stad och kommun och där finns inte så många stränder. Däremot trängs inte mindre än 50 stycken ”plager” på sträckan som ofta kallas ”Pampelonne”, i Ramatuelle, på andra sidan udden från St Trop sett. Merparten av plagerna och restaurangerna här är numer bra. Den som vill bli ihågkommen i 15 minuter gör som Trustor-grabbarna ”No Limit Matsson & Jisander” och slänger in kontokortet i baren och låter folk bete sig som de vill eller vad det nu var de gjorde för att få epitetet ”No Limit”, vilket, måste erkännas, nog är en bedrift härnere på kusten. Den som vill ta det lite lugnare hittar en diskret plage med bra och pålitlig mat och vinifierat vill då tipsa om Tiki Beach. Hur man hittar dit: kör ut mot ”Les Plages”, t h innan man kör in i St Trop (om ni kommer från Ste Maxime-hållet, vill säga; kommer ni från Ramatuelle är ni mer än korkade om ni tar omvägen över St Trop…), när ni kommer till ”Chemin des Tamaris” t v kör ni in där, kör ett hundratal meter, ta till höger, där en lite skylt bland annat nämner Tiki Beach, kör till parkeringsplatsen, parkera (föredrar ni att inte parkera har ni ett problem som vi inte kan lösa här), gå längst bort på parkeringen och ut på stranden, håll korpgluggarna öppna efter Tiki, som då befinner sig snett fram till höger. Vill ni boka i förväg ringer ni 0494559697. Prova gärna deras Tuna Sashimi. PS Om det faktiskt är så att sommaren äntligen kommit till Sverige, gör vinifierat ett nytt försök att tipsa om sommarens rosévin, finns i en tredjedel av Systembolagets butiker ungefär, måste annars beställas: Tavel Les Lauzeraies.