Etikettarkiv: mazuelo

2001 Carbase: Carignan-frossa!

Publicerat av
Svara

Senast jag skrev om 2001 Carbase var den åttonde december 2009 och då skrev jag så här: ”Carbase är en ren Carignan som jag gjorde på Château d´Esclans i La Motte (Provence) 1995 – 2001, eller rättare sagt 1996 – 2001. Första årgången blendade jag bort i gårdens bulkvin. Gick åt skogen helt enkelt. Dracks av plastdunksköpande lokalbefolkning och tillresta turister med utvecklingsbara smaklökar och bristande vin- och självinsikt. Ungefär samma konsument som handlar box i Sverige, gissar jag.

Årgången 2001 är däremot utmärkt om än i min gom inte lika bra som åren 1998 – 2000. Skälet till detta är att jag maxade kraften 2001, bara för att se hur det skulle gå och det gick ganska bra och gav ett riktigt gott och trevligt vin på 14,5 % (Carignan!) som jag inte bedömde skulle ha särskilt bra vare sig lagrings- eller utvecklingsmöjligheter. Kanske lagring upp till sju – åtta år.

Där är vi idag, sju – åtta år senare, och vinet är fortsatt vid bästa vigör – och har dessutom utvecklats bort från power mot struktur, elegans och fördjupad komplexitet (har jag nog aldrig varit med om förr, powervinerna brukar bara sakta klinga av). Jag vågar lägga till ytterligare 7 – 8 år i vinkällaren.

Carignan är helt enkelt en fantastisk druva – oförutsägbar och läcker i sin nyansrikedom (under förutsättning att druvorna odlas och vinifieras klokt, vill säga). Ni som har åren 1998 – 2000 av det här vinet kan lugnt låta dem ligga kvar i källaren om det faller er i hågen.”

Det var då det. Fick tillfälle att prova om 2001 Carbase häromdagen. Vinet hade en del riktiga godbitar att stå upp emot i provnings-flighten och stod upp gjorde det med den äran. Min bedömning 2009 (se ovan) om ytterligare sju-åtta års lagring visade sig vara en rejäl underdrift. Kort sagt var vinet vid utmärkt vigör nu 16 år senare och vid 24 års ålder och, framförallt, var det så himla gott och alla carignan-attributen satt där de skulle: röd och mörk frukt om vartannat, mormors hemgjorda svartvinbärsbaserade saft och den där friska syran som är så hoppfull för alla odlare i rödvinsområden som blir allt varmare.

Vid sidan om 2001 Carbase provade vi en MDLVX (Mazuelo de la Quinta Cruz) eller La Quinta Cruz, som det numera heter sedan Hijo Miguel Merino tagit över vinet hans far Miguel Merino Padre och jag skapade 2006. Nu stod årgången 2019 på menyn och även om de flesta provningsdeltagarna tyckte att denna rena mazuelo från ett unikt gårdsläge i Rioja – La Quinta Cruz i Briones – överskuggades av 2001 Carbase, tyckte jag att Hijos version av vårt gamla vin var strålande och trots att det skriker gubbvarning om det vill jag ändå klappa lille Hijo på huvudet och säga ”Bravo!”. (Förhoppningsvis får vi se det här vinet i Sverige igen framöver; efterfrågan på Hijos viner är dock enorm och det är inte helt lätt att få en allokering nuförtiden.)

Det man kan konstatera idag är att carignan-druvan blivit rumsren, den har till och med fått lite kultstatus. Det är oerhört glädjande. När Carbase lanserades på 1990-talets andra hälft gällde det att inte tala om för hugade kunder att vinet gjorts på carignan… och när Miguel Padre och jag gjorde den första årgången av MDLVX 2006 var han rädd för att inte kunna sälja vinet. Nu kom den årgången, precis som flera senare årgångar av vinet, att, som tur var och är, rankas högt av magasin som Sobremesa och guider som Guia Peñin (ja, även Miguel Padre tvingades allokera MDLVX på sin tid – för trots att det var den fula ankungen mazuelo aka carignan upptäckte fler och fler att det faktiskt var gott). Om det inte vore så töntigt och ocoolt skulle jag nu utbrista ”CARIGNAN FOREVER!”. Men det ska jag inte göra. Högt.

