Då och då frågar en och annan vilka av ”mina” viner som finns att köpa i Sverige. Inte särskilt många. De vinmakaruppdrag jag för tillfället har är förlagda till Pezenas-Languedoc, Minervois, Rioja, Red Mountain, Varberg och, senaste tillskottet vad det verkar, Lazio. Uppdrag jag haft de senaste åren men nu avslutat har bland annat varit förlagda till Provence, Krim, Assenovgrad, Mendoza och Struma Valley. Tydligen är en del viner från uppdraget hos Hedges, Red Mountain, Washington State, på väg in i höst, men bortsett från de vinerna är de enda ”Lars-påverkade” produkterna att tillgå i Sverige följande: Tre årgångar Mazuelo de la Quinta Cruz, tre viner från Domaine de Brescou (dessvärre inga vita för tillfället, bör snart komma in igen) och ett knippe produkter från Château L’Arnaude, som såldes för en tid sedan varmed också mitt uppdrag där upphörde. Vid sidan om de här vinerna finns ett vin som jag blendat för den svenska marknaden, El Rey Old Vine Garnacha, en budget-Garnacha från norra Spanien som är bra mycket bättre än sitt larviga pris och det säger jag bara delvis därför att jag satt ihop vinet och därför att jag har ett intresse i företaget som importerar det till Sverige. Avslutningsvis finns också några viner från Leon Dormido-projektet i Rioja, ett projekt där jag ibland blendar vinet, understundom kommer med vinmakar-råd och då och då inte är inblandad alls. I övrigt kan jag inte komma på något ”Lars-vin” i Sverige just nu. Å andra sidan är jag i högsta
grad inblandad i att leta producenter och viner för Terrific Wines så i den portföljen finns, förstås, massvis av godis som jag varit med och rotat fram. Vad det gäller de sistnämnda vinerna är grundidén med TW att arbeta med viner från 80 sek och uppåt och bara med viner och, inte minst, människor som både er man i importträsket och dennes kollega tillika TW:s VD och ende anställde tycker om och har kul med. Visst var det här ett ganska tradigt inlägg och jag får väl stå för det även om jag egentligen tycker att det är orsakat av alla strutnyfikna som kommer med förvetna frågor. George Harrison.
Eftermognade druvor, David Lynch & Lykke Li
Hört talas om druvor som får ”eftermogna på stocken”? Det och 25 % mer dagsljustimmar – dock utan att vi får veta vad vi jämför med – utgör hemligheten med en vingård jag just läst en artikel om och, föranledd av artikeln, vars hemsida jag studerat. Att en producents hemsida talar i vintungor må så vara, men att den som skriver om stället med hull och hår sväljer sådant här är anmärkningsvärt. Men vad händer om du lämnar klasarna på stocken, visst sker en förändring? Ja, självklart, men mognaden upphör i samma ögonblick som fotosyntesen upphör, hur svår kan den ekvationen vara? Det som händer när klasen hänger kvar är till exempel att den börjar torka ihop och, på gott och ont, eventuellt får en högre koncentration och/eller störd balans. Eller så börjar den ruttna. Om det vore så enkelt att bara låta frukten hänga skulle vi kunna göra strålande, kraftfulla Cab-viner i Kiruna. David Lynch & Lykke Li.
Dela “Eftermognade druvor, David Lynch & Lykke Li” på Twitter
Snabb omvärldsanalys & Lykke Li
Okej, Mursi har sugit, men det är knappast rätt att avsätta honom med våld och militära medel – oavsett vad vår utrikesminister säger på sin nittonhundraåttiofyrasvenska är detta en militärledd statskupp i en nymornad demokrati; klart AU talar om avstängning. Mer nittonhundraåttiofyra-stämning: ett flertal europeiska länder – länder som blivit spionerade på och som borde vara glada över att detta uppdagats och klargjorts – stängde häromdagen på ett regelvidrigt sätt sitt luftrum för den bolivianske presidentens statsplan och som om det inte räckte med det övergreppet tvingade de ner planet i Wien, som för att understryka vilken bananrepublik Bolivia är och hur modernt och rättsmedvetet Europa är. Mursi hade inte kunnat göra det bättre. Lykke Li.
Världens bästa vinbok & Squarepusher
Med jämna mellanrum prisas kok- och vinböcker – till och med mina egna böcker i dessa genrer har fått priser; till exempel har ”Mama Lopez Catalanske Kogebog” fått Gourmand World Cookbook Award i Danmark och ”Vinprovning” har av Måltidsakademien i Sverige utsetts till ”Bästa dryckeslitteratur”. Väldigt smickrande och kul och än mer smickrande är det, förstås, för alla svenska vinboksförfattare som får internationella priser och i tid och otid kan kasta ur sig att de gjort världens bästa eller nästbästa eller tredjebästa och så vidare vinbok. Men vad döljer sig egentligen bakom de här priserna och vad är de värda? Ibland är det ett gäng förlag som gått ihop och prisar sig själva, ibland är det organisationer eller stiftelser som ligger bakom. Som den vakne HR:en förstått är de här priserna av lite olika värde och det är aningen nedslående att läsa OIV:s (Office Internationale de la Vigne et du Vin/International Organisation of Vine and Wine) lista över världens bästa vinböcker. Inte ens om man letar tio år bakåt i tiden dyker en enda svensk bok upp där. Nu kan man för all del fundera över om OIV är så mycket bättre på att utse världens bästa vinböcker än någon annan? Kanske är det inte så, men det är, högst sannolikt, det närmaste vi kan komma en internationellt, oberoende (nåja) och objektiv (nåja) ”vinboksjury” och nog kan denna lista stämma till viss ödmjukhet hos alla vi svenskar som skriver vinböcker: så bra är vi inte när vi höjer blicken över horisonten. Squarepusher. Samt dagen till ära lite amerikansk musik.
