Montagny, Françoise Feuillat-Juillot, David & Goliat & NIN

Publicerat 2013-09-03 av Lars Torstenson

Redan 1936 blev Montagny en egen appellation, men det var först på 80-talet som den växte ut till dagens dryga 300 ha. Flera av de bästa vingårdarna ligger som i en amfiteater med byn Montagny les Buxy i mitten, och just där, några hundra meter över havet, hittar vi skickliga Françoise Feuillat-Juillot och hennes 14 ha lilla egendom Domaine Feuillat-Juillot. Hon slog sig på vinmakandet i Montagny i slutet av 80-talet och då tillsammans med en erfaren kompanjon. Efter några år gick denne bort och en tidskrävande rekonstruktion senare stod hon där 2004 ensam med verksamheten. Utan att förfalla till klagan sticker hon inte under stol med att det varit, och är, tufft. Redan det faktum att det finns få fristående gårdar i appellationen komplicerar saker och ting. Ett enormt kooperativ dominerar och gör inte mycket för att sprida appellationens evangelium. Det gör att Montagny trots sina många utmärkta lägen och flera mycket bra viner fortsatt är obegripligt okänt – låt vara att det gör att vinerna är billiga för oss konsumenter. Françoise ser sig själv och de andra småproducenterna lite som David och jättekooperativet som Goliat. Kampen är, menar hon, ojämn och det stora problemet är att de små och den store inte nödvändigtvis delar vare sig odlingsfilosofi eller ambitioner. Tveklöst har Françoise stora ambitioner och genom att arbeta utan herbicider, jäst och annat som förenklar vinbondens vardag gör hon det inte lätt för sig. Å andra sidan blir vinerna inte bara bra utan också föredömliga i sin renhet och stringens. Inte viner för alla. För att förmå uppskatta subtiliteterna måste människan stanna upp – gör du inte det ska du dricka ett annat vin. De här vinerna från Françoise, som all Montagny gjorda på Chardonnay, finns i Sverige, prova dem gärna om du har tid för subtiliteter och elegans från södra Bourgogne: Montagny ”Les Crêts” (Feuillat-Juillot) 2010, varunr 73009, pris 129 sek; Montagny Premier Cru ”Les Coères” (Feuillat-Juillot) 2010, varunr 70768, 175 sek. NIN.

Svensk ek att köpa för den som skyndar & Black Oak Arkansas

Publicerat 2013-08-31 av Lars Torstenson

Det på vinifierat tidigare omtalade forskningsprojektet om svensk ek har nu officiellt presenterats för allmänheten och på måndag kan den som skyndar sig köpa några provningslådor sprungna ur det här arbetet. Makarna Thorslund på Thorslundkagge och professor Bert van Bavel vid Örebro Universitet har studerat lagring av whisky respektive vin på svensk och annan ek i syfte att definiera svensk ek. Av försöken avseende vin framgår att de tre ursprungen för eken men också de olika rostningsgraderna (lätt, mellan, hård) uppvisar olika karaktärer. Att från detta dra några slutsatser låter sig knappast göras för gemene man – inte minst som somligt av det som den kemiska analysen visar inte har full bäring i det praktiska vinmakeriet och konsumentens näsa. Däremot kan den nyfikne med fördel införskaffa en av de få lådor med prover som säljs från försöket, av den framgår mer handfast vad rapporten talar om. Invenire heter lådan och består av samma vin lagrat på svensk, amerikansk respektive fransk ek. En intressant och kul provning. Beställes här. Vid sidan om provlådan släpps några hundra buteljer av ett vin som består av det som blev över av det som lagrats på svensk ek. Av självklara skäl var det här vinet efter forskningsarbetet aningen överekat. För att råda bot på det blandade därför jourhavande vinmakare, en er närstående bloggare, i lite oekat vin samt bad Mäster Johan Thorslund att specialrosta ett par fat som pricken över i. Hur väl vi lyckades med att få vinet drickbart eller rent av angenämt är upp till dig att avgöra – ett spännande vin att prova är det i alla fall. Två tredjedelar Syrah och en tredjedel Merlot från Languedoc, rejält lagrat på fat av svensk ek. Heter Invenire Suecia och kan beställas här. De snygga etiketterna har för övrigt gjorts av de skickliga grafiska designarna på Pinyin Studio i Peking. Black Oak Arkansas.