Musik.

MDLVX & finewines.se

Publicerat av
Svara

finewines.se är förmodligen Sveriges nördigaste vinforum. Här finns det mesta för den som inte har något liv. Ämnena som presenteras och, oftast, diskuteras spänner från vilken utbildning en sommeliersugen bör gå via produktnyheter till varför någon kan få för sig att jäsa ett vin malolaktiskt på nya franska ekfat som rostats medelhårt och vid extra låg värme. Ja, nördigt. Med det sagt förstår var och en som vill lära sig mer om vin eller som gärna vill vara en del av Vinsverige, att den måste bli en återkommande gäst, eller rent av medlem, på finewines.se.IMG_0598En av de för oss nördar oemotståndligt roliga sakerna medlemmarna på finesawines.se ägnar sig åt är att se ut ett vin som alla medlemmar en given månad kan köpa på sig och prova, var och en på sitt håll, resultatet av respektive provning presenteras sedan undan för undan i en tråd för ändamålet. Klart det är kul. Vad tycker jag, vad tycker de andra? Hur lika/olika uppfattade vi vinet? Och, vilket bra sätt att presenteras för viner jag kanske inte hade koll på! Ja, ni som inte är vinnördar, det är ofantligt fånigt för er, men sanslöst intressant för oss andra.

Extra intressant blev det för er utsände i de navelskådande och inåtblickande fantasternas digitala värld i maj i år. Då provade nämligen nördgänget Mazuelo de la Quinta Cruz, merMDLVX 2009 känt som MDLVX, och ett vin designat av er ovan nämnde utsände. Vinet har tidigare omskrivits här på vinifierat och den sanne HR:en vet att första årgången var 2006, att vinet sedan starten fått toppnoteringar i såväl Sobremesa som många andra spanska tidningar och guider (som rent av placerat vinet bland Riojas tio bästa) och att sedan dess har MDLVX fått erkännanden mest överallt också utanför Spanien, inte minst i Decanter, där det toppnoterats.

Vinet görs på druvan mazuelo – när Miguel bad mig göra ett vin med/åt honom ville jag inte göra en ”Rioja” eftersom det redan finns så många, utan en Rioja med eget stuk – och druvorna kommer från vingården Quinta Cruz, som inte är quinta som i Portugal utan quinta, femte, alltså ”Femte korsets vingård” eller snarare ”Mazuelo från Femte korsets vingård”. Låter tveklöst bättre på spanska. Druvorna odlas ekologiskt och vid lågt uttag (till följd av hård gallring och återhållen gödning). Jäsningsarbetet är sparsmakat och ek-kombinationen är aningen udda för att vara Rioja. Visst, där är franska och amerikanska fat, men också östeuropeiska och vi är noga med att eliminera fat som drar iväg på oönskat vis. Det sistnämnda begränsar volymen ändå mer är redan Femte korsets lilla yta och gallringen. Vi brukar landa på mellan 2500 och 4500 flaskor per år.

En av idéerna med MDLVX är, i likhet med merparten av viner jag gör, att årgångarna ska komma till tydligt uttryck. Detta gör, på gott och ont, att MDLVX kan variera en hel del mellan åren. 2011 som finewines.se provade, och som också är årgången som säljs i Sverige just nu, är idag fortsatt väl ung men samtidigt en ganska snäll mazuelo-årgång – till skillnad från till exempel 2008 som var väldigt spetsig och otillgänglig åtminstone de första fem åren (mycket bra idag dock).

