Kategoriarkiv: Musik

Köksskolan: induktionshällslära & The Arcs & Terrible Feelings

Publicerat av
1

Det har visat sig att Köksskolans inlägg om induktionshällen blivit mycket populära. Kort sagt verkar det finnas ett enormt sug efter kunskap på det här området. Vi är inte sena attInduktionshäll 3 hörsamma intresset och följer upp den tidigare så viktiga informationen om det olämpliga i att steka skinka direkt på induktionshällen med två viktiga test som Köksskolan gjort för er skull.

1. Det är en lika olämplig idé att steka bacon direkt på induktionshällen som att steka skinka på den. Detta kunde Köksskolan konstatera då den under en intensiv Induktionshällgräsänklingsfas häromdagen provade. För att inte göra en kort historia onödigt lång så fastnade även baconet på hällen, men till skillnad från skinkan försvann det inte på rekordtid. Det låg mest där och fräste och osade (något infernaliskt) samtidigt som det långsamt krympte och först efter vad som syntes vara en evighet började svartna och försvinna, efterlämnande sig en odör som skiljde sig från skinkdoften såtillvida att det brända inslaget kraftigt dominerade medan inslaget av svedd skinka spelade andrafiolen.

2. Det andra testet genomfördes inte med berått mod utan var, det måste erkännas, ett misstag, men icke desto mindre förty ger det Köksskolans ivriga proselyter värdefull information och vi vill understryka att det här inte är något individen bör försöka sig påInduktionshäll 2 hemma. Rakt på sak: lägg inte handen på induktionshällen då den, hällen, är nyligen använd. Det är inte så att värmen bara finns där medan det lyster rött från ”plattan”, den finns kvar även sedan det röda förklingat. Noterbart är att den doft som uppstår då en hand läggs mot den varma hällen ligger någonstans mellan skinka och bacon samtidigt som det tveklöst är så att induktionshällen även utövar en viss dragningskraft på en hand som ovarsamt placerats ovanpå en nysläckt platta och Köksskolan vill uppmana den som råkar lägga handen på en nyss använd induktionshäll att snarast avlägsna handen från hällen.

Musik med The Arcs och Terrible Feelings.

Jung Chang: Vilda svanar & Iggy Pop

Publicerat av
Svara

Typ 100 år efter er andra har vinfiierat äntligen läst Jung Changs klassiker Vilda svanar, denna det kanske första vittnesmålet från Kinas 1900-talshistoria som i stor, bästsäljande skala nådde väst. Kort sagt får vi följa Jung Chang och hennes mor och mormor genomVilda svanar större delen av Kinas 1900-taleshistoria och det är mycket bra; välskrivet, välberättat och bitvis väldigt spännande. Omfattningen av Maos & co vansinniga framfart under Det stora språnget och, ändå värre, Kulturrevolutionen, framgår med all oönskvärd tydlighet och dessvärre var det ganska eländigt för kinesen i gemen, och alldeles särskilt för kvinnorna, både före och efter varje sådan där helvetesomgång också. Om Mao & co lyckades frammana människans sämsta sidor under Kulturrevolutionen så var förtrycket, förtryck av alla slag, förhärskande både före och efter detta mörka kapitel i 1900-talets historia. Om någon mot förmodan ännu inte läst Jung Changs framförallt spännande, initierade och upplysande vittnesmål är det på tiden att den gör det. Rekommenderas starkt. Iggy Pop.