Mina skördar 2013 & Neil Young

Publicerat 2013-08-28 av Lars Torstenson

En intressant effekt av den kalla och nederbördsrika våren i år är att båda ”mina” gårdar i Languedoc uppvisar sen mognad på de gröna druvorna medan de blå mer eller mindre är i fas – låt vara att de är en aning efter förra året på Domaine d´Escapat i Minervois. På Domaine de Brescou i Languedoc-Pezenas/Côtes du Thongue börjar vi på måndag med den första av två skördar av Viognier – vi plockar i omgångar för att kunna fånga både fräschör och fenolisk mognad, något som i princip är omöjligt att pricka med en enda skördeomgång när vi talar Viognier i södra Frankrike. Därefter blir det rött mest hela tiden, till dess vi kan ta in andra omgången Viognier och all Chardonnay. Jag ser mycket positivt på den här effekten och jag tror att det kommer ge oss vitviner med både fräschör och bra aromer. Avseende de röda återstår det att se. Mognaden förefaller i dagsläget vara bättre i lite varmare lägen som Pezenas. Återkommer om detta. I Italien, på Pietra Pinta i Lazio, börjar vi med Chardonnay på måndag. Här har vädret också varit svalare och mer nederbördsrikt än vanlig, vi fick till och med den första hagelattacken på 30 år i juli. Just nu är temperaturen lägre än normalt men mognadsprocessen tycks fortgå normalt. Återkommer senare även om detta. I USA (Hedges Family Estate)och Rioja (Bodegas Miguel Merino/MDLVX) är vi ännu en bit från skördestarten. Harvest Moon.

Art et Vin: Svensk vinhistoria

Publicerat 2013-08-11 av Lars Torstenson

Svara

Då och då gav sig det gamla supermonopolet – mellan 1917 och 1995 ensamrätt på tillverkning, import och distribution av vin och sprit och påpassligt nog kallat AB Vin-och Spritcentralen – till att vara kommersiellt och marknadsmässigt till sinnelaget eller, för er som bara talar ny- och/eller managementsvenska, marketminded. Därför såg en gång akvaviten ”Skåne” dagens ljus för snart 100 år sedan, en tunnare variant av ”O.P” och tänkt för export till utvandrade svenskar i framförallt USA, några decennier senare var det dags för vodkan med det för tidsperioden, ”rymdåldern”, typiska namnet ”Explorer”, även denna tänkt för export och i likhet med “Skåne” en succé på hemmamarknaden – tilläggas bör, att ”Explorer” blev en bra övning inför nästa exportvodka ”Absolut”, som lyckades bättre. På 1960-talet tillverkades den egna whiskyn ”Skeppet”, som enlig gamla AB Vin-& Spritcentralens vandringssägner sålde slut först i samband med spritstrejken, 1963 var det väl?, och då sist av alla alkoholhaltiga drycker som fanns i lager i Sverige. I lite mer modern tid, sent 1980-tal, gav sig ABVS, som företagets namn understundom förkortades, till att göra lågalkoholvin, aningen före sin tid, får man väl säga. Första produkten ut, ”Silberling”, blev en succé, men när marknadsavdelningen med tuppkammen rest inte ville lyssna till kvalitetssäkrarna och Stockholmsfabrikens laboratorium fortsatte ABVS leverera ”Silberling” trots att buteljerna undan för undan exploderade i företagets egna lager. Resultatet blev, förstås, att produkten fick dras tillbaka och därmed gå under. Några år senare återuppstod dock ”Silberling”, nu som ”Demi” och i ett flertal varianter och då floppade konceptet redan från start. Den mycket sofistikerade, och väl fungerande, avalkoholiseringsmaskinen som införskaffats för ändamålet kom emellertid senare till användning för den alkoholfria, och därmed reklammässiga, varianten av ”Blossa”, rimligtvis en hygglig affär på det stora hela, trots allt. Nog av. I början av 1990-talet satsade marknadsavdelning, det vill säga Barbro Ström, senare Systembolaget, och kompani, på något som hette ”Art et Vin”. Tanken vara att köpa in lite dyrare viner för tappning i de egna lokalerna och att förse buteljerna med specialgjorda etiketter med mer eller kända konstnärer som avsändare. Enligt en nyss vidtalad, ansvarig person från produktionen i Stockholmfabriken var de här produkterna innerligt avskydda av fotfolket. Mycket jobb och ingen förstod vitsen. Det gjorde inte heller marknaden, skulle det visa sig, och konceptet fasades snart ut. Hade häromdagen tillfälle att prova ett av de fåtal viner som ändå gjordes. ”Art et Vin, Chablis 1er Cru ’Côte de Cuissy’ 1990” från kooperativet ’La Chablisienne’ och ’Sélection de J-M Delauny’ visade sig ha en vacker etikett av Rune Jansson och varunumret 5778, dess färg var gyllengul med dragning åt bärnsten, oxiderad doft men inte död, lite honung och gula äpplen, aningen ylle, smaken acceptabel med ett inslag av Felix ketchupflaska av den gamla modellen i plast, ren eftersmak som dock inte förmådde dölja att vinet borde druckits för flera år sedan och, framförallt, att det aldrig varit någon höjdare. Vi slår till med en favorit i repris, Cakes fina version av I will survive, och Cakes Frank Sinatra samt Cakes aningen ABBA-stukade Perhaps, perhaps, perhaps.