Barolo & Beatles
Vad sägs om ett litet vintips så här när många av er kastar sig utan skyddsnät rakt ut i semesterns besvikelser och pseudohändelsen Almedalen närmar sig sin västgötaklimax (för övrigt ett uttryck som vi västgötar vet att Svearna hittat på i sin frustration över att inte sitta på Svea Rikes vagga och som vi älskar att använda eftersom det är så 1984)? Tycker då att ni ska prova Giulia Negris ”Barolo La Tartufaia”. Att Giulia, som kallar sig själv Barolo Girl, är en ung, kvinnlig vinmakare behöver inte ha någon betydelse i sig, men ”La Tartufaia” är tveklöst en Barolo i en egen stil, en stil som blickar både bakåt och framåt och som förmår att samla kraften samtidigt som den är ovanligt lätt: kort sagt en snabbfotad och slagkraftig mellanviktare från tungviktsklubben Barolo. Sist men inte minst: ”La Tartufaia” är förbannat gott. Beatles.
Europa, USA, Snowden & Chicago
Om Europa visste att USA avlyssnade frihandelsavtalsförhandlarna, undrar man vilken typ av partner det är som bär sig åt så och, inte minst, vilka företrädare vi har som accepterar sådant? Om Europa inte visste att USA avlyssnade förhandlarna, undrar man varför våra företrädare nu jagar Snowden, till och med tvingar ner den bolivianske presidentens plan, och inte kräver huvudrullning i USA? K-märkt Chicago-klassiker.
Daft Punk, svensk punk & RAM
Okej, okej, alla ni, för ni är oroväckande många, som menar/t att jag snarast måste ta mig an Daft Punk och RAM, därför att det bara är såå bra och ja, nu har jag gjort det och irriterande nog är det ganska bra och för att detta inte ska gå en enda HR förbi lyssnar vi nu på en av den franska duons senaste kreationer, den finfina Touch, och som bonus, svensk punk i form av TT Reuter och Reklamation och vi avslutar med RAM.
Santanas finaste ögonblick
Visst har det någon gång, ibland när du inte alls är beredd på det, jag menar, det är klart det kan hända när du, uttråkad, går och letar efter påstortellini i snabbköpet eller när du i din ensamhet äter asfalt på Autobahn, men ibland kommer det, tämligen olämpligt, över dig mitt i ett intressant gruppsamtal om Edward Snowden och Barack Obama eller när du egentligen borde sjunga ”Ja må hon leva” på Mors Dag och missar både ingången och utgången på låten för du står där och tänker så det knakar och, det värsta, det hör de andra, de säger ”Men vad är det som knakar?” och du måste då snabbt sluta knaktänka och istället titta misstänksamt på någon annan person i rummet alternativ peka mot taket och mumla något om att ”det är nog dags att sätta ut fällorna igen”, hänt att du funderat, till och med så det knakar, på när Santana hade sitt finaste ögonblick, i alla fall sitt finaste ögonblick hittills? För att undvika framtida pinsamheter och för att bespara dig vidare funderingar på saken har vinifierat efter mycket vägande fram och tillbaka kommit fram till att det här är Santanas finaste ögonblick, i alla fall hittills (OBS! måste avnjutas på mycket hög volym).
Bo i Yountville, Ca & Hold Me x 2
Vilse i Napa Valley, ingenstans att bo, lost, på lipen… torka dina tårar ity vinifierat, denne lille hjälpare i nöden, bistår dig även i en slik ödesstund och tar dig i handen och håller om dig och tar dig med till North Block och hoppas att du har råd för helt gratis kommer det inte vara men dollarn är ju så låg nu och du behöver själv muntras upp, minns hur du nyss kände dig i början av meningen!, och ja, då är North Block stället för dig, ett stenkast från alla krogarna, med egen finfin pool, mysiga rum, schysst frukost och en innergård där du kan röka en cigarr eller två och du kan, om andan faller på, i din telefon, platta eller vad du nu lyssnar från, ta in She & Him och tänka på vinifierat eller om du tycker att natten ännu är för ung först höra P J Proby köra sin variant av det här med att hålla mig.
Clos des Roses & Guns N’ Roses
Precis i utkanten av Fréjus, ni vet den där urgamla kuststaden som är hopbyggd med St Raphaël och där Sverige och Frankrike spelat klassisk Davis Cup-tennis och som nästan alla i Sverige uttalar på hemgjord engelskfranska typ ”Fräjjass” istället för typ, mer korrekt, ”Frekyss (som i kyss)”, just innan man kommer fram till vägtullen mot Nice, in till höger, där ligger Clos des Roses. En vingård som försetts med en förstklassig restaurang, Bastide du Clos, och ett antal övernattningsrum. Här kan du sitta på terrassen och äta medan du blickar ut över de välskötta vinfälten och medan den alerta personalen ser till att du aldrig sitter torr eller hungrig. Inget att invända således? Jo, det är aningen för dyrt för vad det är, men åk dit, titta på de vackra byggnaderna och skulpturerna, som finns lite här och där, och ta bara en förrätt och ett glas vin och intensivnjut av utsikten så länge du förmår dra ut på förrätten. Guns N’ Roses.