Petit Cheval 1989

Publicerat av
2

Ett tips väl så värdefullt som gårdagens om att inte steka skinkan direkt på induktionshällen är, att servera ett uppmärksamhetsfångade vin till den då och då inte fulländade maträtten. När skinkan löpte amok och blev omöjlig att kontrollera häromdagen och det stod klart att köket luktade apa och maten kanske inte heller den mötte den kräsna gommens alla krav, passade er utsände i de sluga baktankarnas grumliga vattenbild på att kasta fram en Petit Cheval 1989 till Hustrun som satt där på terrassen och försökte få frisk luft samtidigt som hon med ett stelt leende på läpparna undslapp sig ett ”åh! ööh, pasta?, pasta!, Lars, en sådan överraskning!”. Då flaskan hamnade i den vänas blickfång blev leendet allt annat än stelt och hon närmast spann fram ”mmm, Laars, Petit Cheval 89…” och er ovan nämnde kunde snabbt kasta fram lite sådan där kunskap som den går runt och bär på som borde ägnat den tiden det tog att lägga kunskapen på minnet åt något annat ”jajamen, första året med gallringsmatta på Cheval Blanc, som tur var!” och inte för att Hustrun fäste så stor vikt vid det där lätt nervösa pladdret som allt som oftast infinner sig i vårt äktenskap eftersom hon alltid har övertaget på något vis, men hon var nöjd, glömde snart pastagrytan och insöp bouqueten och sa ”det här är annat än induktionshällsstekt skinka det” och det kan vi hålla med om. Kort sagt är dagsformen på Cheval Blancs andravin från 1989 bästa tänkbara och det är en fröjd att dricka. Skolboksexempel i perfekt författning. Och så lite Patti Smith på det.

Kökstips: stek inte skinka direkt på induktionshällen & No Doubt

Publicerat av
Svara

I och med att vi tagit steget in i finköket och blivit en aspirant på titeln Årets kock känner viÅrets kock ett ansvar för att dela med oss av vår talang och våra nyvunna kunskaper och då gäller det inte minst att lära ut vad man inte bör göra i ett kök. Steka skinka direkt på induktionshällen är en sådan sak.

Är tanken att skinkan ska ingå i en pastasås vill vi rekommendera att skinkan, sedan den strimlats på lämpligt vis, vilket kan ske med hjälp av kniv och skärbräda, läggs direkt i såsen eller, om den ska stekas, att den steks direkt i en för ändamålet avsedd så kallad stekpanna. Kanske undrar någon varför man ska steka skinka som ska ingå i en pastasås Skinkaoch just det är en av kockens små hemligheter som hen har rätt att behålla för sig själv. Dessutom är det inte det detta handlar om utan varför man inte bör steka skinkan direkt på induktionshällen. Skälet är att skinkan snart fastnar i induktionshällen och blir ett med den samtidigt som den krymper ihop, svartnar och försvinner. Efter sig lämnar den en ganska aggressiv lukt som är svår att få bukt med. Tydligen finns det för ändamålet framtagna fläktar som ska suga bort den där otäcka lukten och det kan vi förstå för det säger sig själv att ingen kan ha ett kök som luktar induktionshällsstekt skinka.

Er utsände i kökets farofyllda vatten där grynnor och rev dyker upp i form av induktionshällar och annat när man minst anar det provade i förrgår för er skull just det här med att steka skinka på en induktionshäll i samband med att Hustrun skulle överraskas med en slags pastagryta. Lejonparten av skinkan hamnade i grytan men den delen som inte gjorde det gjorde samtidigt köket obeboeligt – det var först när HustrunSveriges mästerkock dök upp som någon kom på den brajta idén att starta den där fläktanordningen.

Nu är det dock så att sommaren är kommen till södra Provence sedan några veckor och det är redan 20 + på förnatten så det gick att äta utomhus. Däremot, måste erkännas, har doften av induktionsstekt skinka spridit sig i huset och till och med hundarna går runt och fnyser och verkar irriterade. Det är i sådana stunder vi kökspionjärer måste hålla huvudet högt och komma ihåg att produktionsteamet för ”Mästerkocken” säkert ringer vilken minut som helst.

No doubt it’s Sunday morning.