Åt var och en full frihet… och fullt ansvar

Publicerat 2013-07-27 av Lars Torstenson

Sedan tre ledamöter i Vinkademien i Sverige, för snart ett år sedan och på SvD:s Brännpunkt, förde fram tankarna om Systembolagets – och i grund och botten vissa importörers – oförsvarligt stora utbud av omoraliska skräpviner, tillkomna i ”marknadsanpassningens” och, paradoxalt nog, ”rättvisans” namn, har en verklig debatt i frågan tagit fart. Senast genom artiklar i DN och en debattartikel i AB. Självklart fanns en pågående diskussion redan tidigare, men den lyckades inte riktigt tränga igenom till gemene hen. I samband med all diskussion i frågan, ända sedan debattartikeln på Brännpunkt, följs varje försök att uppmärksamma orättvisor och omoral av upprörda känslor och ett väldigt ojande över att någon försöker begränsa individens rätt till full frihet. Detta är förståeligt. Vem vill få sin frihet beskuren? Bortsett från fanatiska anhängare av obsoleta, men dessvärre fortsatt gångbara, tolkningar av vissa ideologier och religioner, förmodligen ingen. Samtidigt följer med den fulla friheten också fullt ansvar. Således: köp och ät ommärkt, billig köttfärs, köp och ät kött från djur som matats med kadavermjöl, gå på i ullstrumpor stickade i vedervärdiga sweatshops som i dina ögon är finfina arbetstillfällen, sitt i soffor gjorda av regnskog och tillverkade av utnyttjade barn som du på fullt allvar tror att du hjälper, drick dig full och glad på billigt skräpvin tillkommit med hjälp av i onödan bevattnade och övergödda fält och med underbetalda och av undermåligt hanterade växtskyddsmedel skadade arbetare och gläds åt allt cancerogent ochratoxin du samtidigt får i dig, ja, ät mat smittad av amöbor och gläd dig åt din frihet att inte efterkomma någons råd eller pekpinnar eller uppmaningar om en mer eftertänksam konsumtion. Allt detta är helt i sin ordning. I alla fall så länge du inte förväntar sig att någon annan ska ta ansvar om du behöver magpumpas eller drabbas av någon sjukdom till följd av det du stoppat i dig och så länge du inte förväntar dig att någon annan ska stå upp och hjälpa dig om sociala oroligheter blossar upp på platsen varifrån du köpt omoraliskt vin och där du just då befinner dig på semester: i det läget har du din fulla frihet att ta ditt eget ansvar. Pedagogisk musik.

Skörden i Frankrike 2013 & Sex Pistols

Publicerat 2013-07-25 av Lars Torstenson

Svara

Det är klart att det inte går att packa ihop Frankrike till ett enda bedömningsområde när det gäller årets vinskörd, men, faktum är att 2013 rent allmänt präglats av en sval och framförallt nederbördsrik vår med många översvämningar och ovanligt höga vattenstånd och mängder av kvardröjande vatten i vingårdarna och sen blomning mest överallt. På detta har, på de flesta håll, följt en mycket varm sommar, när den väl kom vill säga,