Vad tyckte då fineswines-nördarna? Jodå, det blev genomgående godkänt och poängsättningen landade nog i snitt på 88, vilket är riktigt bra för ett vin i den här prisklassen, gissar jag. Några tyckte att vinet hade italienska vibbar och det är något jag ofta får höra om viner jag gjort eller designat och det beror nog på att jag genom åren mest inspirerats och påverkats av de bästa italienska vinmakarnas ackuratess samt att jag själv uppskattar tydlighet och disciplin i viner. Andra drog paralleller till druvorna blaufränkish och zweigelt och där är det nog druvan mazuelo som tittar fram och ger de associationerna, särskilt till zweigelt, skulle jag säga – denna association var gissningsvis ändå tydligare i den unga 08:an.IMG_0657vinifierat och den ovan nämnde utsände tackar nördarna på finewines.se för uppmärksamheten och många kloka synpunkter på MDLVX (dessa ska f ö, självklart, vidarebefordras till kollegan Miguel Merino).

Musik!

#TWWD: resumé

Publicerat av
2

En gång om året arrangerar importören Terrific Wines en #TWWD. Åren 2012-14 stod det för Terrific Women Winemaker’s Day. Från och med i år utläses betydelsen Terrific Wines’ Wine Day. Ändringen kommer sig av att man redan från början bestämde sig för att byta tema efter tre år. En annan nyhet sedan premiären 2012 är att ”vindagen” numer arrangeras både i Stockholm och på Ästad Vingård utanför Varberg . Här följer en kort resumé från årets båda #TWWD.FullSizeRenderPå Ästad inleddes programmet lördagen den sjätte februari med en presentation av gårdens eget vin. Besökarna fick tillfälle att prova ”andra-vinet” från 2014, ett torrt och lätt ekat vin på solaris. Som jag själv är konsulterande vinmakare och är hyggligt ansvarig för hurudant det är vill jag inte säga mer än att det var riktigt bra.IMG_0576

Efter denna lokala kick-off avlöste så de tillresta vinmakarna varandra i en rasande fart ända tills det på kvällen var dags för en ”winemaker’s dinner” med flera producenter närvarande. Ästad Vingård satsar från och med i år stenhårt på att utveckla sin restaurang och sin vinbar. Av maten att döma den här kvällen är de på god väg att etablera sig som finkrog.IMG_0594

På söndagen for vinmakarna med Blå Tåget till Stockholm. En resa där de fick tillfälle att vid sittande bord med vit duk serveras klassisk räkmacka och nubbe av den trevliga personalen.IMG_0621

Medan #TWWD på Ästad var öppen för alla med rätt ålder var dagen i Stockholm, påföljande måndag, inriktad på ”branschen”. Precis som på Ästad gavs tillfälle att prova viner från de tillresta vinmakarna och att prata med desamma (vinmakarna alltså). Den som ville kunde höra Isabelle Ogier från Domaine de Nalys tala om mikrolägen i Châteauneuf-du-Pape och vikten av att välja rätt rotstock. IMG_0631Marco di Giulio på Girard gav oss en lektion i Petite Sirah (flaskan nedan dock en bordeauxblend från Marco).IMG_0617 Dorli Muhr berättade hur man gör premium-syrah i Österrike. IMG_0638Philippe Guillanton från Château Margüi talade om eko-odling i olika varianter och om trender i Sydfrankrike.IMG_0600 Laure Poisson (Les Vignerons de Tavel) visade på variationer i färg och aromer mellan olika år och lägen i rosévinernas hemland Tavel. IMG_2138Miguel Merino underhöll med några väl valda ord om mazuelo i Rioja.IMG_0598 Via länk från Swartland gav oss Andrea Mullineux senaste nytt och allt vi i övrigt behöver veta om syrah i Sydafrika. IMG_0633Sist men inte minst talade er utsände i de föredragande vinmakarnas pratglada show-off-föreställningsvärld om carignan och syrah.IMG_0630Enligt uppgift återkommer #TWWD som #TWWD2017 om ganska precis ett år, närmare bestämt första helgen i mars 2017 (om tilltänkta lokaler är lediga, i annat fall kan dagen komma att flyttas en vecka åt endera hållet, vilket, vilket den vakne HR:en redan listat ut, innebär framåt eller bakåt).IMG_0595

Gravity (spelad på den snyggaste stratan hitom Rory Gallagher)! Mayer-bonus för er som tycker om en slow blues.