Bevisat: Vin också örongodis

Publicerat av
Svara

Enligt franska RTL2 har forskare i Oxford lett i bevis att vi också väljer vin med våra öron. Försöket var tämligen enkelt. En fransk respektive tysk hylla ställdes i ordning på ett snabbköp. Varannan dag spelades bayerska sånger, varannan franskt dragspel. Resultatet: dagarna med bayersk musik såldes dubbelt så mycket tyskt vin, dagarna med smäktande dragspel femdubblades försäljningen av franskt vin. Och det är inte nog med detta! I USAbild gjordes försök som visade att kunderna köpte både dyrare och mer vin när det spelades klassisk musik, medan de handlade billigare grejer när de fick höra ”Top 50”. I USA har andra försök visat att intaget av dryck, alkoholhaltig eller inte, påverkas av typen av musik och dess rytm och volym. Slutligen har en av RTL2 icke närmare namngiven önolog roat sig med att via provningar hitta de perfekta kombinationerna mellan 150 olika viner och 250 låtar. Bland annat kom hen då fram till att cabernet sauvignon går bra till Rolling Stones Honky Tonk Women och chardonnay till Blondies Atomic. vinifierat utgår från att Systembolaget har koll på läget och funderar över om avsaknaden av musik i butikerna ska minska kundernas köpbenägenhet eller om man fortsatt funderar över vilken musik affärerna ska förses med i syfte att få kunden att avstå köp. Kanske lite sådant här på 120 decibel? Det skulle vara effektivt, gissar vi. För att öka försäljningen av kändisboxar, bluff-zinfandel och spansk appassimento kanske det här vore något. Nog av. Enda sättet att få veta är att genomföra egna tester i Sverige. Vi ser fram emot det och lyssnar på given bakgrundsmusik i vinbutikens olika avdelningar: rött, champagne, vitt, rosé.

Dansk Folkeparti, EU, punktskatter & royalty

Publicerat av
Svara

Dansk Folkeparti (DF) vill införa en punktskatt på engelska ord och uttryck i reklam. ”Om man använder engelska i en reklam ska det kosta lite mer”, säger DF:s kulturpolitiske talesperson Alex Ahrendtsen i en till svenska översatt passus och fortsätter på danska ”De skal holde op med at tale til os på engelsk”. Detta ligger i linje med David Camerons försökAlexander att få britterna mer positivt inställda till EU. Nästa vecka lägger Cameron fram ett förslag i parlamentet vars innebörd är att övriga länder inom EU ska betala royalty då de använder sig av engelska ord och uttryck – något som både kommer stärka statskassan och tilltala britten på gatan, menar han. Den hårt pressade regeringen i Grekland har inte heller varit sen med att se en inkomstmöjlighet i de öppningar som DF nu bjuder på. Genom sin ambassadör i Köpenhamn har Grekland framfört ett krav på att Alex Ahrendtsen och alla andra Alex, Alexander, Alexandra och Alexis i Danmark betalar royalty på sitt namn, sprunget ur grekiskans Aléxandros. Musik till Alex Ahrendtsens ära (enligt det brittiska förslaget ska royalty även utgå på engelska som används i sånger skrivna inom EU).

Vinets vett & etikett

Publicerat av
2

Med anledning av det nya kravet på att det ska stå ”Innehåller sulfiter” på svenska på vin som säljs i Sverige seglar än en gång frågan upp om vad som egentligen bör stå på en vinetikett. Kanske vore det bästa om Livsmedelsverket (SLV), Socialstyrelsen och/eller Systembolaget tog på sig att genomföra upplysningskampanjer med jämna mellanrum. På sociala medier, och via tidningsannonser, TV-reklam och ”annonser på stan”. Då finge större delen av sanningen och innehållet plats och allt bleve tämligen korrekt. Kanske skulle då en upplysningsannons se ut så här:

”Viktigt om våra viner!

Bästa vinkonsument,

vi vill på detta sätt göra Dig uppmärksam på att vin är livsfarligt. Det innehåller mer eller mindre alkohol. Ett gift som Du kan bli beroende av och i värsta fall dö av, till exempel om Du dricker sådana mängder så snabbt att Du drabbas av alkoholförgiftning. Du kan också falla i sömn och sätta Dina egna spyor i halsen så Du kvävs.

Vin innehåller också vanligtvis diverse naturliga ämnen som den kan reagera på som är allergisk, astmatiker, migränbenägen, diabetiker eller dras med något annat otyg som faller inom ramarna för denna varning men är alltför omfattande för att här återges i detalj. Framförallt tänker vi då på svavel, som kan få luftrören att dra ihop sig på astmatiker. Den som är migränbenägen kan även vid måttfullt intag reagera på histamin i rödvin. Till exempel. Vi måste också varna för att även den som på intet vis dras med något av det nyss nämnda kan råka ut för så kallad bakfylla – huvudvärk, illamående, törst, olustkänsla, saltsug och trötthet dagen efter det ohemula alkoholintaget – om den dricker vårdslöst.