Minervois 10 juni 2013

kryddad med åskoväder och en hel del hagelskurar och det här med åska och hagel lär vi får se mer av innan det är dags att bärga druvorna. Så vad kan vi förvänta oss? Flera olika saker. För en gångs skull på riktigt lägre volymer till följ av hagel på sina håll, och därmed kanske högre priser, fast ibland lär priserna paradoxalt nog bli lägre därför att ett rykte om årets dåliga kvalitet kommer att spridas i inköpsledet, såsom skedde med Bourgogne 2002, och sedan kommer det att visa sig att den som vågade investera köpte på sig en massa bra vin till ovanligt bra priser. Men är det verkligen så enkelt? Nej, så klart inte. Se upp med dold rötskada i vinet om du tänker köpa ”en primeur” och kan du inte avgöra om en sådan döljs i doft och smak ska du avstå eller be om hjälp, chansa inte, för det kommer att vara en hel del rötskadade druvor i år och, det ska man ha klart för sig, det finns massvis av sätt för oss producenter att dölja sådana, men den vana näsan hittar alltid rötan även då någon försökt gömma undan den i det unga vinet. Johnny Rotten & Co.

Sommardebatten om Systembolaget & dess avarter & Pink Floyd

Publicerat 2013-07-22 av Lars Torstenson

Ur en diskussion om näthandel med vin har, mitt i, och kanske på grund av, den nyhetstorka som drabbar oss varje sommar, en debatt om Systembolagets vara eller inte vara uppstått. Att en del monopolhatare far fram med ett emellanåt fanatiskt röstläge kan inte dölja den defensiva snömoshållning som monopolet och dess försvarare visar. Läste nyss på en blogg en monopolkramare som skriver ”Systembolaget har nästan 100 % uppslutning bland Sveriges befolkning. Världens bästa sortiment, bra priser och ansvar för folkhälsan har gjort att de förtjänar det stödet.” Men vad är detta för nonsens? 1. Nästan 100 %, kom igen, ingen vinner på dramatiska överdrifter och osanningar och det räcker ju med att 51 procent är för monopolet för att en majoritet ska vara det. 2. Världens bästa sortiment, hm, ja, sortimentet blir riktigt bra om man räknar med beställningssortimentet som Sveriges många fantastiska importörer ständigt fyller på och förändrar, men det är ingenting som SB, som inte lyfter fram det annat än i sådana här sammanhang, ska ha äran av. 3. Ansvar för folkhälsan: som vinifierat, och delar av Vinakademien i Sverige, tidigare skrivit finns det bara gott att säga om ålderskontrollen, men det oförsvarligt breda skräpsegmentet i Sverige, där det vimlar av omoraliska viner som slår både mot människa och natur, har till största delen byggts av Systembolaget självt och i den mån det utvidgats av omoraliska importörer och, i förekommande fall, deras PR- och reklambyråer, har SB inte gjort någonting för att stoppa den utvecklingen, vilket får var och en som på allvar studerar utbudet i Sverige att fråga sig på vilket sätt, annat än ålderskontrollen, SB värnar folkhälsan och står upp som den moraliska mur det utmålas som mot det giriga alkoholkapitalet. Det finns ingen som tjänar på att det slentrianmässiga snömoset dominerar bland argumenten från monopolets försvarare. För att en sund debatt, och jag menar då inte minst en sund debatt sett ur monopolisternas synvinkel, ska kunna föras måste saker och ting tas för vad de är, därför alldeles bortsett från debatten om monopolets vara eller inte vara finns det all anledning att rikta viss kritik mot SB och det finns, sannerligen, skäl för SB att lyssna på den kritiken. Till exempel hade ett sunt monopol för folkhälsan varit mer oroat av alla kändisviner, alla omoraliskt billiga viner, alla tonårskoncept, alla produkter med av monopolet självt dumpressade priser som bara tilltalar lågprisjägaren men knappast har med folkhälsan eller en sund alkoholkultur att göra, än de nya näthandlarna som sett till de nyss nämnda tillkortakommandena överlag har ett betydligt mer seriöst utbud än Systembolaget. Pink Floyd.