 

Mazuelo de la Quinta Cruz 2015

Publicerat av
4

Har precis överlagt med min kollega Miguel Merino (Padre) som, tillsammans med sonen Miguel Merino (Hijo), gör MDLVX (Mazuelo de la Quinta Cruz) efter mina intentioner. Såvitt vi kan förstå finns det skäl att vara avvaktande positiv till årets upplaga av vår gemensamma bäbis.Miguel Merino Padre

När man arbetar med carignan/mazuelo är växtåret och skördeutfallet av synnerlig betydelse. Till att börja med är druvan i motsats till vad lekmannen kan lockas tro känslig för allehanda angrepp, inte minst oidium. Det gäller att hålla nere uttaget för att nå full fenolisk mognad och att ha is i magen inför skördetillfället. Odlaren har alltså dubbla skäl att gallra noggrant när hen arbetar med carignan/mazuelo.Miguel Merino Navajas2Sedan har vi skörden och då gäller att den som börjar skörda lite för tidigt missar årets fulla potential och den som väntar någon dag för länge får kanske se en icke ringa andel av skörden ätas upp av rötsvampar – carignan/mazuelo är inte helt okänslig för rötangrepp, särskilt inte om det kommer nederbörd då druvan i princip är mogen.

MDLVX

MDLVX

Den som nu klarat av allt det där ovan står inför utmaningen att pricka jäsnings- och macerationsarbetet. Min erfarenhet är att carignan blir som du gör den och allra bäst brukar den bli då man gjort hemläxan i vingården och sedan bara låter den vara i vinkällaren. Det vill säga fram tills det är dags att lägga vinet på ek.Rioja loggaVissa viner når nya höjder med hjälp av en tid i ekfat, andra går under. Generellt gäller för carignan att vinet som gjorts enligt skolboken ovan kan lyfta sig rejält under fatlagringen och till skillnad från många andra druvor kan man vara ganska allmän i sitt urval av typen av fat – låt vara att det finns ett optimalt val för alla carignan-viner likväl som för alla andra av druva komna drycker. Samtidigt som, som alltid, faturvalet handlar om vad slutmålet är. Miguel och jag vill bevara både ursprung och druva samtidigt som vi vill ge vinet en stram struktur och en tillgänglig fruktighet. Därför arbetar vi med ett noggrant urval framförallt franska och amerikanska fat från olika tunnbindare.bildNog av. 2015 i trakterna av Briones i Rioja resulterade i en rekordtidig skörd. Vintern var ”normal” om än kall; varm och torr vår; varm och tämligen nederbördsrik juni och juli (ooh, se då upp med oidium!); juli rekordvarm (varmast på 75 år); normal augusti med lite regn; september och oktober mycket fina med torrt och vackert väder. Skörden på Bodega Miguel Merino gick rekordsnabbt mellan 29 september (tempranillo) och 6 oktober (mazuelo till MDLVX). Mycket rena druvor, bra balans och trevlig frukt.IMG_1156Vår mazuelo vägde in på 13,5 %, pH 3,29 och 4,6 total syra om det nu säger er något. Återkommer i ärendet tids nog. I Sverige kan vi för närvarande via beställningssortimentet prova årgångarna 2008 och 2010 av det här vinet.bild

Steve Vai. Mattias Ia Eklundh. Roine Stolt.