Särskilt måste betonas att den som dricker slarvigt kan tillfälligt fördummas av alkoholen och bli såväl våldsam som gråtfärdig, nonsenslallande, otydlig i talet och vän med alla samtidigt som hen kan komma att uppfattas som just dum.

Medan faran med vad ett legalt vin kan innehålla utöver det ovan sagda är kraftigt överdriven kan olagligt behandlade viner innehålla saker som färg- och smakämnen. Något som den som är känslig för sådana ämnen måste se upp med. Notera att färgämnen och annat fuffens i princip endast förekommer i massproducerade, enklare viner emedan bättre viner, gjorda på väl odlade och därmed dyrare druvor, inte behöver sådana tillsatser.

Många tror att allt vin som säljs i Sverige avsmakas, kontrolleras och testas fullt ut i laboratorium. Vi vill understryka att så inte är fallet. Vissa ämnen analyseras aldrig eller mycket sällan och det är bara vissa viner som genomgår en någorlunda fullständig kontroll. Att genomföra fullgoda kontroller skulle bli mycket dyrt och sannolikt förstöra den goda affären och som vi är övertygade om att alla skattebetalare föredrar att få tillbaka lite på vininköpen fokuserar vi på den biten. Det är också därför vi säljer så mycket av de populära billighetsvinerna. Vi vet att de inte är så hälsosamt producerade och att både en och annan människa råkar illa ut på vägen och att naturen inte alltid hanteras så väl, inte ens då vi talar eko och reko/fair trade, men det anser vi väger lätt mot att den okunniga alternativt hänsynslösa och framförallt betalande och återköpande konsumenten får det den vill ha.

Tänk för övrigt på hur det skulle se ut om vi analyserade färg- och smakämnen och ochratoxin i de billigaste vinerna, eko som konventionella, eller om vi krävde att sockerinnehållet skulle sättas ut på förpackningen? Det vore just snyggt! Samtidigt vill vi visa att vi tar ansvar och därför inför vi nu en regel som säger att det på etiketten för vin som säljs i Sverige ska stå ’Innehåller sulfiter’. På svenska som alla förstår. Och kom ihåg: vi finns här för Dig!”

The End.

”Innehåller sulfiter”-kravet: föraktfullt & meningslöst & Svavel

Publicerat av
2

Sedan en tid måste den som vill sälja ett vin i Sverige märka det med texten ”Innehåller sulfiter”. Inte därför att svensken inte förstår ”Contains sulfites” utan därför att det ska vara så. Eftersom vinifierat undrade i sin ensamhet om det verkligen är EU som kräver texten ”Innehåller sulfiter” på svenska/modersmålet ställde vinfierat frågan till Livsmedelsverket (SLV) om detta är ett krav från EU eller om det är SLV:s egen tolkning. Svaret lyder som följer (med mina kommentarer):

”I lagstiftning som är gemensam med övriga EU-länder uttrycks det inte så att märkningsuppgifter ska stå angivet på modersmålet…”

Solklart! Med andra ord finns det inget krav på svenska. (men svaret fortsätter)

”I informationsförordningen (http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32011R1169&rid=1 ) framgår av artikel 15 att obligatorisk livsmedelsinformation ska anges på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna i de medlemsstater där ett livsmedel saluförs…”

Vad bra, engelska torde duga då, eller vågar SLV vara så nedlåtande mot svensken att det tror att hen inte uppfattar ”Contains sulfites” som ”Innehåller sulfiter”? No way (ingen väg, reds övers.)! väl? (men svaret fortsätter)

”I Sverige är det alltså på svenska som obligatoriska märkningsuppgifter ska anges på.”