Hyckleriet med billigt vin i ljusan dager & ny Bowie

Publicerat 2013-07-19 av Lars Torstenson

Sent om sider har även dagstidningar, som DN, börjat intressera sig för problematiken kring för lågt prissatta viner och de missförhållanden som därav följer – åtminstone de missförhållanden som följer för människan; miljöfrågan verkar fortsatt finnas alltför långt ner i nyhetsprioriteringen för att få någon uppmärksamhet. Det är slående hur lika Systembolaget importören låter när den ska kommentera missförhållandena. I dens ögon är en ”bojkott det sämsta alternativet”. Såklart. Det skulle svida rejält i importörens egna fickor. Att självmant betala lite mer för vinet så utrymme lämnas för en drägligare tillvaro för lantarbetaren är det, förstås, inte heller tal om. Det skulle också svida i den egna fickan. Nej, bättre ”att vara på plats och långsiktigt arbeta för att förbättra villkoren”. Samma svar som SB ger. Det står klart att om det ska bli någon förändring på det här området krävs det av konsumenten att den intresserar sig för problematiken kring de lägsta vinpriserna. Varken SB eller importörerna som agerar i det här segmentet kommer att göra något som på riktigt är verkningsfullt. Ny Bowie.

Skadliga bekämpningsmedel ökar

Publicerat 2013-07-17 av Lars Torstenson

I juni skrev bland annat Le Monde om den internationella rapport, som, under ledning av L´institut national de la santé et de la reserche médicale (Inserm), offentliggjordes 13:e juni och som bland annat slår fast, att trots kemiföretagens försäkringar om att deras produkter är ofarliga så är så inte fallet. Tvärtom leds här i bevis, att insekticider, herbicider och fungicider av olika slag, en masse, orsakar cancer, blodsjukdomar och mycket annat. Och detta gäller, som tidigare bevisats av andra, inte bara den som arbetar direkt med produkten utan också den som konsumerar den eller bor nära ett jordbruk där den här typen av penetrerande, systemiska växtskyddsmedel används. Katastrofen i Indien idag verkar osannolik, men uppgifterna verkar helt eller delvis kunna stämma och det ligger i så fall i linje med det som rapporten också slår fast, nämligen att användandet av, och nonchalansen inför, pesticider i motsats till vad man kanske skulle kunna tro och önska ökar. Allra mest sprutar man, beräknat på kg bekämpningsmedel och antal odlade ha i landet, i Japan, 12 kg/ha, därefter följer Europa 3kg/ha, USA 2,5 kg/ha och Indien 0,5 kg/ha. Enligt Le Monde omsatte handeln med växtskyddsmedel 33 miljarder euro 2011, en ökning med 13,6 % jämfört med 2010. 27,7 % av omsättningen skedde i Europa, följt av Asien och Latinamerika. Räknar man bara till omsättningen i pengar per land är USA världens största förbrukare, följt av Indien, Frankrike och Tyskland. Vad kan vi som konsumenter göra? Tja, ta reda på lite mer om vem som står bakom produkten vi köper och hur den producenten arbetar. Vi kan också undvika kända fulprodukter som Doles bananer och de billigaste vinerna som omöjligen kan produceras i samklang med naturen och människan och på ett sätt som är i linje med hur du vill att det du stoppar i dig ska vara gjort.

Kreosot & CCA i vingården & Chemical Bros

Publicerat 2013-07-13 av Lars Torstenson

Vid en resa till Australien i mitten på det glada 90-talet förvånandes er utsände i vindjungeln över det flitiga användandet av trästolpar även i de suraste av marker. En ung, framåt vitikulturchef på ett av landets större företag förbarmade sig då över sin, vid den här tiden också ganska unga, kollega från Frankrike och förklarade tålmodigt, så som den gör som har koll, att det i Australien finns impregneringar som slår allt annat. Stolt berättade han så om kreosot och CCA. Er wallraffande vän i vingården låtsades vara mycket imponerad och bad, för säkerhets skull, om ett brev där de här härligheterna förtydligades för honom. Vitikulturchefen, uppfylld av sitt överlägsna kunnande, var inte sen att efterkomma den önskan, varför vi idag fortfarande har ett vänligt brev som tålmodigt lär oss allt om kreosotens och CCA:ns fördelar i vingården. Kanske vet den vänlige mannen nu, att kresot och CCA var förbjudna i franska vingårdar redan då, på 90-talet, och att kresot helt kommer försvinna från den europeiska kartan senast 2018. Men såvitt vinifierat förstått är det fortsatt vanligt förekommande down under på grund av ämnenas effektivitet och kanske resonerar man som Svenska kraftnät eller så bryr man sig, med några undantag, kanske inte alls. Chemical Brothers.