 

Vin för de stundande högtiderna: Rött

Publicerat av
Svara

Vi är inte ens Lucia än men det är ändå hög tid att beställa sponken till jul och de följande högtiderna som stundar framöver. Årets tips från vinifierat är i år på röda sidan följande sextett (de tre första lätta att ta till sig, de tre Girard, öppen spissenare mer strama för den som vill ha lite mer motstånd): 1. Billigt allroundvin: El Rey Old Vine Garnacha*, nr 2260, 79 kr. 2. Nästan lika billigt inte lika allroundvin med stor tyckaom-potential: Cartlidge&Browne Pinot Noir, nr 79245, 119 kr. 3. Rejält smakrikt för den som vill ha något att bita i till oxfilén: Girard Old Vine Zinfandel, nr 22337, 179 kr. 4. Sydfransk lågsvavelprakt: Brescou Carisma*, nr 70921, 79 kr. 5. Riojansk elegans: Mazuelo de la Quinta Cruz*, nr 72881, 179 kr. 6. Amerikansk stramhet: HFE Red Mountain*, nr 70976, 199 kr.

*viner som jag är inblandad i som vinmakarkonsult

Carignanprovning på Domaine d’Escapat & The Hives

Publicerat av
2

Var på Domaine d’Escapat häromdagen för att bistå vid blenden av årgången 2014 (mer om det i senare post). Samtidigt passade Bruno Ohlzon, som äger Escapat, och er utsände i de sydfranska appellationernas bergsnära lägen på att prova lite carignan-viner med anledning av att vi tror oss ha en riktigt bra carignan, gjord på 60-åriga stockar, på Escapat. Vi provade (samtliga är viner jag varit inblandad i):Escapat siluett 1. 2007 Wallin ”Carignan” från Château L’Arnaude, här har hänt mycket sedan jag senast provade för några år sedan, fortsatt mycket svarta vinbär med ett stänk lingon, syran påtaglig men nu i balans med övriga vinet, väl integrerad ek, snyggt jobb om jag får tycka så själv, dock är alkoholen lite för hög, men det är inte värre än att det här är ett vin som är riktigt gott att dricka idag och det har många år framför sig för den som vill vänta. 2. 2001 Rabiega Carbase från Château d’Esclans, ”base-vinerna” (Grebase, Mourbase och Carbase) var endruvsviner och just Carbase ändrade jag så mellan 97 och 01 att alkoholstyrkan ökade i takt med att skörden senarelades år för år i ett test syftande till att utröna vad som händer med carignan vid olika mognadsgrad, således är 01:an väl hög i alkohol (14,5 %) för att vara carignan, men vinet är å andra sidan, och har alltid varit, väldigt mumsigt och gott, nu har det fått för mig lite besvärande flyktighet på doften men koncentrationen, frukten och mumset finns där fortfarande.Escapat carignanprovning 3. 2005 ”Clos Dière Carignan”, nja, alltså, det här vinet finns inte, det är en skvätt vin jag drog av en fin carignan-tank precis innan jag skulle blenda ihop 05:orna i samband med att gården Domaine Rabiega, där Clos Dière gjordes, såldes, det här var första gången på mycket länge som jag provade en av de här specialbuteljerna och visst står sig vinet bra, vingården på Rabiega var i oerhört bra skick 2005 (lågintensivt skött sedan 89-90) och året var utmärkt, inte så konstigt att det här vinet var och är carignan i sin prydo (vilket jag gärna understryker eftersom ni knappast lär komma kunna prova det…), lite flyktigt på näsan men ack så snyggt balanserat och med en ren och rak carignan-karaktär, lång, ren eftersmak, koncentration och kraft i balanserad harmoni. 4. 2009 MDLVX, vingårds-mazuelon jag gör tillsammans med Miguel Merino, 09:an är ganska drickfärdig idag och mycket god, tror det här var Brunos favorit vid sidan om hans eget vin, och visst är det lätt att gilla detta, en delvis annan stil än de franska carignan-vinerna ovan, lite mer Rioja, lite mer amerikanskstukad ek och rondör.Escapat 57 carignan 5. 2013 Domaine d’ Escapat Vieilles Vignes 57, rena rama barnarovet, ungt, blårött, rent, snyggt och elegant med bra carignan-skjuts i syran, väl integrerad ek, lång, ren eftersmak understödd av fräsch syra, mycket bra, det här är det enda vinet ni lär kunna komma över av de som här nämns och vinifierats tips till alla som är det minsta carignan-nördiga: köp! The Hives.