Men, vänta nu, hur gick det där till!? Borde då inte också ”sulfiter” förklaras, för det är väl snarast så att den som inte vet vad ”sulfites” är inte heller vet vad ”sulfiter” är? Och är det bara det som är intressant? Borde det då inte också duga med ”Innehåller alkohol” istället för att mängden ska anges? Eller är det viktigare med svenska än att mängden svavel anges? (Sista frågan är aningen uppgiven och synnerligen retorisk för den som inte uppfattade detta ity SLV har redan svarat på den frågan i och med sin nya meningslösa regel)

Nog av. Man kan skratta åt slik iver av byråkraten som gått vilse i pannkakan som kladdat sig fast i luddet i hens navel, men för producenten har detta betydelse. Rent av stor betydelse för den lilla producenten som kanske till och med avstår Sverige eftersom hen inte anser det lönt att trycka särskilda etiketter på svenska eller har plats för världens alla språk på sin etikett eller helt enkelt inte vill förfula sin flaska med en påklistrad etikett eller inte har varken tid eller pengar att sätta på en extra förklaring på flaskorna som ska gå till Sverige. Avseende massvinerna är det däremot i vanlig ordning inget problem – de klarar ett sådant här tvång med lätthet i kraft av sin volym.

Någon gång undrat hur Svavel låter? Så här låter Svavel.

Mark Knopfler, Nice & kretsloppets fördelar

Publicerat av
2

Tyckte nog att jag sett färdigt på Mark Knopfler efter konserten i San Francisco (se här), men så blev det inte. Med tanke på hur bra det var i SF var det ingen bra idé att se Knopfler igen och det började också så där i Nice häromdagen. Lite loj och ointresserad, verkade han allt den gode Mark, även om bandet var mer med på noterna om uttrycket tillåtes. Men så infann sig efter några låtar en lååång version av Sultans of Swing med det därFender röd solot som aldrig kom med på skivan och då smög sig en märkbar förändring in och när så Nigel Hitchcock dök upp på sax strax därefter tände Knopfler på alla strängar och utbrast att Hitchcock är det bästa den här sidan Michael Brecker och sedan nådde konserten oanade höjder och bandet ville inte sluta spela; 2,5 timmar konsert byggdes snart på med halvtimmen extranummer. Möjligen vill någon invända att det här luktar gubbrock, folkmusik och gamlaFender röd stötar lång väg. Det äger tveklöst sin riktighet. Som tur är. Vi slapp till och med stå och hoppa framför scenen och ingen blåste haschrök i näsan på en förrän vi kom ut ur lokalen och steg in i en dimma som förmodligen ligger kvar där vid Nikaïa i Nice och lär så göra till dess de sena höststormarna sveper in från havet och tar dimman med sig upp i bergen där några ski bums i Isola2000 lyckligt kommer dra i sig dimman i djupa andetag innan de så ger sig på den där back flipen som verkat småotäck och när de sedan ligger där på sjukhuset i Nice och väntar på att få lämna benvaggan kan de chilla med lite musik från Mark Knopflers tour 2015.

Grenkran årets modell

Publicerat av
Svara

Tveklöst infinner sig ett visst bryderi då man ställs inför en vinlåda där en c-kändis avbildats och försetts med en tappkran i grenen. ”Pinsamt misstag”, menar den c-kände grenkransmannen själv och påpekar att han är trebarnsfar och verkligen inte vill stoltsera med en kran i grenen. Självfallet vill han det. Självfallet ljuger han. Självfallet lyckas den som tänkt ut det hela över förväntan för den här annars ointressanta boxen är tveklöst dagens mest omnämnda i sociala medier, inklusive, och det är här bryderierna infinner sig, vinifierat. Kort sagt skriver vi alla om detta. Precis som tanken var. Och detta lär, som tänkt, resultera i att detta icke-vin från denna icke-vinmänniska tillika c-kändis och grenkransman kommer bli en storsäljare. Eventuellt blir han på köpet mer känd, grenkransmannen med hela svenska folket liksom och hans tre barn kommer stolt kunna berätta att deras pappa är den berömda grenkransmannen, han med en kran i grenen. En aning pinsamt för den svenska vinmarknaden kanske. Definitivt till all lycka för grenkransmannen själv och alla andra som också tjänar pengar på att han låtit montera in en kran i sin gren. Motvilligt måste vi lyfta på hatten och gratulera de smarta marknadshjärnor som ligger bakom denna månne en aning förtappade men också allt annat än grenlösa idé. Musik!