Seriöst & oseriöst vin, Robert Plant & The Magic Numbers

Publicerat av
4

Fick, efter inlägget ”Uppgraderad Perez cruz…”, en fråga från en HR om vad som är ett seriöst respektive oseriöst vin och vad som gör ett vin ”seriösare”. Klurig fråga, inte minst som svaret styrs av vem som svarar. Mitt svar är, att ett populistiskt, tillrättalagd, kanske rent av pimpat vin inte är särskilt seriöst. Ett sådant vin har en för sitt pris stor, endimensionell doft och en kraftfull smak som utmärks av en upplevd sötma och framföralltBaltos avsaknaden av sträva element – däremot kan det mycket väl bjuda på en del beska, som den som sväljer fort inte känner. Ett seriöst vin är allt utom det nyss nämnda. Doften är mer än endimensionell, oavsett prisläget, och smaken kan mycket väl bjuda på lite motstånd i form av en viss strävhet, framförallt i röda viner, och en frisk syra i vita och rosa viner. Den som vill prova ett enligt mina preferenser oseriöst vin kan ställa landets bäst säljande vita respektive röda vin – båda billiga boxar för övrigt – mot till exempel rejält seriösa verk som Clotilde Davennes Bourgogne Blanc 2012 och Francoise Feuillat-Juillots Montagny ”Les Crèts” 2010 på den vita sidan och Dominio de Tares Baltos 2010 och Miguel Merinos och min MDLVX 2010 på den röda sidan. Det som i det tidigare inlägget menades med att vinet blir mer seriöst är, att det genom en liten ändring i mixen av druvfält och ekfat blir mindre omedelbart men däremot mer mångdimensionellt på näsan samtidigt som det får en betydligt stramare och mer spännande smak. Robert Plant. The Magic Numbers.Pablo Neruda om vin

Vinprovning med Munskänkarna i Alvesta & järnvägsknutslämplig musik

Publicerat av
Svara

Låt vara sällan men likväl händer det att er vandrande vinvålnad tar sig an uppdraget att vara provningsledare. Således infann han sig igår iAlvesta centralstation Alvesta för att ljuga åhörarna fulla i samband med Munskänkarnas i Alvesta 10-årsjubileum och som någon undrade om inte provningsledaren kunde tänka sig att på sin blogg kort presentera vinerna som provades sker så nu: 1. Clotilde Davenne Bourgogne Blanc 2012 , varunr 5562, 99 sek (enda vinet i provningen som jag i egenskap av vinmakare inte är inblandad i, har med det i provningen som exempel på exakt vinmakeri och hur chardonnay blir om druvan och syran får fritt spelrum och utan att detEl Rey behöver kosta skjortan). 2. El Rey Old Vine Garnacha 2011, varunr 2260, 65 sek (exempel på ett vin som trots lågt pris är såväl reko som rent och gott, och allround). 3. Leon Dormido 2008, varunr 72763, 159 sek (modern Rioja utan klassisk kvalitetsbeteckning, istället är det vingården, Mendiguerra utanför Briones i hjärtat av Rioja Alta, som står i centrum, nästan ren tempranillo, som är förförande god, 2008 är andra årgången av vinet). 4. MDLVX eller Mazuelo de la Quinta Cruz 2009, varunr 71885, 169 sek (druvan mazuelo från ”det femte korsets vingård”, en liten plätt just utanför Briones, mycket lågt uttag, gott nu, men egentligen ett perfekt vin för källaren, om Leon Dormido är modern Rioja är det här kanske modern Rioja XL, enda vinet någonsin med mitt namn på etikett, låt vara att det knappt går att se…). 5. HFE eller Hedges Family Estate Red Mountain 2012 varunr 70976, 169 sek (äntligen kommer lite Hedges-viner till Sverige, det här släpps som tillfällig vara i december,LeonDormido_2 blend av framförallt cab och merlot, årgången ovanligt sval med strama, snygga viner, å andra sidan försöker vi hålla HFE under 14%, och gärna som här på 13,5 %, alla år, inte helt vanligt för en jänkare; jag är bara bakgrundsrådgivare för det här vinet och då framförallt avseende det hygieniska arbetet och faturvalet, mitt huvuduppdrag hos Hedges är att sätta ihop deras toppvin ”Limiteds” av vilka vi kanske får se ett eller två i Sverige våren 2014). 6. Bel’Villa Vineyard Syrah, varunr 73530, 299 sek (från Goedhart Family, det vill säga dotter Sarah Hedges gift Goedhart och hennes man Brent, som också är utbildad önolog, ett syrah-vin skördat i omgångar och med distinkt ekurval). Alvestamusik.

Prowein 2013 & Radiohead

Publicerat av
6
Charles Perez Mas Bécha

Charles Perez, Mas Bécha

Dags att summera årets upplaga av vinmässan Prowein i Düsseldorf – en mässa som går från klarhet till klarhet och som, även om Vinexpo fortfarande är större, utvecklats till Europas viktigaste ”wine fair”. Cirka 4500 utställare och över 44 000 besökare i år – alla fokuserade på någon form av affärsmässigt utfall; något som inte är självklart på alla mässor, vilka likaMaria Ponzi, Ponzi gärna i första hand kan handla om social gemenskap och relationsbyggande. Mycket bra organisation. Resumé av vad vinfierat sprang på och känner ett oemotståndligt behov av att dela med sig av: Bästa smutten: Comtes de Champagne rosé 2005 (Taittinger). Näst bästa smutten: Comtes de Champagne 2004. Bästa bekräftelsen (är två): 1. Charles Perez och Mas Bécha, ekologisk Côtes-de-Roussillon-villages, mycket alkohol och ändå oerhört fräscht och disciplinerat, 2. Birgit Braunstein, biodynamisk Burgenland, väldigt rena, snygga och eleganta viner, till och med rent qvevrivin som kostar mer än skjortan dock, å andra sidan gör hon en fantatsisk Pinot Blanc för ingenting. Bästa tjatsegern: Maria Ponzi och hennes Ponzi-viner (Oregon) – äntligen kommer vi att få se dem i Sverige (kommer i höst), har tjatat på henne i åratal, men vinerna har alltid varit slut. Bästa måste-bara-till-Sverige-nu: Les Frères Couillaud och deras absolut outstanding, i pytteupplagor gjorda, Muscadet-viner från Château de la Ragotière, har dessutom en utmärkt, billig IGPBirgit Braunstein Magna Mater Chardonnay (!) från området. Bästa upptäckt: Vitt baserat på Roussanne från Clos Bagatelle i Saint Chinian. Bästa nyheten för Sverige: Provade Pircas de Liguai från Perez Cruz, ett nytt, riktigt bra höghöjdsvin gjort på svindyra Liguai-druvor och som i juni kommer att försvinna på en gång när 1200 flaskor släpps för 169 sek, tro mig… Bästa kompisen: Miguel Merino, som krängde inte bara sina övriga viner utan framförallt vårt gemensamma kärleksbarn Mazuelo de la Quinta Cruz (MDLVX) i Rioja-montern. Bara det sista var värt resan. Radiohead.